Var det inte större skillnad på HEA och HEB? kke gör mer skillnad på grövre balkar och där dom används som pelare men vill minnas att man räknade med lite grovt en halvering av tvärsnittsarean som skillnad mellan dom. :S
dagodo skrev:Nu har jag samlat massor med info och kontaktat en byggnadsingenjör som hjälpt till med rådgivning. Den totala spännvidden är 4735mm. Efter att ha räknat ut all tänkbar last som kan uppkomma (enligt boverkets byggnadsregler) blev det en total last på 15,6 ton. Moelven rekommenderar max 7 mm nedböjning på en sådan spännvidd. Jag har räknat på 6mm. DÅ blir det en HEA 300, HEB 280 eller en IPE 360. För att bära upp lasten täntke jag anv limträ då det är snyggare och klarar värme bättre. Limträpelarna blir 115x115, de klarar av en last på upp till 93kN. Pelarna i sig kommer också sidostabiliseras med timmerväggarna. Grunden kommer göras om och förstärkas under. jag kan återkomma när det är klart
Det lät som en rejäl balk på den öppningen. Ska ta upp en öppning på 7,2 m utan upplag i mitten och min konstruktör har räknat på en HEA 220. I Luleå.
Näe, det var lite skillad på HEB och HEA. kan gå med en HEB 260också. Får se lite vad som finns.
Nu är det räknat på den totala snölasten ( dvs halva utbyggets takyta +1/4 av det ursprungliga takets yta + en ev snöficka = total snölast vid absolut sämsta tänkbara scenario) + vindlast (räknat på att det blåser 25 m/s på en yta av 36 kvadrat) + totala egentyngd (på utbygget blir det plåttak, och så småningom ska jag byta ut det gamla taket med, då får jag ner vikten med 44%). ANtagligen kommer jag ordna så att de två innerväggarna i utbygget kommer leda ner lite tyngd till grunden med. bara ställa några plintar under. Och detta är ju inte medräknat . SÅ visst, så småningom så kommer det kasnke vara lite överdimensionerat.
jeppeknaster- vilken max tillåten nedböjning har din konstruktör räknat på? vad jag förstått så finns det inga regler riktigt kring dettam utan den är efter erfarenhet och känsla många går på. Om jag tillåter en nedböjning på 10 mm så kommer jag ner mycket i dimension
Nu är det räknat på den totala snölasten ( dvs halva utbyggets takyta +1/4 av det ursprungliga takets yta + en ev snöficka = total snölast vid absolut sämsta tänkbara scenario) + vindlast (räknat på att det blåser 25 m/s på en yta av 36 kvadrat) + totala egentyngd (på utbygget blir det plåttak, och så småningom ska jag byta ut det gamla taket med, då får jag ner vikten med 44%). ANtagligen kommer jag ordna så att de två innerväggarna i utbygget kommer leda ner lite tyngd till grunden med. bara ställa några plintar under. Och detta är ju inte medräknat . SÅ visst, så småningom så kommer det kasnke vara lite överdimensionerat.
jeppeknaster- vilken max tillåten nedböjning har din konstruktör räknat på? vad jag förstått så finns det inga regler riktigt kring dettam utan den är efter erfarenhet och känsla många går på. Om jag tillåter en nedböjning på 10 mm så kommer jag ner mycket i dimension
Jag satte in en ca 5 meter lång HEA 180 för att växla av bärande vägg. 2st ihopskruvade 45x120 reglar som pelare i vardera ände. Konstruktören som räknade sa att HEA 160 egentligen borde räcka, men eftersom skillnaden 160 till 180 inte är stor så valde vi den.
Hus i södra norrland, 1,5 plan + källare , 45 graders vinkel på tak med tegel på.
Hus i södra norrland, 1,5 plan + källare , 45 graders vinkel på tak med tegel på.
Angående brandskydd. Enl. "min" konstruktör behöver man inte brandskydda stålbalkar i enfamiljshus. Ett enfamiljshus är oftast bara en brandcell. Sedan är det ju en annan sak att man kanske vill göra det ändå.
Ollebergkvist: jag kommer närmare din lösning. Jag hittade en fyrkantsbalk KKR180 hos grannen. Han kunde hjälpa mig att kapa upp den i rätt längd. balken i sig är godkänd för max tillåten nedböjning. I värsta fall skulle den böja sig 13,2 mm och max tillåten nedböjning är 15mm. Nu är det så att jag har ett badrum på övervåningen och därför vill ja inte ha så stora mljligheter till rörelser. det känns bättre helt enkelt. så min granne kommer svetsa in en rak bit i mitten längs med hela balken vilket gör att den kommer se ut som den har två fack för att styva upp den ytterligare.
Fördelen, förutom att jag får en balk för en spottstyver, är att vikten halveras, från över 300 kg till 160 kg.
Det är mina pelare jag funderar lite på om jag ska använda mig av stål där med kanske. för tillfället har jag grävt ut och gjort om gamla grunden, gjutit in plintar under den obefintliga grunden idag, sen har jag gjutit upp sulan och ska snart bygga andra nivån med leca. så det närmar sig
Fördelen, förutom att jag får en balk för en spottstyver, är att vikten halveras, från över 300 kg till 160 kg.
Det är mina pelare jag funderar lite på om jag ska använda mig av stål där med kanske. för tillfället har jag grävt ut och gjort om gamla grunden, gjutit in plintar under den obefintliga grunden idag, sen har jag gjutit upp sulan och ska snart bygga andra nivån med leca. så det närmar sig
Jag vet inte vilken godstjocklek du har i din grannes balk men om du har en brottlast av 33kN/m (3,3ton/m) som du skrev tidigare vill det nog till att din granne förstärker balken rejält för en KKR 180x180x6 i 355-stål håller bara för 65% av den lasten.......
Att vikten på stålbalken minskar från 300kg till 160kg beror väl inte bara på att du bytte balktyp utan på att du sänkte ditt krav på nedböjning från 6mm till 15mm? En förstärkning av balken lär öka vikten igen och om du verkligen vill dra nytta av förstärkningen är det bättre att svetsa ett plattstål till över och undersidan av balken än att lägga in ett extra liv.
Nedböjning beräknas ju på brukslasten så du behöver inte räkna med alla dina 15,6ton i det fallet men med ett badrum ovanpå med rollade tätskikt(?) hade jag inte velat gå över L/400 = 12mm i ditt fall. Om det är badrummets golvbjälkar som belastar stålbalken har de ju en egen nedböjning också.
/Ingenjören
Att vikten på stålbalken minskar från 300kg till 160kg beror väl inte bara på att du bytte balktyp utan på att du sänkte ditt krav på nedböjning från 6mm till 15mm? En förstärkning av balken lär öka vikten igen och om du verkligen vill dra nytta av förstärkningen är det bättre att svetsa ett plattstål till över och undersidan av balken än att lägga in ett extra liv.
Nedböjning beräknas ju på brukslasten så du behöver inte räkna med alla dina 15,6ton i det fallet men med ett badrum ovanpå med rollade tätskikt(?) hade jag inte velat gå över L/400 = 12mm i ditt fall. Om det är badrummets golvbjälkar som belastar stålbalken har de ju en egen nedböjning också.
/Ingenjören
Redigerat:
Jag måste ha missuppfattat något här.
Nyss var det en balk i klass med en IPE 360 som behövdes och nu väljer du en KKR 180x180x6, dessa båda profiler lirar ju inte ens i samma universum.
KKR röret har ett tröghetsmoment på 2037cm4 medan en IPE har 16270cm4
Dvs. KKR röret kommer att böja ner 8ggr mer vid samma last jämfört med IPE balken.
Nyss var det en balk i klass med en IPE 360 som behövdes och nu väljer du en KKR 180x180x6, dessa båda profiler lirar ju inte ens i samma universum.
KKR röret har ett tröghetsmoment på 2037cm4 medan en IPE har 16270cm4
Dvs. KKR röret kommer att böja ner 8ggr mer vid samma last jämfört med IPE balken.
ingenjören: jag ska ta det med min granne om att kanske svetsa på på över och undersidan istället, om det är bättre.och givetvis blir det tyngre. Jag har glömt att uppdatera förutsättningarna. efter lite nogrannare mätningar så blir spännvidden 4,6m och inte 5 m. . Och visst, jag sänkte mina krav vad gäller nedböjning.
Gabbe:som du ser ovan så har det hunnit förändras lite. jag har nya förutsättningar och sänkt mina krav vilket har lett mig hit där jag är nu.
Gabbe:som du ser ovan så har det hunnit förändras lite. jag har nya förutsättningar och sänkt mina krav vilket har lett mig hit där jag är nu.
Redigerat:
lite uppdatering för er som läser:
Jag hade ett inlägg den 2010-04-21, 06:58 . Jag måste ha fått hjärnsläpp, eller räknat väldigt sent på kvällen för den uträkningen stämmer inte alls.
Man tager vad man haver så att säga:
på ovansidan av vkrbalken kommer en HEA120 svetsas fast vilket ger en ny TP sett från undersidan på132.9mm mha mr steiner (om jag räknat rätt). Mha av det fås ett nytt tröghetsmoment som blir ca 6200 cm4.
med en tillåten nedböjning på L/300 =15,3mm, ger det mig en tillåten kraft på 157 kN. Minus egenvikten på taket, 37.5 kN ger det mig en tillåten last på totalt119kN. Drar jag bort den maximala vindkraften som kan uppstå, 18kN, blir det en total snölast på 101,5 kN, dvs 10,1 ton.
Nu har jag inte räknat ut knäckning enligt euler än, jag hade tänkt använda HEA120 som pelare, alt att jag använder ett vkr rör på ena pelaren då den kommer synnas i huset, men med den dimensionen har jag svårt att tro att det kan knäckas, men det är nästa sak att räkna ut
Och jag kan ju tillägga att nu blir ju balken tyngre igen, men jag har fått tag i en smidig lyft vilket löser alla problem. Den höga balken (294 mm) får jag dessutom in utan "större problem"
Jag hade ett inlägg den 2010-04-21, 06:58 . Jag måste ha fått hjärnsläpp, eller räknat väldigt sent på kvällen för den uträkningen stämmer inte alls.
Man tager vad man haver så att säga:
på ovansidan av vkrbalken kommer en HEA120 svetsas fast vilket ger en ny TP sett från undersidan på132.9mm mha mr steiner (om jag räknat rätt). Mha av det fås ett nytt tröghetsmoment som blir ca 6200 cm4.
med en tillåten nedböjning på L/300 =15,3mm, ger det mig en tillåten kraft på 157 kN. Minus egenvikten på taket, 37.5 kN ger det mig en tillåten last på totalt119kN. Drar jag bort den maximala vindkraften som kan uppstå, 18kN, blir det en total snölast på 101,5 kN, dvs 10,1 ton.
Nu har jag inte räknat ut knäckning enligt euler än, jag hade tänkt använda HEA120 som pelare, alt att jag använder ett vkr rör på ena pelaren då den kommer synnas i huset, men med den dimensionen har jag svårt att tro att det kan knäckas, men det är nästa sak att räkna ut
Och jag kan ju tillägga att nu blir ju balken tyngre igen, men jag har fått tag i en smidig lyft vilket löser alla problem. Den höga balken (294 mm) får jag dessutom in utan "större problem"
Redigerat:
Hej alla som läst tråden. Jag har inte hunnit följa upp ämnet på ett tag.
Jag lägger upp några bilder på hur resultatet blev. Jag förstärkte hela gamla grunden då den bestod av en väldigt dålig stenmur. till pelarna gjöt jag ordentliga betongfundament förstärkta med armering. Som pelare använde jag en HEA120 och vid den andra en fyrkantsbalk 100. Fyrkantsbalken klädde jag sen in i gips (se bild). Pelarna bultade jag fast i betongen.Jag fick ovärderlig hjälp av några grannar när vi lyfte in balken ( den vägde ju trots allt ca 280kg). Ba´lken spändes fast i pelarna mha självgängande bult. pelarna spändes också fast i timmerstocken mha hålband. Då det är lågt i tak i hela huset försökte vi utnyttja ela takhöjden och gjorde ett snedtak i köket.
Jag lägger upp några bilder på hur resultatet blev. Jag förstärkte hela gamla grunden då den bestod av en väldigt dålig stenmur. till pelarna gjöt jag ordentliga betongfundament förstärkta med armering. Som pelare använde jag en HEA120 och vid den andra en fyrkantsbalk 100. Fyrkantsbalken klädde jag sen in i gips (se bild). Pelarna bultade jag fast i betongen.Jag fick ovärderlig hjälp av några grannar när vi lyfte in balken ( den vägde ju trots allt ca 280kg). Ba´lken spändes fast i pelarna mha självgängande bult. pelarna spändes också fast i timmerstocken mha hålband. Då det är lågt i tak i hela huset försökte vi utnyttja ela takhöjden och gjorde ett snedtak i köket.
