Servitut-fråga

[Slapparsmurfen]

Vad gäller om man har ett servitut som man inte kan nyttja?

Ger några exempel:
a) Man har servitut på att ta vatten från en brunn som sinat
b) Man har servitut på en väg som blivit så fruktansvärt dålig att man riskerar skada bilen om den nyttjas
c) Man har servitut på en båtplats men isen tog bryggan och därmed båtplatsen med sig vid islossningen

Vem ansvarar för att man kan nyttja sitt servitut? Är det jag som har nyttjanderätt eller den som servitutet belastar?

 

[billy_baver]

Servitut reglerar en fastighets rättighet gentemot en annan fastighet. Man talar om härskande och tjänande fastighet. Ägarnas personliga behov av och åsikter om servitutet betyder inte ett dugg.

Servitutet upphör inte bara för att brunnen sinar, vägen blir tjälskadad eller bryggan krossas av svallis. Exakt hur rättigheten ser ut beror på servitutshandlingarna. Men vanligen bekostas underhåll av befintliga anläggningar av dem som använder dem. Inte av markägaren. Samma sak om det från början helt saknas brunn, väg eller brygga.

Markägarens skyldigheten brukar inskränka sig till att utan hinder låta härskande fastighet åtnjuta sin rätt. Markägaren har alltså inte rätt att exempelvis förorena brunnen, fördärva vägen eller riva bort bryggan, ens om nuvarande ägare av härskande fastighet inte bryr sig. Men markägaren har heller ingen skyldighet att underhålla dem, såvida inte detta uttryckligen framgår av servitutshandlingarna.

 

[Slapparsmurfen]

Så det ska inte vara problem att (fortsätter på mina exempel)
a) ta dit borrare eller vad som behövs för att åter få en fungerande brunn
b) schakta dit massor och lägga ut
c) bygga en ersättningsbrygga

Blir det egentligen inte lite konstigt i exempel a) och c)? Tänker mig att det kanske behövs tillstånd för att borra samt ersätta en brygga. Får jag som förmånstagare (=icke ägare) söka sånt tillstånd ens?

 

[Alfredo]

Tänker mig att det kanske behövs tillstånd för att borra samt ersätta en brygga.

Nu är jag ute på hal is (ursäkta ordvitsen) men är det verkligen så illa så att man behöver tillstånd för att återställa en brygga som skadats/tagits av isen? Nu förutsätter jag naturligtvis att den ursprungliga bryggan var uppförd korrekt med eventuella "tillstånd" i ordning.

 

[Hemmakatten]

För exemplet där brunnen sinat så är det inte självklart så att man får borra ny brunn på grannens mark. Servitutet kan innebär att du får dra ledningar över grannens mark och sedan ta vatten, inte att du äger brunnen. Om brunnen sinat och inga andra avtal finns än rätten att ta vatten,så är inte ägaren skyldig att borra ny brunn och du har inte rätt att borra.

 

[Slapparsmurfen]

För exemplet där brunnen sinat så är det inte självklart så att man får borra ny brunn på grannens mark. Servitutet kan innebär att du får dra ledningar över grannens mark och sedan ta vatten, inte att du äger brunnen. Om brunnen sinat och inga andra avtal finns än rätten att ta vatten,så är inte ägaren skyldig att borra ny brunn och du har inte rätt att borra.

Gäller detsamma ifall man har en bryggplats vid brygga med utsatt läge? Dvs att händer nåt med bryggan så har man ingen båtplats längre och heller ingen rätt att ordna en ny? Tänker mig att en sån situation inte är helt ovanligt.

 

[-MH-]

Servitut för båt är väl oftast att man har rätt att sjösätta båten och ha den förtöjd?

Men om du har rätt att bygga en brygga, så har du rätt att bygga upp den igen. Det Hemmakatten pratar om är väl när man ansluter sig till *befintlig* brunn.

 

[Slapparsmurfen]

Servitut för båt är väl oftast att man har rätt att sjösätta båten och ha den förtöjd?

Men om du har rätt att bygga en brygga, så har du rätt att bygga upp den igen. Det Hemmakatten pratar om är väl när man ansluter sig till *befintlig* brunn.

Men om "rätten" att ha bryggan (bygga upp ny brygga) tillhör nån annan och jag bara har servitut på båtplats? Vem ska bygga upp bryggan om nåt händer med den så att jag kan nyttja min båtplats?

 

[AndersS]

Om servitut säger att du har rätt till båtplats utan att definiera vid brygga så är det precis vad som avses, du kan lägga båten vid stranden som finns angivet i servitutet..
Däremot om det finns angivet att servitutet även omfattar en brygga har man rätt att reparera eller bygga upp den på nytt vid skada.
Om det finns någon form av gemensam brygga så måste det avtalas separat hur reparation och under håll av den ska utföras.

 

[Hemmakatten]

Servitut för båt är väl oftast att man har rätt att sjösätta båten och ha den förtöjd?

Men om du har rätt att bygga en brygga, så har du rätt att bygga upp den igen. Det Hemmakatten pratar om är väl när man ansluter sig till *befintlig* brunn.

Jo, det jag skrev avsåg anslutning till befintlig brunn,

 

[billy_baver]

Så det ska inte vara problem att (fortsätter på mina exempel)
a) ta dit borrare eller vad som behövs för att åter få en fungerande brunn
b) schakta dit massor och lägga ut
c) bygga en ersättningsbrygga

Blir det egentligen inte lite konstigt i exempel a) och c)? Tänker mig att det kanske behövs tillstånd för att borra samt ersätta en brygga. Får jag som förmånstagare (=icke ägare) söka sånt tillstånd ens?

Servitut reglerar förhållandet mellan fastigheter. Men du får ingen gräddfil förbi strandskydd och plikten att söka tillstånd. Du får återställa befintlig vattentäkt, men måste du borra en ny på annans mark måste du få nytt servitut. Detsamma om din gamla väg eller brygga måste flyttas till nya lägen.

Bygglov, dispens från strandskydd och mycket annat kan du mycket väl ansöka om utan att äga marken. Myndigheterna brukar förklara i sina beslut att tillstånd inte automatiskt leder till "rådighet". Den som inte själv äger fastigheten måste ha servitut eller tillstånd från ägaren.

 

[Slapparsmurfen]

Tack för alla intressanta svar... Om man lägger till ytterligare info i just bryggfallet och säger att bryggan är gammal och historik (bygglov, strandskyddsdisplans och liknande saknas) saknas samt att den ligger på kommunalt område. Går det överhuvudtaget att ge ett servitut i såna fall? Tänker mig att det borde finnas rätt många bryggor som anlagts för många år sen där marken (=vattnet) inte tillhör fastigheten som ger bort nyttjanderätt till den. Eller var det nåt visst årtal som man började med sånt så att alla papperslösa bryggor är ok förutsatt att dom tillkom före nåt visst år?

 

[billy_baver]

Nu talar du om flera vitt skilda saker samtidigt. Det blir lite rörigt. Återigen: Servitut reglerar förhållandet mellan fastigheter. Servitut varken ersätter eller äventyrar myndigheters beslut om exempelvis strandskydd eller dispens från strandskydd.

Om du - utan dispens från strandskydd - begär lantmäteriförrättning för att ge en fastighet rätt att anlägga brygga på annan fastighets strand kommer du troligen att få nobben, just på grund av strandskyddet. Detta kan du INTE kringgå med stöd av servitut för vare sig en gammal eller ny brygga.

Jag är osäker på vad du menar med "kommunalt område". Att en fastighet ägs av en kommun eller av någon annan har inte ett dugg att göra med de servitut som belastar och betjänar fastigheten. Talar vi om "allmänplatsmark" på en detaljplanelagd strand innebär det bara att "huvudmannen" får juridisk grund att exempelvis upplösa servitut som ger enskilda fastigheter exklusiv rätt över marken.

 

[Slapparsmurfen]

Nu talar du om flera vitt skilda saker samtidigt. Det blir lite rörigt. Återigen: Servitut reglerar förhållandet mellan fastigheter. Servitut varken ersätter eller äventyrar myndigheters beslut om exempelvis strandskydd eller dispens från strandskydd.

Om du - utan dispens från strandskydd - begär lantmäteriförrättning för att ge en fastighet rätt att anlägga brygga på annan fastighets strand kommer du troligen att få nobben, just på grund av strandskyddet. Detta kan du INTE kringgå med stöd av servitut för vare sig en gammal eller ny brygga.

Jag är osäker på vad du menar med "kommunalt område". Att en fastighet ägs av en kommun eller av någon annan har inte ett dugg att göra med de servitut som belastar och betjänar fastigheten. Talar vi om "allmänplatsmark" på en detaljplanelagd strand innebär det bara att "huvudmannen" får juridisk grund att exempelvis upplösa servitut som ger enskilda fastigheter exklusiv rätt över marken.

Tack för svaret och ber om ursäkt för rörigheten. Tror inte jag riktigt förstod den sista delen av ditt svar...

Försöker klargöra min fundering genom ett exempel...
Olle Bryggbyggares köper för 40 år sen en fastighet som slutar 10 meter från vattnet. Olle gillar båtar och utan att fråga om nån form av lov bygger han sig en rejäl brygga nedanför sin fastighet. MetarMartin och RoddbåtsJocke som är grannar frågar om inte dom kan få servitut på bryggplats eftersom bryggan är stor nog. Olle går med på att ge varsitt servitut på bryggplats till Martin och Jocke vilket skrivs in hos inskrivningsmyndigheten. Åren går och Olle flyttar och nyinflyttade Kurt tar över Olles fastighet. Bryggan har nu blivit gammal och behöver renoveras (eller ersättas). Vem är nu ansvarig för att ta hand om bryggan om Kurt är helt ointresserad av bryggan och kanske dessutom inte vill ha Martin och Jocke på "sin" brygga? Dom har servitut för varsin byggplats på mark (vatten) som egentligen inte tillhör den som gav bort servitutet. "Äger" Kurt bryggan eller tillfaller den automatiskt tomtägaren (kommunen) och ogiltigförklarar dom tidigare utdelade servituten eftersom ingen ansökt om att få anlägga en brygga? Finns det nån legitimitet för servituten för att bryggan funnits där länge?

 

[billy_baver]

Eftersom Olle inte äger strandfastigheten där han byggt sin brygga kan han heller inte upplåta någon servitutsrätt. Bryggan räknas som lös egendom, eftersom den ägs av någon annan än fastighetsägaren. Att Olle ändå låter Jocke och Martin låna bryggplatser innebär förstås inga andra förpliktelser än dem som parterna själva kommer överens om.

Att Olle säljer sin fastighet gör ingen skillnad. Det är han personligen som äger bryggan, eftersom giltigt servitut saknas. Även om Kurt köpt Olles villa skulle bryggan normalt sett ingå i köpet lika lite som Olles båt. För att Kurt ska kunna betrakta bryggan som sin egendom (och tvinga bort grannbåtarna) måste han därför ha avtalat särskilt om ett bryggköp. Inte heller de som köper Jocke eller Martins fastigheter skulle kunna hävda någon som helst rätt till bryggplats med stöd i sina fastighetsköp.

Bryggan är alltså uppförd utan vare sig giltigt servitut eller avtal med markägaren. Bryggägaren har ingen som helst besittningsrätt till marken, oavsett hur länge sedan bryggan anlades. Bryggägaren är därför i praktiken helt i händerna på markägaren, och kan när som helst bli avhyst och tvingad att riva sin brygga. Markägaren kan också överta bryggan om bryggägaren exempelvis överlåter den.

Markägaren kan också erbjuda bryggägaren att arrendera marken, eller upplåta den till någon eller några fastigheter med servitutsrätt. Detta är dock INTE möjligt ifall stranden är detaljplanebestämd som allmän plats.