Bygger om och har länge varit inne på att isolera taket på utsidan av råsponten. Har fått en hel dela goda råd från detta forum, men vill ändå veta lite mer. Skall göra ett utkast till en konstruktionsritning och funderar på hur jag skall tänka.

Syften med en utvändig isolering (EPS eller PIR) är att daggpunkten skall hamna på utsidan av taket, dvs vattenångan skall vandra utåt genom råspont och ev diffusionsöppna material. Utgående från detta torde det idealiska att helt slopa isoleringen på vinden och låta värmen i huset även värma vinden. Genom att öka isoleringen på utsidan så borde denna lösning vara minst lika värmeeffektiv som vindsisolering. Dock är det något större volumer luft som skall värmas om man väljer att värma vinden och en utvändig isolering gör taket en aningen svårare att lägga.

1, Finns det något skäl att isolera vinden om man istället isolerar taket på utsidan? Eller skall man isolera lite på vinden trots allt?

I nybyggnationer rekommenderas alltid diffusionstät plast mot vindbjälklaget på varma sidan. Den historiska anledning var att man började använda isoleringsmaterial (mineralull) som saknade förmåga att hålla vatten vilket gjorde att vattnet samlades under isoleringen om fuktig luft tilläts passera upp till kallutrymmet. Om man använder isolering som kan absorbera fukt och dessutom värmer upp vinden så att fukten kan torka ut, så borde detta inte vara ett problem.

2. Varför behövs en diffusionsspärr om man väljer att öka vindstemperaturen istället och isolera med ekofiber eller motsvarande?
 
erinyq skrev:
2. Varför behövs en diffusionsspärr om man väljer att öka vindstemperaturen istället och isolera med ekofiber eller motsvarande?
Du måste skilja på värme och fukt. Att släppa upp värme till vinden kan fungera, men inte om du låter inomhusluft fritt flöda upp dit. Din nya varmvind blir inte lika kall som förut, men inte heller lika varm som bostaden. Alltså vet du inte var daggpunkten hamnar. Du kan ändå få kondensutfällning i en varmvind om du inte har en diffussionsspärr. Då flödar BÅDE värme och fukt från inomhusluften upp. Du verkar önska värmeläckage, men passa dig för fuktläckage.

I princip kan du köra med mindre isolering i vindsbjälklaget, men fortfarande med en diffussionsspärr.
 
OK; man behöver en ångbroms för att förhindra konvektion (dvs att varm och fuktig luft strömmar upp på vinden). Genom att broma luftflödet minskar flödet av fuktig luft till vinden (= mindre fukt som kan kondensera).

Nästa fråga är vilken slags ångspärr/ångbroms som skall användas. Min byggare hävdar att man inte skall använda plstfolie som ångbroms vid isolering med lösull av cellulosa utan istället någon form av diffusionsöppen duk.

OM jag förstårr saken rätt är främsta fördelen med cellulosa är att den kan ta upp fukten och detta förhindrar kondens mot yttertaket. Fukten torkas ut under perioder då vinden är varm.

Främsta skälet till att inte använda platsfolie som ångspärr är att denna ökar risken för att fukten koncentreras till ett fåtal punkter i det fall att den punkteras. Med en diffusionsöppen duk så kan effekten av eventuella otätheter minskas då fuktvandringen kan ske över en större yta. Naturligvis är det bättre om ångbromsen är helt tät.

Ett annat skäl är att en platsfolie måste monteras på den varma sidan av vindsbjälklaget vilket kan vara svårt att göra i efterhand såvida man inte byter ut innertaket.

Då det i mitt fall rör sig om både isolering av en befintlig vind och två nybyggda vindar som ansluter till befintlig vind, så tror jag att en diffusionsöppen duk är bäst. I det befintliga vindsbjälklaget får den moteras mellan golvbjälkarna och sedan läggs lösullen ovanpå. I den nybyggda delen så monteras duken under bjälklaget. Även där isolerar jag med lösull.

Nästa fråga är hur man förhindrar att ångbromsen punkteras under husets livstid. Finns det något man skall tänka på vid monteringen av innertaket?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.