- Status
Jo, jag har läst den men jag lyckas inte hitta dom. Exakt vad är det som skall förändras i nuvarande lagstiftning i syfte att ge den som köper in tjänster som privatperson av en näringsidkare bättre skydd.
Jag har förstått att ni vill "rensa upp i branschen" och se till så att folk inte skall känna sig lurade men vad är det rent konkret som saknas eller är fel i dagens konsumenttjänstlagstiftning? För den har ni väl läst eftersom ni har synpunkter på den?
Jag har förstått att ni vill "rensa upp i branschen" och se till så att folk inte skall känna sig lurade men vad är det rent konkret som saknas eller är fel i dagens konsumenttjänstlagstiftning? För den har ni väl läst eftersom ni har synpunkter på den?
Det där med att alltid försöka smita undan men ändå hävda sin rätt, är det något som ligger i alla hantverkares gener eller?Locke skrev:
Jo då, konsumentjänstlagstiftningen har vi läst, och om du verkligen har läst tråden så har du knappast heller missat nämnda exempel, dom är klara och tydliga. Så återigen, läs det som redan skrivits så kanske vi sedan kan ta diskussionen till nästa nivå utifrån det, i det fall du skulle tycka att det är otillräckligt.
Redigerat:
En annan aspekt på materialpåslag förutom kronor och ören är ju kvantitet. Viss kvantitet kan vara svårkollad för kund och ger stora möjligheter för kreativa fakturaskrivare.
Att grossister bara tar emot företagare är väl inget unikt för el och VVS. Det mesta inom el och VVS finns väl ganska lätt tillgängligt på exempelvis diverse nätbutiker. Jag vet inte i hur många trådar jag läst "har du bara E-nummer så fixar de det". De vanligaste prylarna finns ju på närmaste bygghandel eller till och med Biltema. Har du mer speciella krav så finns ju exempelvis Elfa.peternicklas skrev:
Det är möjligt att det fortfarande finns prylar som bara går att få via grossist men det måste vara ganska speciella prylar. Ge gärna några realistiska exempel på saker inom el och VVS som är svårt för en privatperson att komma över.
Sen försvarar jag inte grossisternas "skumma" prislistor med motsvarande "skumma" rabatter men det är ju en annan fråga.
tobiast skrev:
Det var ett jättebra tips
Med snart sjuhundra inlägg i tråden försöker nog även jag att "smita undan" i stället för att läsa allt noggrant, så kontorsråtta jag är...thomasx skrev:Det där med att alltid försöka smita undan men ändå hävda sin rätt, är det något som ligger i alla hantverkares gener eller?
Jag råkar veta att det inte finns några konkreta förslag på ändringar eller tillägg till nuvarande lagstiftning. Det finns bara en massa snömos. Det är nämligen så att alla de exempel som radas upp här i tråden skulle kunna lösas med dagens lagstiftning. Vissa av exempel bygger också på att kunden "känner sig lurad" trots att han ingått avtal med näringsidkaren enligt de premisser som sedermera låg till grund för fakturan.thomasx skrev:Det där med att alltid försöka smita undan men ändå hävda sin rätt, är det något som ligger i alla hantverkares gener eller?
Jo då, konsumentjänstlagstiftningen har vi läst, och om du verkligen har läst tråden så har du knappast heller missat nämnda exempel, dom är klara och tydliga. Så återigen, läs det som redan skrivits så kanske vi sedan kan ta diskussionen till nästa nivå utifrån det, i det fall du skulle tycka att det är otillräckligt.
Vill man exempelvis utföra arbetet till fast pris och har godkänt en dag så skall man inte gnälla om arbetet tog 5 timmar på plats och en dag fakturerades.
Vill man ha en mer flexibel prissättning så ber man att få det på löpande räkning och då får man istället fästa avseende vid timdebiteringen (som inte är samma sak som timlön som vissa här tror).
När det gäller material så är näringsidkaren fri att ta betalt efter eget tycke och smak men också här är konsumenten skyddad enligt nuvarande lagstiftning - priset får ju inte vara oskäligt och inte heller avvika från vad som överenskommits.
Nä, jag tycker att konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen är väldigt bra - och då talar jag både som privatperson och som näringsidkare. Lagen är hård mot oss som bedriver näringsverksamhet men jag tycker att den är rättvis.
På den tiden jag arbetade med privatkunder hade vi en automatiserad offertmall. Jag vill påstå att förutom de två exempel som jag tagit upp tidigare i tråden så rådde aldrig några tveksamheter kring vad kunden skulle betala.
Visst finns det oseriösa bolag men jag tror att det många gånger bottnar i okunskap - precis som hos vissa konsumenter. Man pratar förbi varandra helt enkelt.
Mina råd är:
1. Begär alltid offert - se till så att det framgår vad ni skall betala för milersättning osv. också.
2. Se till så att ni får reda på vilket påslag som gäller, vanligt är 12 % alternativt priser enligt leverantörens prislista.
3. Se till så att ni får reda på när arbetet kan inledas och när det skall vara klart.
Kom ihåg att offerten enbart gäller det som offererats. Om ni exempelvis begärt offert på målning av vindskivor så är det inte hantverkarens fel om de är genomruttna och måste bytas. Gilla läget och be att få en offert på bytet helt enkelt.
Samma sak gäller grävning - det är inte grävarens fel att det sticker upp ett berg mitt i det som skulle bli pool. Gilla läget och begär in en offert på sprängning.
En offert skrivs alltid enligt vad som är känt vid tillfället då den skrivs. I större entreprenader har man särskilda regler för det som kallas ÄTA (ändrings och tilläggsarbete). Man brukar avtala om att ÄTA skall meddelas skriftligen och debiteras enligt en särskild prislista.
Som privatperson är det kanske läge att använda sig av exempelvis Hantverkarformuläret och är det riktigt stora entreprenader så tycker jag att man skall ta hjälp av en konsult så slipper man en massa problem.
Så äre serru!
Jag har inga problem med att finna saker på nätet och handlar det mesta där. Jag gär även det mesta inom VVS själv, rör dock inte så mycket i el. Deras prislistor är ju en del av det hela. Hade det kört med ett annat upplägg på sina rabatter så hade denna tråden inte funnits. Varför kan inte hantverkarna leva på sin lön utan ska tjäna lika mycket på materialet sedan detta j***a åkandet fram och tillbaka för att hämta material, bara för att dölja att de ska äta frukost på Ahlsell som bjuder på denna. En VVS:are var hemma för ett litet jobb, 16 timmar på fakturan, 8 timmar i huset, resten "på väg" för att hämta saker.Alfredo skrev:
Moderator
· Stockholm
· 51 945 inlägg
Allt du skriver är bra, men så har vi det där med materialpåslaget. 12% är ju inget att bråka om, klart skäligt. Men 12% på vilket pris? Om påslaget är på ett äkta inköpspris, som de flesta nog väntar sig. Fine. Men just VVS och el har ju då olika konstruktioner som inte har något annat syfte än att lura kunden, typ att de köper materialet av sin egen firma till ett "luftpris", så vi får fantasipriser i stil med 12kr metern för FK. Eller 350 kr för en klämringskoppling som finns för 55 kr på Rinkabyrör med samma fabrikat, eller 50 - 60 kr på Bauhaus, då dock av mer tveksamt fabrikat.
Ja det skulle också reta mig rätt ordentligt. Men det finns väl alla sorters hantverkare och det mesta kring detta känns som det redan har avhandlats i tråden.peternicklas skrev:
Det jag "hängde upp mig på" var att du skrev "VVS och el är, vat jag vet, de enda som du som kund inte kan handla helt fritt.", vilket jag inte tycker stämmer. Visst som privatperson är du (oftast) inte välkommen hos grossister men prylarna är ju ändå lätta att köpa så därför ser jag inte riktigt svårigheten med att handla det man vill till rimliga priser.
Du har delvis rätt för det finns även inom bygg och då fönster där de kör med samma rabattsatser men där kan man som privatperson förhandla om priserna. Har ett exempel. Hajom ägs idag av Elitfönster och följer numera deras prislista med samma rabattsystem som el och VVS. Jag råkade ut för detta då jag skulle till att köpa då ELitfönster tog över. Hade fått ett pris från Hajom på 85000:- en månad senare pris från Elitfönster 125000:-. Nu hade jag tur och kunde presa priset till första nivån men bara sättet de gör det på får en att bli förbenad.Alfredo skrev:
Jag håller fullständigt med om att detta är exempel på idiotpriser. Det jag har lite svårt att förstå är varför man som kund överhuvud taget funderar så mycket på leverantörens inköpspriser och rabatter hit och dit. När jag som kund ska köpa något i andra fall frågar jag väl efter vad jag ska betala och gör en bedömning om det är ett rimligt pris för mig. Varför gör man inte det om man ska köpa FK från en elektriker?hempularen skrev:
Sen förstår jag mycket väl att det vid exempelvis ett VVS-arbete kan vara svårt att på förhand specificera varje pinal, men en seriös rörmokare bör inte ha några problem med att ge prisuppgifter på åtminstone de väsentliga bitarna i förhand.
Köper jag byxor på Kappahl har jag troligen ingen aning om deras inköpspris. Handlar jag FK hos nätbutiken har jag troligen ingen aning om nätbutikens inköpspris. Varför ska man då basera sitt pris på ett exempelvis tolvprocentigt påslag på en elektrikers inköpspris, när man handlar av elektrikern?
Varför inte? Som kund kanske man upplever det som ett transparent sätt att reglera påslaget på materialpriserna. Använder man hantverkarformuläret som avtalsmall så är det precis det upplägget i avtalet med påsalg på redovisade självkostnadspriser. Om vi vänder på frågan, på vilket sätt skulle det skapa problem för en hantverkare att reglera påslaget på det sättet?Alfredo skrev:
Att jämföra elektriker beroende på deras påslag på inköpspris är ju väldigt korkat. Det som är intressant är ju det pris som du som kund får betala!
Om jag lägger på 20% på EKK så kan säkert YIT eller någon annan stor "drake" lägga på 50% och ändå få samma slutpris till kund.
En kommunal upphandlare här försökte ett tag att upphandla elserviceavtal baserat på påslag på inköpspris. Denna idé skrotade man ganska fort! Förutom ovanstående anledning så kan även en elfirma komma överens med en grossist att ha högre inköpspris och i stället en hög årsbonus.
Avtalen nu baseras på rabatter på grossisters prislistor. Tex jag anger att kunden får 75% rabatt på lista 00-04 30% på någon annan, 50% på någon osv. På så vis kan kunden lätt jämföra olika entreprenörer.
Om jag lägger på 20% på EKK så kan säkert YIT eller någon annan stor "drake" lägga på 50% och ändå få samma slutpris till kund.
En kommunal upphandlare här försökte ett tag att upphandla elserviceavtal baserat på påslag på inköpspris. Denna idé skrotade man ganska fort! Förutom ovanstående anledning så kan även en elfirma komma överens med en grossist att ha högre inköpspris och i stället en hög årsbonus.
Avtalen nu baseras på rabatter på grossisters prislistor. Tex jag anger att kunden får 75% rabatt på lista 00-04 30% på någon annan, 50% på någon osv. På så vis kan kunden lätt jämföra olika entreprenörer.
Just det där förfarandet är vad som är problem med branschen i stort och något som retar slutkunderna till vansinne.Rrrrr skrev:
Vad är det för j**la idiot konstruktion till kartellbildning?
Någon nämnde påslag på Kappahl, men där kan du ju iaf vara säker på vad näste person i kön får betala för sina varor... Helt sanslöst!