Nej, precis!Nyfniken skrev:
Nackdelen med att amortera är ju att man kan hamna i en situation där man saknar likvida medel. Behöver man pengarna är det inte alls säkert att banken är villig att höja lånet igen. Särskilt eftersom perioder av likviditetsbrist i hushållsekonomin och hos banken ofta sammanfaller, t ex under en ekonomisk kris.
Vi har Danske Bank. De har något som kallas Duoflex, som innebär att man har samma ränta på ett begränsat antal sparkonton som man har i bolåneränta. Har man disciplin nog att inte shoppa upp pengarna är det därför bättre att behålla pengarna på konto för maximal flexibilitet och trygghet. Först när man byggt upp en ordentlig buffert (en årslön?) och fixat det viktigaste på huset (då menar jag inte lyxrenovering) tycker jag det kan vara läge att fundera på amortering.
Att komma ner till kanske 50-75% belåningsgrad skulle personligen kännas bra på lång sikt, inför pensionering långt fram i tiden, ev sjukdom, ev boprisfall etc. Men man kan lika gärna skapa trygghet och ordning i ekonomin på andra sätt. Det finns inget egenvärde i att amortera. Dessutom kan man se inflationen som en tvångsamortering.
Vi är helt överens! Jag tycker dock du har lite väl hög ribba för buffert. Med två "normalhusägare" blir det runt en halv miljon. Mitt mål för belåningsgrad är dock 0%, jag litar varken på PPM eller tjänstepension... :SPongu skrev:
Helt riktigt att det inte är någon bank, men eftersom jag inte hade pratat med någon bank vilket du frågade efter så uppgav jag källan direkt dit jag fått informationen från istället, ber om ursäkt för det.Nyfniken skrev:Jo, fast bankföreningen är ju ingen bank...
"Gör som jag säger, inte som jag gör..."
Det är inget att be om ursäkt för!bra-byggare skrev:
Det jag tycker är konstigt är att bankerna säger en sak, men gör en annan. Eller kanske rättare sagt, vill ge sken av att göra en sak, men gör en annan.
Ja, jag tog i lite.Nyfniken skrev:
Men har man samma ränta på kontot som på bolånen kan man lika gärna maxa den statliga insättningsgarantin. Vill man någon gång amortera kan man ju göra det i klump när det passar.
Men amortering är ett bra sparande om man inte kan låta bli att använda pengar som finns på kontot.
Nja, varför det? Vi har det som buffert, dock inte 0% i belåningsgrad på våra fastigheter utan det ligger väl på 10% idag och med ca 30årig amorteringstid kvar. Kanske en ytterlighet men besöken hos banken känns inte speciellt betungande. Har kunnat påverka mina villkor ganska bra utan stora lån då man är mycket intresserad även av att få behålla de medel som finns i vår sparportfölj.Nyfniken skrev:
Men man får börja sin planering i god tid med små belopp och sedan anpassa kanske med engångsbetalningar när sparande/investeringar ger möjlighet.
Så visst kan det finnas egenvärde, i vårt fall att kunna bo kvar i huset tillsammans med fritidshus samtidigt som vi öppnar för möjligheten att utöka vår fritid.
Ett konkret exempel:Nyfniken skrev:
Jag har taxeringsvärde på 1,5 miljoner, en halv miljon på banken och 250 000 i huslån. Hur ska jag göra tycker ni? Fortsätta amortera 10% om året, låna mer så att jag har mer på banken, eller vad?
Halvmiljonen är "låst" i fonder, har för ögonblicket ca 300 000 till "löst" men vi bokade en bil för 220 000 i fredags, och har planer på att renovera badrummet, så de pengarna försvinner.
Anna_H: beror ju även på vadndu har för teori om utvecjlingen på fonderna samt vilken risk du är beredd att ta
Kan väl säga att ditt exempel kan vara ett bra exempel på det jag skrev tidigare.Anna_H skrev:
Din ålder och levnadsförhållande påverkar vad du vill göra framöver och hur man planerar sin ekonomi;
* Har du barn som man kanske vill hjälpa med pengar till deras studier, boende, etc, dvs investera hos dem istället för att framtida arv?
*Hur långt har du kvar till pension och hur tänker du dig den eller är du pensionär?
* Vill du göra något annat speciellt som kräver pengar, några drömmar?
* Kommer det in nya pengar som du sparar?
Pengar är bara ett medel och man anpassar sig efter mängden av dem. Att vi minimerat lånen är bara för att kunna ha kvar hus och fritidshus utifrån att i våra planer kommer vår inkomst bli mindre men med mera fritid utan att behöva oroa oss över ekonomisvängningar på börsen, stigande räntor, etc. Vi skulle kunnat behålla en högre lånenivå och investerat pengarna, men är inte villiga att ta de riskerna.
Precis vad jag menar. Detgår ju inte att ge ett genereltl svar på vad som är bäst, amortera eller låna fullt, det är väldigt många nyanser i den här gråskalan. Ungarna är ca 10, mina föräldrar ca 70, så när det är dags att hjälpa ungarna ekonomiskt "trillar väl di gamle av pinn"...