Våtrumssäkring före eller efter flytspackling?
Nu kanske detta hamnar på helt fel avdelning, rätta mig isåntfall.
Hursomhelst, jag ska bygga ett badrum på övervåningen. På bjälklaget sätter jag golvspånskivor, sedan den vattenburna golvvärmen (slingorna placeras på plåtspårskivor), sedan ett lager eller två lager med golvgips (har hört helt olika lösningar, men verkar som att två lager ger bäst stadga då trä har förmåga att röra sig), flytspackel, klinker .
Nu till frågan: Vart i dessa lager ska våtrumssäkringen in, och vad består den av?
Hursomhelst, jag ska bygga ett badrum på övervåningen. På bjälklaget sätter jag golvspånskivor, sedan den vattenburna golvvärmen (slingorna placeras på plåtspårskivor), sedan ett lager eller två lager med golvgips (har hört helt olika lösningar, men verkar som att två lager ger bäst stadga då trä har förmåga att röra sig), flytspackel, klinker .
Nu till frågan: Vart i dessa lager ska våtrumssäkringen in, och vad består den av?
Efter flytspackling och innan klinkerläggningen. 
Edit: Jag förstår i och för sig inte varför du skulle använda både gips och flytspackel. Antingen gips ELLER flytspackel. Tätskikt finns det en uppjö av. Om jag inte minns helt fel så ska hela produktsortimentet från tätskikt till fix vara testat tillsammans vilket oftast innebär samma tillverkare.
För övrigt borde tråden ligga under Badrum. Där finns även en underbar klistrad tråd av Jon_h som du bör kika närmare på.
Edit: Jag förstår i och för sig inte varför du skulle använda både gips och flytspackel. Antingen gips ELLER flytspackel. Tätskikt finns det en uppjö av. Om jag inte minns helt fel så ska hela produktsortimentet från tätskikt till fix vara testat tillsammans vilket oftast innebär samma tillverkare.
För övrigt borde tråden ligga under Badrum. Där finns även en underbar klistrad tråd av Jon_h som du bör kika närmare på.
Redigerat:
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 257 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 257 inlägg
På flytspacklet i detta fall eller omvänt under klinkers/fix.
,
Tätskiktet bygger på systemtänk där flera samverkande produkter bildar tätskiktet.
Produkterna får inte blandas mellan system eller tillverkare utan du ska hålla dig till ETT SYSTEM och EN TILLVERKARE tex LIP.
I ett tätskiktssystem ingår en PRIMER som man applicerar på hela ytan som ska tätskiktas. Tillverkaren anger normalt hur mycket primer som ska appliceras per kvadratmeter. På primern appliceras sedan TÄTSKIKTET som kan bestå av en gummimassa som man rollar ut eller en duk som man klistar.
I tillägg finns remsor, hörnremsor, rörgenomföringsmanchetter och brunnsmanchetter som ska appliceras där tillverkaren anger så och i den ordning som tillverkaren anger. Särskilda regler finns avseende hur brunnen ska vara beskaffad, monterad och ev höjdjusterad med förhöjningsring om du behåller den gamla brunnen, hur tätskiktet ansluts till brunnen och hur flytspacklet läggs runt brunnen. Det finns även regler om byte av gamla brunnar mm mm.
Använder du gummimassa anges åtgången även där oftast per kvadratmeter.
Det är MYCKET VIKTIGT att du sätter dig in i regler för hur underlaget som du applicerar tätskiktssystemet på ska vara beskaffat. Det finns regler för vilka material som är tillåtna i vägg och golv (inga organiska). Taket målar man oftast med våtrumsfärg och behöver inte (ska inte) ha tätskikt.
Ska du spackla på vägg som sedan ska kaklas finns det regler/rekommendationer (tillverkarnas) för vilket spackel som kan användas. En vanlig fälla. Våtrumsspackel låter ju bra men ska du kakla där du spacklat ska du inte använda våtrumsspackel. Det är inte tillräckligt hållfast. Våtrumsspackel använder du där du ska måla/tapetsera.
Det finns också regler för hur fallet ska vara beskaffat och hur avslutningar görs mot tex trösklar (uppvik). Även hur rör kommer in i våtrummet och hur det får dras i väggar och golv (inte upp ur golvet och inga dolda skarvar, inspektionsluckor, skvallerrör mm) finns det regler för.
Regler finns vidare för hur du reglar upp underlaget, vilket cc det skall vara på reglar (för att det ska bli tillräckligt stumt för tex kakel/klinkers) och hur du med kortlingar förbereder infästning av tex badrumsmöbler. Det finns också regler för hur du tätar infästning (som bör göras i kortling)/genomföringar vid skruv/pluggförband (och hur man med silikon tätar skruv/pugghålet) och hur du fogar och siliokonar i tex vägg/golvskarv (helst ej mjukfog men om mjukfog ej bottna fogen).
Lägger du värmegolv finns det regler (hur nära brunn, ej under wc-stol, kurvradier, avstånd mellan slingor, infästning etc.) för detta och krav på testprotokoll osv osv liksom för andra elinstallationer (zonindelning, IP-klass) som alla givetvis skall göras av behörig elektriker.
Det finns också lathundar för att beräkna rördiametrar för VVS-installationen och regler för hur avlopp ska se ut (fall, krökar, förgreningar etc.) och förläggas. Regler för hur nära vägg en golvbrunn får läggas och standards för WC-avloppets avstånd från vägg och höjdrekommendationer för duschblandare och hur man förlägger varm/kallvattenrör (för att undvika kondens) samt hur dessa dras (uppifrån) om det är utanpåliggande rör till tex duschplats.
Flytspacklar du bör du följa tillverkarens rekommmendationer avseende blandning och (viktigt!) omrörning. Typ av spackel beror på underlaget (ex fiberarmerat) och avvägningen av fallet är en konstart med massor av tips och trix att ta till). Det gäller även själva flytspacklingen (där det är en stor fördel om man är två) som är en konstform i sig. Behöver du dela av flytspacklingen eller lägga på mer finns det anvisningar om hur detta ska göras (primer mellan osv).
När du kaklar finns det praxis för hur du fördelar plattor och hur dessa skärs runt tex golvbrunn mm mm och i vilken ordning du kaklar för att övergångar mellan golv/vägg ska bli snygga. Beroende på plattornas storlek kan olika djup tandning behövas då du lägger ut fix. Sätter du stora kakelplattor på vägg eller stora klinkers på golv kan du behöva dubbelimma dessa. Det innebär att du lägger fix på underlaget OCH på plattans baksida.
Du bör ha för vana att kolla fixets täckning efter ett antal satta plattor. Du tar helt enkelt loss plattan och kollar att du har täckning med fixet under hela plattan. Har du inte det får du något som kallas "bom". Inte någon total katastrof om det är en enstaka platta som inte utsätts för belastning men inte heller riktigt bra. Kanckar du på en platta med "bom" låter det ihåligt. Kan skapa problem med tiden.
Bortsett från detta så är det ganska enkelt att fixa ett badrum själv. Bara följa regler och praxis så blir det fin fint!
Sen finns det hundratals trådar på byggahus.se med andra tips och råd och ännu fler om hur illa det kan bli när man slarvar eller fuskar.Att anlita en hantverkare verkar INTE vara en självklar väg till ett säkert och fint badrum om man ska tolka de just nu otroligt många forumdeltagre som brottas med felaktigt utförda våtrum.
LYCKA TILL!
,
Tätskiktet bygger på systemtänk där flera samverkande produkter bildar tätskiktet.
Produkterna får inte blandas mellan system eller tillverkare utan du ska hålla dig till ETT SYSTEM och EN TILLVERKARE tex LIP.
I ett tätskiktssystem ingår en PRIMER som man applicerar på hela ytan som ska tätskiktas. Tillverkaren anger normalt hur mycket primer som ska appliceras per kvadratmeter. På primern appliceras sedan TÄTSKIKTET som kan bestå av en gummimassa som man rollar ut eller en duk som man klistar.
I tillägg finns remsor, hörnremsor, rörgenomföringsmanchetter och brunnsmanchetter som ska appliceras där tillverkaren anger så och i den ordning som tillverkaren anger. Särskilda regler finns avseende hur brunnen ska vara beskaffad, monterad och ev höjdjusterad med förhöjningsring om du behåller den gamla brunnen, hur tätskiktet ansluts till brunnen och hur flytspacklet läggs runt brunnen. Det finns även regler om byte av gamla brunnar mm mm.
Använder du gummimassa anges åtgången även där oftast per kvadratmeter.
Det är MYCKET VIKTIGT att du sätter dig in i regler för hur underlaget som du applicerar tätskiktssystemet på ska vara beskaffat. Det finns regler för vilka material som är tillåtna i vägg och golv (inga organiska). Taket målar man oftast med våtrumsfärg och behöver inte (ska inte) ha tätskikt.
Ska du spackla på vägg som sedan ska kaklas finns det regler/rekommendationer (tillverkarnas) för vilket spackel som kan användas. En vanlig fälla. Våtrumsspackel låter ju bra men ska du kakla där du spacklat ska du inte använda våtrumsspackel. Det är inte tillräckligt hållfast. Våtrumsspackel använder du där du ska måla/tapetsera.
Det finns också regler för hur fallet ska vara beskaffat och hur avslutningar görs mot tex trösklar (uppvik). Även hur rör kommer in i våtrummet och hur det får dras i väggar och golv (inte upp ur golvet och inga dolda skarvar, inspektionsluckor, skvallerrör mm) finns det regler för.
Regler finns vidare för hur du reglar upp underlaget, vilket cc det skall vara på reglar (för att det ska bli tillräckligt stumt för tex kakel/klinkers) och hur du med kortlingar förbereder infästning av tex badrumsmöbler. Det finns också regler för hur du tätar infästning (som bör göras i kortling)/genomföringar vid skruv/pluggförband (och hur man med silikon tätar skruv/pugghålet) och hur du fogar och siliokonar i tex vägg/golvskarv (helst ej mjukfog men om mjukfog ej bottna fogen).
Lägger du värmegolv finns det regler (hur nära brunn, ej under wc-stol, kurvradier, avstånd mellan slingor, infästning etc.) för detta och krav på testprotokoll osv osv liksom för andra elinstallationer (zonindelning, IP-klass) som alla givetvis skall göras av behörig elektriker.
Det finns också lathundar för att beräkna rördiametrar för VVS-installationen och regler för hur avlopp ska se ut (fall, krökar, förgreningar etc.) och förläggas. Regler för hur nära vägg en golvbrunn får läggas och standards för WC-avloppets avstånd från vägg och höjdrekommendationer för duschblandare och hur man förlägger varm/kallvattenrör (för att undvika kondens) samt hur dessa dras (uppifrån) om det är utanpåliggande rör till tex duschplats.
Flytspacklar du bör du följa tillverkarens rekommmendationer avseende blandning och (viktigt!) omrörning. Typ av spackel beror på underlaget (ex fiberarmerat) och avvägningen av fallet är en konstart med massor av tips och trix att ta till). Det gäller även själva flytspacklingen (där det är en stor fördel om man är två) som är en konstform i sig. Behöver du dela av flytspacklingen eller lägga på mer finns det anvisningar om hur detta ska göras (primer mellan osv).
När du kaklar finns det praxis för hur du fördelar plattor och hur dessa skärs runt tex golvbrunn mm mm och i vilken ordning du kaklar för att övergångar mellan golv/vägg ska bli snygga. Beroende på plattornas storlek kan olika djup tandning behövas då du lägger ut fix. Sätter du stora kakelplattor på vägg eller stora klinkers på golv kan du behöva dubbelimma dessa. Det innebär att du lägger fix på underlaget OCH på plattans baksida.
Du bör ha för vana att kolla fixets täckning efter ett antal satta plattor. Du tar helt enkelt loss plattan och kollar att du har täckning med fixet under hela plattan. Har du inte det får du något som kallas "bom". Inte någon total katastrof om det är en enstaka platta som inte utsätts för belastning men inte heller riktigt bra. Kanckar du på en platta med "bom" låter det ihåligt. Kan skapa problem med tiden.
Bortsett från detta så är det ganska enkelt att fixa ett badrum själv. Bara följa regler och praxis så blir det fin fint!
Sen finns det hundratals trådar på byggahus.se med andra tips och råd och ännu fler om hur illa det kan bli när man slarvar eller fuskar.Att anlita en hantverkare verkar INTE vara en självklar väg till ett säkert och fint badrum om man ska tolka de just nu otroligt många forumdeltagre som brottas med felaktigt utförda våtrum.
LYCKA TILL!
Redigerat:
"Bortsett från detta så är det ganska enkelt att fixa ett badrum själv. Bara följa regler och praxis så blir det fin fint!" skriver Thomas59 detta efter att ha producerat 2 dm text om alla regler och procedurer som omgärdar badrumsrenoveringar :O
Du e rolig Du Thomas59
Men som vanligt duktigt informativ, följer Du det som står kan det inte bli fel, byggorm d^_^b
Men jag fattar inte varför Du ska använda golvspån, golvgips, plåtspårskivor och flytspackel?? Det är väl alla golvmaterial som finns ovanpå varann det
Du måste ha ett underlag som inte rör sej om Du ska ha klinkers på golvet. Men det borde räcka med 2 av dina golvmaterial, skruvlimma golvspånet, på med primer och flytspackla, värmeslangen lägger Du i flytspacklet.
detta efter att ha producerat 2 dm text om alla regler och procedurer som omgärdar badrumsrenoveringar :ODu e rolig Du Thomas59
Men som vanligt duktigt informativ, följer Du det som står kan det inte bli fel, byggorm d^_^b
Men jag fattar inte varför Du ska använda golvspån, golvgips, plåtspårskivor och flytspackel?? Det är väl alla golvmaterial som finns ovanpå varann det
Du måste ha ett underlag som inte rör sej om Du ska ha klinkers på golvet. Men det borde räcka med 2 av dina golvmaterial, skruvlimma golvspånet, på med primer och flytspackla, värmeslangen lägger Du i flytspacklet.
Det kanske bör tilläggas att vi pratar om två olika primers som används lite olika. Den ena primern används för att prima spånskivorna som ska vara av en särskild typ för badrum. Den andra primern som vi kan kalla våtrumsprimern ingår i det tätskicktssystem som du valt, t.ex från LIP.
heh.. ctrl+c och in i anteckningar med den texten. Så har jag något att läsa den närmsta timmen
Tack för den mycket användbara infon, Thomas59, uppskattas verkligen!
Du som verkar vara ett levande uppslagsverk, eller åtminstone jäkligt kunnig, kanske också sitter på svaret om huruvida avloppet från wc-stolen kan gå horisontellt (fall 2 mm /meter) i ca 3 meter, före ett vertikalt fall. Postar på detta dumma ställe för att just du ska kunna ge mig ett lika informativt svar
förresten, det där med en massa lager på lager då det gäller underlag/golv, jag har läst andra trådar här på forumet där det skrivs att det inte räcker med flytspackel på golvspånskivor. Inte tillräckligt stabilt säger vissa.. Själv har jag ingen aning, men jag vet att jag vill använda spårskivorna man kan beställa från LK tillsammans med slangen o-allt-de-andra då man köper deras vattenburna golvvärmesystem. Så alternativen verkar vara golvspån-spårskiva-slang-flytspackel-klinker, eller golvspån-spårskiva-slang-golvgips-klinker. Har jag fattat det rätt då?
Tack för den mycket användbara infon, Thomas59, uppskattas verkligen!
Du som verkar vara ett levande uppslagsverk, eller åtminstone jäkligt kunnig, kanske också sitter på svaret om huruvida avloppet från wc-stolen kan gå horisontellt (fall 2 mm /meter) i ca 3 meter, före ett vertikalt fall. Postar på detta dumma ställe för att just du ska kunna ge mig ett lika informativt svar
förresten, det där med en massa lager på lager då det gäller underlag/golv, jag har läst andra trådar här på forumet där det skrivs att det inte räcker med flytspackel på golvspånskivor. Inte tillräckligt stabilt säger vissa.. Själv har jag ingen aning, men jag vet att jag vill använda spårskivorna man kan beställa från LK tillsammans med slangen o-allt-de-andra då man köper deras vattenburna golvvärmesystem. Så alternativen verkar vara golvspån-spårskiva-slang-flytspackel-klinker, eller golvspån-spårskiva-slang-golvgips-klinker. Har jag fattat det rätt då?
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 257 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 257 inlägg
Hej,byggorm skrev:heh.. ctrl+c och in i anteckningar med den texten. Så har jag något att läsa den närmsta timmen
Tack för den mycket användbara infon, Thomas59, uppskattas verkligen!
Du som verkar vara ett levande uppslagsverk, eller åtminstone jäkligt kunnig, kanske också sitter på svaret om huruvida avloppet från wc-stolen kan gå horisontellt (fall 2 mm /meter) i ca 3 meter, före ett vertikalt fall. Postar på detta dumma ställe för att just du ska kunna ge mig ett lika informativt svar
förresten, det där med en massa lager på lager då det gäller underlag/golv, jag har läst andra trådar här på forumet där det skrivs att det inte räcker med flytspackel på golvspånskivor. Inte tillräckligt stabilt säger vissa.. Själv har jag ingen aning, men jag vet att jag vill använda spårskivorna man kan beställa från LK tillsammans med slangen o-allt-de-andra då man köper deras vattenburna golvvärmesystem. Så alternativen verkar vara golvspån-spårskiva-slang-flytspackel-klinker, eller golvspån-spårskiva-slang-golvgips-klinker. Har jag fattat det rätt då?
Tumregeln är 1% dvs 1 cm/meter men mellan 5-10 mm/meter har jag kört med och det har inte inneburit några problem - ÄNNU
. Har inte själv lagt med så litet fall som 2 mm/meter men gissar att det kan vara i underkant. Någon med mer erfarenhet kan säkert svara på om det är ok. Med 2mm/meter får du nog vara försiktig så du inte får bakfall i böjar och skarvar. Marginalen är ju inte stor.Inga 90 böjar annat än vid avslutningen bara. Dra annars så rakt som möjligt.
Angående golvet säger ju reglerna limmad&skruvad 22 mm spån på cc300 eller motsvarande som min vad gäller böjstyvhet (Byggkeramikrådets branschregler, BBV 07:1 kap 5.7.2 (max nedböjning 1 mm vid 1 kN)) och sen flytspackel på detta. Sen varierar väl åsikterna, precis som du skriver men detta är minimum. Detta baseras på reglar min 45x195 och max 4200mm spännvidd men vissa anger max 3000 mm. På detta läggs flytspackel enligt tillverkarens anvisning och där förekommer ju vanligtvis rekommendationer avseende armering, normalt med 2,5mm 50x50 armering om det anses behövas.
Angående alla synpunkter kring lager-på-lager-och-armering av olika slag som går UTÖVER detta tror jag personligen det beror på att man i viss mån blandar ihop det hela med möjligheter att förstärka "svagare" golvkonstruktioner eller golvkonstruktioner som ej är i våtrum där man ju lägger gips på spånet, men det är min personliga åsikt. Lite säkerhetsmarginal skadar ju inte om man är osäker på golvkonstruktionen men det tar ju tid, blir dyrare och bygger mer på höjden. Max nedböjning 1 mm vid 1kN är det som gäller.
Jag har kört enligt reglerna och det har funkat fint men varje golvkonstruktion måste göras efter de specifika förutsättningar som gäller för just det golvet. Är inte själv bekant med det vattenburna system du avser att använda så det kanske någon annan kan svara på.
Redigerat:
ok. tack igen för ett mycket användbart svar
jag tror vi kör med ett lager golvgips + flytspackel ändå. kan inte vara skadligt att vara på den allra säkraste sidan och eftersom de horisontella avloppsrören är ca 3-4 meter långa så blir då höjdskillnaden ca 3-4 cm.. men jag tror inte det ska göra så mycket, då vi har ett ganska "djupt" golvskikt.. det är nu ett jäklarns pusslande. men ändå skoj på ett konstigt vis..
jag tror vi kör med ett lager golvgips + flytspackel ändå. kan inte vara skadligt att vara på den allra säkraste sidan
och eftersom de horisontella avloppsrören är ca 3-4 meter långa så blir då höjdskillnaden ca 3-4 cm.. men jag tror inte det ska göra så mycket, då vi har ett ganska "djupt" golvskikt.. det är nu ett jäklarns pusslande. men ändå skoj på ett konstigt vis..Jag hade problem med 2% /3m. Stopp i röret. Vattnet var snabbare än skitenThomas59 skrev:Tumregeln är 1% dvs 1 cm/meter men mellan 5-10 mm/meter har jag kört med och det har inte inneburit några problem - ÄNNU
.Toastolen var sist i länken. Men det gick fort att öppna golvet och ändra till ca 5mm/m. Badrummet var inte färdigt då. Nu funkar det perfekt.
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 257 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 257 inlägg
Jo det är ju så man säger, alltså snabbt vatten, men andra säger att det ska gå bra - med större fall än 1% och att vattnet inte rinner förbi sk-ten. Har ingen erfarenhet varken av större (än 1:100) eller mindre (än 1:200) så jag har egentligen ingen åsikt. Går det så går det. Trist bara att konstatera detta då golvet är gjortkamilenski skrev:Jag hade problem med 2% /3m. Stopp i röret. Vattnet var snabbare än skiten
Toastolen var sist i länken. Men det gick fort att öppna golvet och ändra till ca 5mm/m. Badrummet var inte färdigt då. Nu funkar det perfekt.
Det är ju inte ovanligt när rören ska dras ut till tomtgränsen att fallet blir betydligt mer än 1:100 och då får det i vissa fall bli det fall det blir.
I mitt fall, 0,5cm berodde på att WC stolen står för långt från andra vatten avloppskällor.
Skissade det med rött. Hade jag haft mindre än 1m till nästa källa hade man använd 2%.
Men nu står WC stolen för självförsörjning av vattnet för att förflytta det den ska till nästa koppling.
I övrigt ska man alltid använda ca 2% fall till huvudröret.
Enl. min rörmockare 5mm/m gäller bara för ensamma WC stolar med lång "väg" till nästa vattenupptagnings ställe.
JAg har varit i kontakt med VVS Företagen (deras branschorg) och fått beskedd att varje installation kräver separata beslut ang fall. Var och en VVS montör tar ansvar för sitt jobb och garanterar rätt funktion.
Bifogar min skiss. KUnde inte förlägga rören på annat viss.
Skissade det med rött. Hade jag haft mindre än 1m till nästa källa hade man använd 2%.
Men nu står WC stolen för självförsörjning av vattnet för att förflytta det den ska till nästa koppling.
I övrigt ska man alltid använda ca 2% fall till huvudröret.
Enl. min rörmockare 5mm/m gäller bara för ensamma WC stolar med lång "väg" till nästa vattenupptagnings ställe.
JAg har varit i kontakt med VVS Företagen (deras branschorg) och fått beskedd att varje installation kräver separata beslut ang fall. Var och en VVS montör tar ansvar för sitt jobb och garanterar rätt funktion.
Bifogar min skiss. KUnde inte förlägga rören på annat viss.
Redigerat: