Vad säger nya reglerna angående råspont på väggarna innan våtrumsgipset? Min byggare som både är cert av BKR och medlem i PER, envisas med att det skall vara råspont på väggen. Formstabilt och bra säger han. Mycket möjligt att det är det och säkert har (och kommer) det fungera jättebra i alla år. Men jag känner mig ändå lite osäker eftersom jag läst mig till att det iaf innan de nyaste reglerna troligtvis inte var godkänt. Vad trött jag blir för övrigt på att behöva använda ord som troligtvis. Kan det inte finnas klara regler som alla förstår och som medlemsföretagen tillämpar...
Han har tänkt att bygga enligt följande: regelvägg cc 60, råspont, våtrumsgips 900 mm breda, tätskikt folie, fix, kakel och fog.
Synpunkter på det?
Han har tänkt att bygga enligt följande: regelvägg cc 60, råspont, våtrumsgips 900 mm breda, tätskikt folie, fix, kakel och fog.
Synpunkter på det?
Är inte allt detta lite överdrivet?
Lägger man ett bra tätskikt så blir det tätt. Problem som uppstår i våtutrymmen är till allra största delen i hus med träkonstruktioner då trä alltid rör på sig vid temperaturskiftningar och det är också där som de allra flesta felen uppstår.
Då borde det väl finnas olika restriktioner beroende på om det är trä- eller betongkonstruktioner? Man ser sällan dessa problem i länder med betongkonstruktioner. t ex.
Naturligtvis får man också problem om man lägger golvbrunnen fel eller använder billig skräpsilikon och fogar som drar sig samman och bildar sprickor men i betongkonstruktionen blir då problemet endast ytligt.
Har jag fel så blir jag gärna rättad då det är trevligt att lära sig.
Lägger man ett bra tätskikt så blir det tätt. Problem som uppstår i våtutrymmen är till allra största delen i hus med träkonstruktioner då trä alltid rör på sig vid temperaturskiftningar och det är också där som de allra flesta felen uppstår.
Då borde det väl finnas olika restriktioner beroende på om det är trä- eller betongkonstruktioner? Man ser sällan dessa problem i länder med betongkonstruktioner. t ex.
Naturligtvis får man också problem om man lägger golvbrunnen fel eller använder billig skräpsilikon och fogar som drar sig samman och bildar sprickor men i betongkonstruktionen blir då problemet endast ytligt.
Har jag fel så blir jag gärna rättad då det är trevligt att lära sig.
Frebbe skrev:
Varför inte använda OSB-skivor istället? Till skillnad från råspont så gör klistret i skivorna att man får en extra försäkring mot fuktskador då dessa inte tar till sig fukt på samma sätt. I Polen används t ex OSB istället för råspont vid takläggning just av den anledningen och man kan faktiskt slippa att pappa även om jag föredrar både och.
Japp du kan välja fram tills 31 juli 2010.J-O skrev:
Själv välkomnar jag ändringen med att 'förbjuda' rollade system på skivkonstruktioner i våtzon 1. Mest magkänslan som säger så. Titta exempelvis på hur skivorna i ett nybygge kan se ut efter tag om man inte satt upp fiberfilt.
Jag har rivit många fuktskadade badrum och min bedömning är inte att det är träkonstruktioner i sig som är problemet utan bristfälligt utförande.Polskt skrev:Är inte allt detta lite överdrivet?
Lägger man ett bra tätskikt så blir det tätt. Problem som uppstår i våtutrymmen är till allra största delen i hus med träkonstruktioner då trä alltid rör på sig vid temperaturskiftningar och det är också där som de allra flesta felen uppstår.
Då borde det väl finnas olika restriktioner beroende på om det är trä- eller betongkonstruktioner? Man ser sällan dessa problem i länder med betongkonstruktioner. t ex.
Naturligtvis får man också problem om man lägger golvbrunnen fel eller använder billig skräpsilikon och fogar som drar sig samman och bildar sprickor men i betongkonstruktionen blir då problemet endast ytligt.
Har jag fel så blir jag gärna rättad då det är trevligt att lära sig.
Däremot tar en träkonstruktion fruktansvärt mycket mer skada när tätskiktet punkteras på ett eller annat sätt.
Att silikonen eller fogen skulle vara boven låter nog dramatiskt. Speciellt när silikon enbart ska användas väldigt bergänsat enligt BBV.
Till skillnad från råsponten innehåller OSB onaturligt och osunt klister om man vill lägga den sidan till, och det vill jag.Polskt skrev:
Jag ska börja renovera mitt badrum här under vintern/våren.
Om jag ska tillämpa dom gamla reglerna som jag tänkt, måste badrummet vara färdigt innan 31 Juli 2010?
Om jag ska tillämpa dom gamla reglerna som jag tänkt, måste badrummet vara färdigt innan 31 Juli 2010?
Var lite otydlig där. Men rörelserna i träet och huset kan leda till att väggar och tak bestående av gipsskivor får sprickor i skarvar och hörn trots att allting görs enligt konstens alla regler. Men i de fall man dessutom väljer att sätta armerande väv, fiberfilt eller microlite är det mycket sällsynt att du ser några sprickor. Därav min liknelse. Förenklat: spackel, remsa och målning = rollat tätskikt. Spackel, remsa och väv = foliebaserat tätskikt.J-O skrev:
Redigerat:
Vänta nu. Är regelväggen cc 60 så bör du inte sätta 900 gips oaktat råsponten. Tror inte heller att gipstillverkarnas monteringsanvisningar är uppdaterade för BBV 10:1 vilket innebär att du formellt sätt inte följer monteringsanvisningarna om du reglar cc 60.Frebbe skrev:
"Bristfällig våtrumsisolering är vårt vanligaste problem. Keramiska konstruktioner på träbjälklag i trähus som rör sig, skapar framför allt problem med golven, säger Peter Bratt. Majoriteten av golvbrunnarna installeras i betongbjälklag och bara 20% i träbjälklag. Ändå sker merparten av våtrumsskadorna i småhus med träbjälklag. Även om man förstärker med gipsskivor eller spackelmassor finns det alltid rörelser i ett sådant bjälklag"Ericc skrev:
Källa: Vi i Villa, januari 2010, s. 15 Peter Bratt: Vi Villas husdoktor
Nu vet jag inte hur tung Peter Bratt är men det han skriver låter vettigt och om jag lägger ihop det med min erfarenhet i andra länder så stämmer det riktigt bra. Det innebär att ÄVEN om du har ett bra ytskikt så är risken uppenbar stor för läckage i hus med träbjälklag.
Därför ställer jag frågan igen: " Är inte allt detta lite överdrivet?
Lägger man ett bra tätskikt så blir det tätt. Problem som uppstår i våtutrymmen är till allra största delen i hus med träkonstruktioner då trä alltid rör på sig vid temperaturskiftningar och det är också där som de allra flesta felen uppstår.
Då borde det väl finnas olika restriktioner beroende på om det är trä- eller betongkonstruktioner? "
Varför inte lägre försäkringsavgifter om man har betongbjälklag?
Redigerat: