5 250 läst · 17 svar
5k läst
17 svar
Hur många och hur stora hål vågar man ta upp i en lättbalk?
Sida 1 av 2
Hus i två våningar byggt -78. Ska renovera badrummet i övervåningen och avloppsrören är dragna under lättbalkarna och denna konstruktion medför att taket i hallen (som ligger på bottenvåningen rakt under badrumet) är sänkt med 15-20 cm. Eftersom taket i hela undervåningen nu är utrivet av olika skäl jag inte orkar gå in på så tänkte jag, när jag renoverar badrummet att dra rören genom lättbalkarna och få tillbaka full takhöjd i hallen.
Så, hur stora hål i masoniten vågar man sig på att ta upp? Jag skulle behöva dra en 100mm ventilationskanal + 1 avloppsrör (som samlar ihop toa, bad/golvbrunn samt handfat). Det borde väl inte vara några problem att dra det om man lägger hålen hyggligt nära ena änden av balken, en bit ifrån varandra (säg 30 cm), och tar upp runda hål mitt i masoniten?
Så, hur stora hål i masoniten vågar man sig på att ta upp? Jag skulle behöva dra en 100mm ventilationskanal + 1 avloppsrör (som samlar ihop toa, bad/golvbrunn samt handfat). Det borde väl inte vara några problem att dra det om man lägger hålen hyggligt nära ena änden av balken, en bit ifrån varandra (säg 30 cm), och tar upp runda hål mitt i masoniten?
Det där att man kan ta hål i bärande delar ute vid upplagen är något som florerar här på Byggahus. Såg liknande resonemang häromdagen.
Visst är det så att böjmomentet i en fritt upplagd balk är som högst på mitten men i gengäld är tvärkrafterna som högst närmast upplagen.
Även om böjmomentet ofta är det som är dimensionerande vid val av balk så måste man ändå ta hänsyn till tvärkrafterna.
Att börja kapa i livet på bärande balkar är något man inte skall ge sig på utan att en konstruktör fått kika på det.
Visst är det så att böjmomentet i en fritt upplagd balk är som högst på mitten men i gengäld är tvärkrafterna som högst närmast upplagen.
Även om böjmomentet ofta är det som är dimensionerande vid val av balk så måste man ändå ta hänsyn till tvärkrafterna.
Att börja kapa i livet på bärande balkar är något man inte skall ge sig på utan att en konstruktör fått kika på det.
Mjo, men livet i en lättbalk är tekniskt sett inte bärande på samma sätt som en solid träbalk. Masoniten är där för att hålla bjälkarna på samma avstånd från varandra, varför håltagning i en lättbalk inte försvagar balken i närheten av så mycket som om ett motsvarande material hade tagits bort i en solid balk beräknad för samma last.Locke skrev:
En annan jobbig sak, är att det blir många småbitar av rören du ska dra...
Men det kan det ju vara värt, typ ner med 55 cm ventilationsrör mellan bjälkarna skjut åt sidan genom hålet, i med nippel, i med nästa bit om 55 cm i nästa balk osv...
Men det kan det ju vara värt, typ ner med 55 cm ventilationsrör mellan bjälkarna skjut åt sidan genom hålet, i med nippel, i med nästa bit om 55 cm i nästa balk osv...
Laska med plyfa låter som en bra livlina, även om hålen kommer klara dimensionskraven med god marginal som det ser ut. Jag kommer nog ändå regla upp extrabalkar mellan de som redan sitter där för att få nog styvhet i golvet för klinkers.
Inte "tekniskt bärande"!? Ja, gissa vilka krafter som vill pressa den undre flänsen genom livet upp mot den övre?hevi skrev:Mjo, men livet i en lättbalk är tekniskt sett inte bärande på samma sätt som en solid träbalk. Masoniten är där för att hålla bjälkarna på samma avstånd från varandra, varför håltagning i en lättbalk inte försvagar balken i närheten av så mycket som om ett motsvarande material hade tagits bort i en solid balk beräknad för samma last.
En lättbalk är inget annat än en tvåflänsad balk med liv, precis som vilken I-balk som helst. Livet har samma betydelse för böjmotståndet som i vilken balk som helst.
Jo, har jag tänkt lite runt det, men jag tror jag klarar mig väldigt bra med nya layouten -det blir bara en eller möjligtvis två bakar som jag behöver ta upp hål i då avlopsstammarna från allt utom golvbrunnen går i en av badrumsväggarna (bestämde mig just för vägghängd toa pga ).JOW skrev:
Det kan ju vara gjort efteråt med...
Låt inte det där sura ner hela tråden...
Det går att göra hål, man kan följa anvisningar, det går att förstärka.
Det är i princip samma möjlighet för håltagning en en vanlig träbjälke.
Låt inte det där sura ner hela tråden...
Det går att göra hål, man kan följa anvisningar, det går att förstärka.
Det är i princip samma möjlighet för håltagning en en vanlig träbjälke.
En lättbalk och en vanlig bjälke fungerar likadant, men man har sparat in på träråvaran när man gör lättbalken.
Ska man däremot belasta balken mycket måste den förstärkas i livet, dvs, stoppa i en bit "vanligt" trä eller konstruktionsplywood.
Ska man däremot belasta balken mycket måste den förstärkas i livet, dvs, stoppa i en bit "vanligt" trä eller konstruktionsplywood.
Borrar du hålen mitt i livet så kan de vara rätt stora utan att påverka. Livets enda sak är att hålla flänsarna på samma avstånd samt att de ska vara så styva att knäckning av livet inte kan ske. En balks största påfrestning är längst ut från neutralfibern, spänningarna är som högst. Dock så måste man känna till tvärkrafterna så att man har en tvärsnittsarea som tåler detta I detta fallet kan man enkelt förstärka på båda sidor om hålet för att ta upp ev. stora tvärkrafter. Enkelt att räkna på med bl.a. Steiners sats.
Neutrallager heter det på svenska.
I sådana här fall är det svåra inte att komma ihåg Steiners sats från gymnasiet utan snarare att uppskatta lasterna, förstå hur konstruktören tänkt samt lösa problemet bättre än denne gjort då han ritade huset.
Kapa inte i bärande delar utan att låta en ingenjör räkna på det - särskilt inte lättbalkar eftersom brottet troligtvis inte blir segt om den kollapsar.
Trevlig kväll, tack för mig!
I sådana här fall är det svåra inte att komma ihåg Steiners sats från gymnasiet utan snarare att uppskatta lasterna, förstå hur konstruktören tänkt samt lösa problemet bättre än denne gjort då han ritade huset.
Kapa inte i bärande delar utan att låta en ingenjör räkna på det - särskilt inte lättbalkar eftersom brottet troligtvis inte blir segt om den kollapsar.
Trevlig kväll, tack för mig!
Mjae, nu var det visserligen ett antal år sedan jag genomled ett inte oansenligt antal poäng teknisk balkteori, men jag håller inte riktigt med dig, eller så missförstår vi varandra (bland annat så sa jag inte "tekniskt bärande" utan "tekniskt sett inte bärande på samma sätt".Locke skrev:
Hela idén med en I-balk är att få ut så mycket material som möjligt så långt ifrån böjcentrumlinjen som möjligt eftersom det där är där den gör mest nytta för styvheten (då det är där drag/tryck-krafterna i balktvärsnittet blir som störst och). Livet i balken tar primärt upp och fördelar skjuvkrafterna mellan flänsarna.
Man kan ju alltid pröva själv att ta upp ett runt hål från fläns till fläns i en lättbalk och sedan ta upp ett hål med relativt sett lika stor tvärsnittsyta i en solid träbalk med motsvarande styvhet och bärighet som lättbalken och kolla vilken som kollapsar först.
Jo, jag tror det pratas om lite olika saker här. Dels har vi böjstyvheten och hållfastheten längs den frihängande delen av balken, men sen har man ju styvheten/hållfastheten tvärs balken, alltså om bakens "kläms", t ex mellan en bärande vägg i undervåningen och någonting tungt ovanpå den. I lättbalkar så tar ju livet i princip ingen tvärkraft att tala om så dom måste man som regel alltid förstärka där det blir några klämkrafter att tala om.peternicklas skrev:Borrar du hålen mitt i livet så kan de vara rätt stora utan att påverka. Livets enda sak är att hålla flänsarna på samma avstånd samt att de ska vara så styva att knäckning av livet inte kan ske. En balks största påfrestning är längst ut från neutralfibern, spänningarna är som högst. Dock så måste man känna till tvärkrafterna så att man har en tvärsnittsarea som tåler detta I detta fallet kan man enkelt förstärka på båda sidor om hålet för att ta upp ev. stora tvärkrafter. Enkelt att räkna på med bl.a. Steiners sats.