8 621 läst · 18 svar
9k läst
18 svar
BBR-krav på eluppvärmda hus.
Sida 1 av 2
Hallå
Stämmer det att BBRs krav på eluppvärmda hus ligger på 4,5 kW hos oss i söder? Har hört att det gör det. Om så är fallet, vad innebär detta om jag nu skulle köpa en elpanna?
Elpannorna jag kollat på levereras med en effekt på 9kW, Detta är ju för de snabba dubbelt så mycket som 4,5 kW. Kan man "stypa" effekten till 4,5 eller måste man ha en elpanna som endast kan leverera 4,5 kW?
Någon med koll får gärna reda ut detta för mig! =)
mvh
//C
Stämmer det att BBRs krav på eluppvärmda hus ligger på 4,5 kW hos oss i söder? Har hört att det gör det. Om så är fallet, vad innebär detta om jag nu skulle köpa en elpanna?
Elpannorna jag kollat på levereras med en effekt på 9kW, Detta är ju för de snabba dubbelt så mycket som 4,5 kW. Kan man "stypa" effekten till 4,5 eller måste man ha en elpanna som endast kan leverera 4,5 kW?
Någon med koll får gärna reda ut detta för mig! =)
mvh
//C
Poängen är egentligen inte att få folk att sluta värma med el. Det går bra. Poängen att folk inte ska köra med luftvärmepump med elspets.
Ur teknisk, ekonomisk och politisk synvinkel finns ett bra skäl till detta: När det är -10C fungerar luftvärmepumparna fint, elförbrukningen i Sverige (Norden) ligger på en för elnätet hanterbar nivå. Men säg att en kallfront in med -20 .. -25C drar in över landet. Luftvärmepumparna stannar och folk kopplar in elvärmen istället. Från att 1 kW värme i huset belastade elnätet med högst 0,5 kW belastar man nu elnätet med 1 kW. Belastningen på elnätet skenar.
Det finns olika sätt att lösa detta:
Bygga fler kraftverk som bara utnyttjas de kallast tre dagarna varje år. Det finns sådan gasturbiner idag men att bygga fler blir väldigt dyrt.
Ett annat sätt är att koppla bort fabriker som använder mycket el. Detta görs redan idag, men det går naturligtvis att utöka. Ska vi betala genom elräkningen för att aluminiumsmältverket i Sundsvall ska startas om flera gånger per vinter blir det dyrt.
Sista alternativet är koppla bort städer som man inte anser behöver ha ström när det är kallt ute. Den möjligheten finns, så kallad roterande bortkoppling, men det leder förmodligen till upplopp. Prova att koppla ur Göteborg och se hur länge regeringen sitter kvar...
BBR's krav kanske inte är så dumma?
Ur teknisk, ekonomisk och politisk synvinkel finns ett bra skäl till detta: När det är -10C fungerar luftvärmepumparna fint, elförbrukningen i Sverige (Norden) ligger på en för elnätet hanterbar nivå. Men säg att en kallfront in med -20 .. -25C drar in över landet. Luftvärmepumparna stannar och folk kopplar in elvärmen istället. Från att 1 kW värme i huset belastade elnätet med högst 0,5 kW belastar man nu elnätet med 1 kW. Belastningen på elnätet skenar.
Det finns olika sätt att lösa detta:
Bygga fler kraftverk som bara utnyttjas de kallast tre dagarna varje år. Det finns sådan gasturbiner idag men att bygga fler blir väldigt dyrt.
Ett annat sätt är att koppla bort fabriker som använder mycket el. Detta görs redan idag, men det går naturligtvis att utöka. Ska vi betala genom elräkningen för att aluminiumsmältverket i Sundsvall ska startas om flera gånger per vinter blir det dyrt.
Sista alternativet är koppla bort städer som man inte anser behöver ha ström när det är kallt ute. Den möjligheten finns, så kallad roterande bortkoppling, men det leder förmodligen till upplopp. Prova att koppla ur Göteborg och se hur länge regeringen sitter kvar...
BBR's krav kanske inte är så dumma?
Henrik jag tror att du och jag har ganska skilda utgångspunkter för våra resonemang. Den totala energianvändningen blir mycket högre om man värmer med el än om man värmer med i princip vad som helst annat. Åtminstone så länge elen kommer från ångturbiner i någon form. Därför kallar jag elvärme för energimässigt vansinne. För nya hus borde väl såväl elvärme som luft/luft-värmepump vara ganska sällsynt.
Erik
Erik
Det är sällsynt just på grund av kraven i BBR. Luftvärmepump eller frånluftvärmepump med elspets det billigaste alternativet om man räknar investering och energiåtgång.
Anläggningar för ved eller pellets kostar massor, kräver underhåll och intresse från den boende. Med en väl tilltagen bergvärmeanläggning har man både låg toppeffekt (i kW) som behövs på vintern och låg förbrukning sett över hela året. Det är en ideal värmekälla men den drivs alltid med el. Primärenergibehovet med en verkningsgrad på 50% i kraftverket och COP 4 på värmepumpen ger fortfarande en utväxling på 2 kWh värme på 1 kWh primärenergi (som kan vara pellets, biogas eller något annat)
Anläggningar för ved eller pellets kostar massor, kräver underhåll och intresse från den boende. Med en väl tilltagen bergvärmeanläggning har man både låg toppeffekt (i kW) som behövs på vintern och låg förbrukning sett över hela året. Det är en ideal värmekälla men den drivs alltid med el. Primärenergibehovet med en verkningsgrad på 50% i kraftverket och COP 4 på värmepumpen ger fortfarande en utväxling på 2 kWh värme på 1 kWh primärenergi (som kan vara pellets, biogas eller något annat)
Det är väl få som ifrågasätter att bergvärme är bra, men det är väl ännu dyrare investering än en pelletsanläggning? Det beror förstås på omständigheterna också. Jag tycker att din kalkyl är något av en glädjekalkyl. Det finns säkert tillfällen med bergvärme då COP från kraftverk till hus överstiger ett, men kraftverk med ångturbiner har långt ifrån 50% verkningsgrad. Pratar vi kärnkraft ligger det närmare 25%.
Erik
Erik
Jovisst är det ännu dyrare och kalkylen är optimistisk men inte helt tokig. Du har rätt i att ett kraftverk med bara ångturbiner inte kommer i närheten av 50% verkningsgrad, men moderna kombikraftverk gör det om man optimerar dem för elproduktion. Siemens kombikraftverk
Som exempel kan vi ta Rya kraftvärmeverk i Göteborg som uppger 92,5% verkningsgrad. Det är dock "fusk" eftersom man räknar både el och fjärrvärme och har optimerat verket för det senare. Den elektriska verkningsgraden uppger man till 43,5 % och fjärrvärmen står för restrerande 49%.
Om vi antar att det är förluster i både elnätet och fjärrvärmenätet så att vi får ut 40% verkningsgrad ur el respektive fjärrvärme när den väl nått kunden så har vi 40% + 40% verkningsgrad. Med samma antagande om COP 4 på värmepumpen får vi ur 1 kWh naturgas följande mängd värne : 4* 0,4 [kWh från värmepump] + 1*0,4 [kWh från fjärrvärme] = 2 kWh värme
Eller så tar man en Scania-diesel och kopplar den direkt på värmepumpens kompressor så borde man väl få närmare 25 kWh värme ur en liter diesel.
Som exempel kan vi ta Rya kraftvärmeverk i Göteborg som uppger 92,5% verkningsgrad. Det är dock "fusk" eftersom man räknar både el och fjärrvärme och har optimerat verket för det senare. Den elektriska verkningsgraden uppger man till 43,5 % och fjärrvärmen står för restrerande 49%.
Om vi antar att det är förluster i både elnätet och fjärrvärmenätet så att vi får ut 40% verkningsgrad ur el respektive fjärrvärme när den väl nått kunden så har vi 40% + 40% verkningsgrad. Med samma antagande om COP 4 på värmepumpen får vi ur 1 kWh naturgas följande mängd värne : 4* 0,4 [kWh från värmepump] + 1*0,4 [kWh från fjärrvärme] = 2 kWh värme
Eller så tar man en Scania-diesel och kopplar den direkt på värmepumpens kompressor så borde man väl få närmare 25 kWh värme ur en liter diesel.
För att återvända till din fråga, det finns inga krav på effekt i BBR eftersom effekten bl.a är beroende på hur stor kåk du bygger.
Det finns dock ett krav på energieffektivitet, och det är max 55(50?)kWh/m2/år.
Även byggnader med värmepump räknas som eluppvärmda om den upptagna (alltså det som värmepumpen förbrukar) effekten överstiger 10W/m2 (för en kåk på 100m2, så får inte max förbrukningen på vp överstiga 1.000W, vilket med en modern v/v-vp borde ge ~4kW uteffekt, vilket i sin tur borde räcka mer än väl).
Det finns dock ett krav på energieffektivitet, och det är max 55(50?)kWh/m2/år.
Även byggnader med värmepump räknas som eluppvärmda om den upptagna (alltså det som värmepumpen förbrukar) effekten överstiger 10W/m2 (för en kåk på 100m2, så får inte max förbrukningen på vp överstiga 1.000W, vilket med en modern v/v-vp borde ge ~4kW uteffekt, vilket i sin tur borde räcka mer än väl).
"Eller så tar man en Scania-diesel och kopplar den direkt på värmepumpens kompressor så borde man väl få närmare 25 kWh värme ur en liter diesel. "
En Scaniadiesel har under optimala förutsättningar en verkningsgrad på 51-53%, resterande är dels avgasförluster (värme & tryck) samt rena kylförluster. För att räkna på detta måste vi veta
-hur mycket är värmeförlusten via avgaser och hur mycket av det kan vi återvinna
-hur mycket är gasförluster och kan vi återvinna nåt av det
-hur mycket är rena kylförluster och hur mycket kan vi återvinna av det
Av motorns arbete så får vi ut ~5,3 kWh/l som vi iofs kan ta ut direkt på en vp som har ett COP på 4, men totalen blir ändå "bara" COP ~2, men med en d...a omväg. Kan vi däremot ta tillvara på säg 90% av förlusterna, då börjar vi snack allvar.
En Scaniadiesel har under optimala förutsättningar en verkningsgrad på 51-53%, resterande är dels avgasförluster (värme & tryck) samt rena kylförluster. För att räkna på detta måste vi veta
-hur mycket är värmeförlusten via avgaser och hur mycket av det kan vi återvinna
-hur mycket är gasförluster och kan vi återvinna nåt av det
-hur mycket är rena kylförluster och hur mycket kan vi återvinna av det
Av motorns arbete så får vi ut ~5,3 kWh/l som vi iofs kan ta ut direkt på en vp som har ett COP på 4, men totalen blir ändå "bara" COP ~2, men med en d...a omväg. Kan vi däremot ta tillvara på säg 90% av förlusterna, då börjar vi snack allvar.
Kraven på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning är som följer:
Klimatzon 1: 5,5 kW upp till 130 kvm, därutöver tillägg på 0,035 kW / kvm överstigande 130 kvm.
Klimatzon 2: 5,0 kW upp till 130 kvm, därutöver tillägg på 0,030 kW / kvm överstigande 130 kvm.
Klimatzon 3: 4,5 kW upp till 130 kvm, därutöver tillägg på 0,025 kW / kvm överstigande 130 kvm.
Klimatzon 1: 5,5 kW upp till 130 kvm, därutöver tillägg på 0,035 kW / kvm överstigande 130 kvm.
Klimatzon 2: 5,0 kW upp till 130 kvm, därutöver tillägg på 0,030 kW / kvm överstigande 130 kvm.
Klimatzon 3: 4,5 kW upp till 130 kvm, därutöver tillägg på 0,025 kW / kvm överstigande 130 kvm.
Okej, så detta gäller även för direktuppvärmt med el? Man får ha radiatorer i sitt (upp till 130 m2) hus om totaleffekten på dem inte överstiger 4,5 kW (södra Sverige). Det går inte att värma upp sitt hus på så lite effekt under vintern antar jag, så bortsett från att det inte är miljövänligt, att det är dyrt, så är det inte praktiskt möjligt heller (om man ej har ett passivhus då).
/C
/C
För miljöns skull är det i första hand intressant hur mycket el du gör av med. Om du kan hålla en låg årsförbrukning med direktel och mycket isolering är det knappast sämre för miljön än om du håller samma förbrukning med bergvärme och sämre isolering. Gissningsvis är det dyrare att öka isoleringen än att ordna bergvärme. Huset blir i vissa avseenden en mindre säker konstruktion om man ökar isoleringen för mycket. Praktisk möjligt är det bevisligen eftersom det finns passivhus.
Erik
Erik
Grundstött
· Halland
· 28 355 inlägg
Det beror ju på hur du definierar södra Sverige och "passivhus".Jarlmo skrev:
Jag har under sistlidna vinter värmt huset med ett 1000 W elelement, två 80 W handdukstorkar samt en vedkamin.
Inget passivhus, men hyfsat välisolerat i södra Halland.