Golvvärme ovan eller under armering?
Jag håller på att förbereda inför gjutandet av en ny grund i mitt och min sambos hus. Det kommer att bli makadam i botten, sedan frigolit, armering och en gjuten platta på det. Vi tänker gjuta in vattenburen golvvärme och har fått lite olika förslag på hur detta skulle konstrueras. Vissa säger att rören till golvvärmen ska najas fast ovanpå armering och att gjutning därefter sker. Andra säger att rören ska fästas direkt på frigoliten och att armeringen görs ovanpå rören och därefter gjutning. Detta skulle sprida värmen bättre i den gjutna plattan. Någon som har några tankar kring detta?
Reflektion:Konsulten skrev:
Om rören ligger under eller över armeringen torde vara av underordnad betydelse den dag man bestämmer sig för att rören inte fungerar längre. Man har ju fortfarande en decimeter stenhård betong att bila igenom på en sträcka av några hundra meter.
Behöver man fixa rören om 20 år tror jag man kan utgå från att man väljer en lösning med rören ovanpå plattan istället.
Av praktiska skäl tror jag det är lättare att lägga rören PÅ armeringen, annars har man inget att fästa rören i.....
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 574 inlägg
Det där med rören ovanför eller under armeringen är bara tjafs mellan rörläggarre och betongarbetare. Det finns dock vissa faktorer att ta häsnyn till.
Rörläggaren vill ha rören ovanför armeringen för att golvet skall bli snabbare i temperaturväxlingarna och att det blir lättare att lägga. Betonggubben vill ha armeringen överst för att den blir lättare att lägga och han inte behöver bry sig om var han trampar eller kastar verktygen.
Wirsbo rekommenderar max 7 cm betong ovan värmerör (= 10 cm betongplatta totalt), annars riskerar golvet bli för trögt och man får problem med temperaturväxlingar i rummet. Därför vill tillverkaren ha rören så nära golvet som möjligt, vilket innebär 3 cm om rören ligger najade ovanpå armeringen. Detta gäller alltså ett normalt rum.
I ett garage kan det tvärtom vara bättre med så mycket betong som möjligt ovan rören. Man får då ett positiv tröghet i plattan. Ett värmemagasin. Öppnar du garageporten vintertid, tar det lång tid innan värmen försvinner i golvet. Det märks framför allt när du stänger proten igen. Temperaturen i rummet återställs snabbt
Rörläggaren vill ha rören ovanför armeringen för att golvet skall bli snabbare i temperaturväxlingarna och att det blir lättare att lägga. Betonggubben vill ha armeringen överst för att den blir lättare att lägga och han inte behöver bry sig om var han trampar eller kastar verktygen.
Wirsbo rekommenderar max 7 cm betong ovan värmerör (= 10 cm betongplatta totalt), annars riskerar golvet bli för trögt och man får problem med temperaturväxlingar i rummet. Därför vill tillverkaren ha rören så nära golvet som möjligt, vilket innebär 3 cm om rören ligger najade ovanpå armeringen. Detta gäller alltså ett normalt rum.
I ett garage kan det tvärtom vara bättre med så mycket betong som möjligt ovan rören. Man får då ett positiv tröghet i plattan. Ett värmemagasin. Öppnar du garageporten vintertid, tar det lång tid innan värmen försvinner i golvet. Det märks framför allt när du stänger proten igen. Temperaturen i rummet återställs snabbt
skulle själv inte öh gjuta in dem annat än i garage o badrum
...och vete fasen om jag skulle använda gv öh någon annan stans heller
...säger en som är på väg (kanske redan gjort) att kraftigt revidera sin uppfattning om golvvärme
är det någon som verkligen gjort jämförande kalkyler
.. sen som tur är får vi ha olika uppfattningar här i landet.
...och vete fasen om jag skulle använda gv öh någon annan stans heller
...säger en som är på väg (kanske redan gjort) att kraftigt revidera sin uppfattning om golvvärme
är det någon som verkligen gjort jämförande kalkyler
.. sen som tur är får vi ha olika uppfattningar här i landet.
Nähedu sådana här saker kan vi fasen inte tycka olika om.....Yondalar skrev:
Allvarligt talat, hur ska du kunna göra jämförande kalkyler på detta med golvvärme när det för (ett antagande från min sida) en övervägande majoritet inte är driftsekonomi som är drivande utan utseende (man tycker radiatorer är fult) och komfort (skönt med varma golv).
I detta perspektiv ter det sig helt meningslöst att göra några kalkyler på ev besparingar i drift.
Det man bör räkna lite ordentligt på, det är olika förläggningsprinciper för rören. Där kan det skilja en hel del nämligen. Och kalkylerna ser olika ut beroende på om man investerar egen (billig) tid eller inte.
jo det var i princip det jag menade med "olika uppfattningar"
det är mycket tyckande och givetvis så vänder eget arbete och kontakter uppochned på mycket.
jag hade eg lite längre gående funderingar på "ek jämförelse"
jag tänker (nu högt)
...bottenplatta - har sina poäng för fuktbroblem och mögel
torpargrund kanske inte var så idiotsäkert som vi trodde,
platta ger stabila golv
sviktar inte med tiden som där gör där bara en mittbalk används (användes)
undrar om inte en platta ger billigare totlösning än plintar, betongsocklar och golvreglar
...bottenplattan kan göras tunn om den förstärks gm att i (isoleringen/)gruset göra rännor så att det bildas förstärkande balkar
...isolering sker (huvudsakligen) ovanför platta
ger utrymme för enkla rör- och kablagedragningar
kan kanske dra kanaler i golvet
reducerar köldbryggor mot yttervägg
ger fortfarande rätt varma golv även utan golvvärme
det har visat sig att betydande förluster även söker sig nedåt vid värme i plattan
...enkla träreglar kanske typ Masonitbalken (ej massiva 2 tum 12) kan användas för att skapa distans, för isolering etc, mellan platta och golvspån/-gips
...lågtemperatursystem väljs för uppvärmning
radiatorer/konvektorer med framför allt låg returtemp används, alternativt golvvärme
..och givetvis så är förutsättningarna så olika om vi bygger nytt, redan har ett system, samtidigt skall renovera, kan/vill göra jobbet själv, någon som fixar material, kan dra momsen eller ej osv
..det var någon som sa att "tredje huset då blir det rätt/som man tänkt sig"
det är mycket tyckande och givetvis så vänder eget arbete och kontakter uppochned på mycket.
jag hade eg lite längre gående funderingar på "ek jämförelse"
jag tänker (nu högt)
...bottenplatta - har sina poäng för fuktbroblem och mögel
torpargrund kanske inte var så idiotsäkert som vi trodde,
platta ger stabila golv
sviktar inte med tiden som där gör där bara en mittbalk används (användes)
undrar om inte en platta ger billigare totlösning än plintar, betongsocklar och golvreglar
...bottenplattan kan göras tunn om den förstärks gm att i (isoleringen/)gruset göra rännor så att det bildas förstärkande balkar
...isolering sker (huvudsakligen) ovanför platta
ger utrymme för enkla rör- och kablagedragningar
kan kanske dra kanaler i golvet
reducerar köldbryggor mot yttervägg
ger fortfarande rätt varma golv även utan golvvärme
det har visat sig att betydande förluster även söker sig nedåt vid värme i plattan
...enkla träreglar kanske typ Masonitbalken (ej massiva 2 tum 12) kan användas för att skapa distans, för isolering etc, mellan platta och golvspån/-gips
...lågtemperatursystem väljs för uppvärmning
radiatorer/konvektorer med framför allt låg returtemp används, alternativt golvvärme
..och givetvis så är förutsättningarna så olika om vi bygger nytt, redan har ett system, samtidigt skall renovera, kan/vill göra jobbet själv, någon som fixar material, kan dra momsen eller ej osv
..det var någon som sa att "tredje huset då blir det rätt/som man tänkt sig"
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 574 inlägg
"Du skall först misslyckas två gånger" är min tolkning av denna "urbana fabel"Yondalar skrev:
Tack för alla åsikter! Precis som allt annat när det gäller hus finns det många åsikter och många faktorer som spelar in...det där med att man undviker att borra sönder rören genom att man lägger dem under armeringen (så att dom ligger djupt nog för att man inte ska borra i dom) är ju rätt smart. Å andra sidan vill man såklart inte ha ett system som är för trögt...hm...
När det gäller tid, så kommer jag att göra allt själv när det gäller förarbete till gjutning. Jag kommer att lägga ut all slang själv, efter lite överläggningar med rörläggaren (som vi inte anlitat ännu) så tiden är inte helt avgörande.
När det gäller tid, så kommer jag att göra allt själv när det gäller förarbete till gjutning. Jag kommer att lägga ut all slang själv, efter lite överläggningar med rörläggaren (som vi inte anlitat ännu) så tiden är inte helt avgörande.
Min husleverantör använder alltid golvvärmerör fästade i cellplasten för att underlätta vid husmontaget. Om man kan borra i plattan och fästa snedstämp kan man justera in väggarnas lutning på ett exakt och bra sätt. De använder en typ av rörfästen som trycks ned i cellplasten.MathiasS skrev:
Saxat från Wirsbos hemsida:
"För att underlätta läggningen av rören finns Wirsbo Rörhållarskena, som är specialtillverkad av en seg och slaghållfast polyeten för att passa Wirsbo-pePEX 20 mm rör. Rörhållarsystemet består av multipler med c/c-avståndet 150 mm. Skenan håller rören på exakt avstånd och exakt nivå under ingjutningen. Rörhållarskenan finns med hullingar för läggning på isolerskivor och utan hullingar för spikning på betongunderlag. "
Mina tankar om värmetrögheten mm är att det inte borde spela så stor roll. Om man lägger rören ytligt för att få ett snabbare värmesystem måste det betyda att värmen inte sprider sig till botten av plattan, annars skulle systemet vara lika trögt som att ha rören i botten. Vad händer då mellan rören på ytan? Rören ligger oftast c300 mm. Blir det inte kalla zoner mellan rören då? Eller sprider sig värmen horisontellt men inte vertikalt???
Jag tror att systemet blir lika trögt oavsett var rören ligger. Viktigast är att hålla nere totala tjockleken på plattan.
...och du är på väg att skapa den mögelhärd som liknande 80-talskontruktioner var. Alla besiktningsmän reserverar sig för platta med ovanliggande isolering och ser den som riskkonstruktion från fuktsynpunkt. Jag håller med dig om dess fördelar dock.Yondalar skrev:
Torpargrund är nästan lika illa det. Det finns fackfolk som vill förbjuda denna typ av grund.
Den största fördelen med platta på mark med ingjuten golvvärme är fuktsäkerheten. Sedan finns ju andra nackdelar som värmetröghet, spruckna parkettgolv mm.