Bygglovsfritt som fan läser bibeln
Nu när Attefallshuset klubbats uppstår (åtminstone hos mig) frågan: hur kan de nya reglerna maximeras? Alla detaljer är ännu inte spikade, men om vi utgår från nu gällande regler:
1) Attefallshus tillåter komplementhus om 25 kvm BYA. Knockhöjden (takets högsta punkt över genomsnittlig markhöjd) ska vara max 4 meter. Dock får man ha källare eller försänka bottenplan under mark utan hinder såvitt jag kan se. Trappor etc. bör inte vara nåt problem då man inte behöver följa handikappanpassning på en komplementbyggnad. Man borde också kunna hävda att det är ett fritidshus. I övrigt lär det väl vara BBR som gäller.
2) Takutsprång på mindre än 0,5 meter räknas bort från BYA om ytan ovanför taket ("vindsvåningen") inte är mätvärd, d.v.s. har en takhöjd invändigt på <1,9 meter. Om man t.ex. tänker sig ett bottenplan på 5x5=25 kvm BYA så kan man ha en vind på 6x6 = 36 kvm utvändiga mått, d.v.s. ett ganska rejält "sovloft". Om takhöjden på sovloftet invändigt maximeras till ca 1,89 m blir det dock inte tillräckligt mycket kvar av nockhöjden om 4 meter för att tillgodose takhöjd enl. BBR på nedre plan (2,4 m), men det borde man kunna lösa genom att försänka byggnaden ca 0,5 meter under marknivån.
3) Utöver utkragningen av övre plan tillåts s.k. "skärmtak" om totalt max 15 kvm över t.ex. altan eller i anslutning till entré m.m. utan bygglov. Jag har inte lyckats hitta en definition av "skärmtak", t.ex. om samma sak gäller som för takutsprång - att man i praktiken kan ha ett 1,89 m "tjockt" tak (d.v.s. vind). på pelare över en altan/carport. I så fall skulle "sovloftet" kunna dras ut rejält längs Attefallshusets ena fasad och även tillhandahålla en carport-plats och altan. Övre plan skulle då invändigt bli närmare 50 kvm biyta med takhöjd 1,89 m. Alltsammans bygglovsfritt.
Är det någon som vet om någon speciell tjocklek eller konstruktion specificeras enl. standard för just skärmtak? Altaner får ju max vara 0,5 över medelmarknivå för att vara bygglovsfria, så det känns ju rätt rimligt att även begränsa tjocklek/höjd på bygglovsfria tak. Men jag har inte kunnat hitta regler för det.
4) Sen är det ju det här med att man får ha en friggebod på 15 kvm och maxhöjd 3 m också. Den får inte vara hopbyggd med Attefallshuset heter det, men hur är det om de endast delar samma "skärmtak" som man råkar kunna gå inuti? Då skulle ju friggeboden också kunna ge tillträde till taket/loftet invändigt, så att man på sätt bygger ihop de båda delarna med en mellanliggande altan med ett väldigt fläskigt tak som tillåter inomhuspassage mellan de två huskropparna.
Vad tror ni om allt detta? Även om det vore möjligt att göra detta bygglovsfritt är det knappast optimalt för de flesta som säkerligen föredrar separata byggnader, men som teoretiskt tankeexperiment är det ändå kul att tänka på vad som vore möjligt.
1) Attefallshus tillåter komplementhus om 25 kvm BYA. Knockhöjden (takets högsta punkt över genomsnittlig markhöjd) ska vara max 4 meter. Dock får man ha källare eller försänka bottenplan under mark utan hinder såvitt jag kan se. Trappor etc. bör inte vara nåt problem då man inte behöver följa handikappanpassning på en komplementbyggnad. Man borde också kunna hävda att det är ett fritidshus. I övrigt lär det väl vara BBR som gäller.
2) Takutsprång på mindre än 0,5 meter räknas bort från BYA om ytan ovanför taket ("vindsvåningen") inte är mätvärd, d.v.s. har en takhöjd invändigt på <1,9 meter. Om man t.ex. tänker sig ett bottenplan på 5x5=25 kvm BYA så kan man ha en vind på 6x6 = 36 kvm utvändiga mått, d.v.s. ett ganska rejält "sovloft". Om takhöjden på sovloftet invändigt maximeras till ca 1,89 m blir det dock inte tillräckligt mycket kvar av nockhöjden om 4 meter för att tillgodose takhöjd enl. BBR på nedre plan (2,4 m), men det borde man kunna lösa genom att försänka byggnaden ca 0,5 meter under marknivån.
3) Utöver utkragningen av övre plan tillåts s.k. "skärmtak" om totalt max 15 kvm över t.ex. altan eller i anslutning till entré m.m. utan bygglov. Jag har inte lyckats hitta en definition av "skärmtak", t.ex. om samma sak gäller som för takutsprång - att man i praktiken kan ha ett 1,89 m "tjockt" tak (d.v.s. vind). på pelare över en altan/carport. I så fall skulle "sovloftet" kunna dras ut rejält längs Attefallshusets ena fasad och även tillhandahålla en carport-plats och altan. Övre plan skulle då invändigt bli närmare 50 kvm biyta med takhöjd 1,89 m. Alltsammans bygglovsfritt.
Är det någon som vet om någon speciell tjocklek eller konstruktion specificeras enl. standard för just skärmtak? Altaner får ju max vara 0,5 över medelmarknivå för att vara bygglovsfria, så det känns ju rätt rimligt att även begränsa tjocklek/höjd på bygglovsfria tak. Men jag har inte kunnat hitta regler för det.
4) Sen är det ju det här med att man får ha en friggebod på 15 kvm och maxhöjd 3 m också. Den får inte vara hopbyggd med Attefallshuset heter det, men hur är det om de endast delar samma "skärmtak" som man råkar kunna gå inuti? Då skulle ju friggeboden också kunna ge tillträde till taket/loftet invändigt, så att man på sätt bygger ihop de båda delarna med en mellanliggande altan med ett väldigt fläskigt tak som tillåter inomhuspassage mellan de två huskropparna.
Vad tror ni om allt detta? Även om det vore möjligt att göra detta bygglovsfritt är det knappast optimalt för de flesta som säkerligen föredrar separata byggnader, men som teoretiskt tankeexperiment är det ändå kul att tänka på vad som vore möjligt.
I senaste "Vi i Villa" hade dom en fråga-svar kolumn med källa från boverket och jag blev förvånad över hur liberala reglerna ändå verkade.T.ex. på frågan "Kan jag gräva ner huset i marken för att få högre nockshöjd" var svaret att det inte finns något förbud mot det. Altan till attefallshuset var inga problem. Man kan ha friggebod, attefallshus, utbyggnad och takkupor allt på samma gång osv, osv. Så låter som det mesta av det du skriver är ok, kanske lite tveksamt att bygga ihop dom som du säger, men de verkar ju få stå nära varandra
Hur skulle ett Attefallshus i Souteräng kunna byggas högre utan att överskrida 4m-gränsen?
Dvs att ena långsidan var "källarvägg" och andra långsidan då skulle kunna vara högre, typ...
Kortsidorna skulle delvis också vara "källarvägg".
Har en sluttningstomt och skulle kunna tänka mig att smälla upp ett AFH längst ner på gården, men skulle gärna vilja ha mer takhöjd på loftet utan att försaka takhöjd i kokvrå/WC/Entre'.
Annars så lät det ju bra att gräva ner hela huset en halvmeter eller mer. Måste trappan ner vara inne i stugan eller skulle det gå att göra en utvändig trappa ner utan att förstöra hela tanken med maxhöjd...?
Sett lite prefabricerade AFH, och samtliga har ganska branta taklutningar, iofs fina proportioner men det blir trångt på loftet. Varför inte ett så plant tak som möjligt?
Dvs att ena långsidan var "källarvägg" och andra långsidan då skulle kunna vara högre, typ...
Kortsidorna skulle delvis också vara "källarvägg".
Har en sluttningstomt och skulle kunna tänka mig att smälla upp ett AFH längst ner på gården, men skulle gärna vilja ha mer takhöjd på loftet utan att försaka takhöjd i kokvrå/WC/Entre'.
Annars så lät det ju bra att gräva ner hela huset en halvmeter eller mer. Måste trappan ner vara inne i stugan eller skulle det gå att göra en utvändig trappa ner utan att förstöra hela tanken med maxhöjd...?
Sett lite prefabricerade AFH, och samtliga har ganska branta taklutningar, iofs fina proportioner men det blir trångt på loftet. Varför inte ett så plant tak som möjligt?
Redigerat:
http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/Avgöranden/1296-13.pdf
Ang skärmtak:
"Kommunstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Bygglov krävs för farstukvisten
eftersom det inte är fråga om ett skärmtak, utan en bygglovspliktig tillbyggnad.
Definition av skärmtak saknas i PBL.
Ordet skärm förklaras i Nationalencyklopedin som ”skivliknande, plant eller välvt föremål som används som skydd t.ex. mot stark ljusstrålning, stänk el. insyn”.
Taket över farstukvisten är en stor inbyggd konstruktion som svårligen kan kallas skärm enligt nationalencyklopedins förklaring. Taket är byggt på ett sådant sätt att det utgör en del av byggnadens tak då det har gemensam takfot och takmaterial samt är en integrerad del av bostadshusets tak.
Det kan därmed inte anses utgöra ett skärmtak som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. "
"I rättsfallet RÅ 1999 ref 53 ansågs uppsättande av ett skärmtak över en balkong utgöra
en tillbyggnad i den mening som avsågs i 8 kap. 1 § ÄPBL. Regeringsrätten uttalade
där bl. a. följande. Med tillbyggnad avses i ÄPBL sådana åtgärder som syftar till att
öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker.
Normalt torde vid beräkning av en byggnads volym medräknas endast byggnadens slutna delar och inte t.ex. balkonger eller terrassutrymmen. Sker en inglasning av en balkong får detta anses innebära att en tillbyggnad sker i den mening som avses i 8 kap. 1§ ÄPBL.
Motsvarade anses gälla om balkong eller terrassutrymmen byggs över med tak som ansluter till dessa utrymmen. Överbyggnaden får då ses som en tillbyggnad även om delar av balkong eller terrassutrymmet också fortsättningsvis kommer att vara öppet i höjd eller sidled. "
Ang skärmtak:
"Kommunstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Bygglov krävs för farstukvisten
eftersom det inte är fråga om ett skärmtak, utan en bygglovspliktig tillbyggnad.
Definition av skärmtak saknas i PBL.
Ordet skärm förklaras i Nationalencyklopedin som ”skivliknande, plant eller välvt föremål som används som skydd t.ex. mot stark ljusstrålning, stänk el. insyn”.
Taket över farstukvisten är en stor inbyggd konstruktion som svårligen kan kallas skärm enligt nationalencyklopedins förklaring. Taket är byggt på ett sådant sätt att det utgör en del av byggnadens tak då det har gemensam takfot och takmaterial samt är en integrerad del av bostadshusets tak.
Det kan därmed inte anses utgöra ett skärmtak som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. "
"I rättsfallet RÅ 1999 ref 53 ansågs uppsättande av ett skärmtak över en balkong utgöra
en tillbyggnad i den mening som avsågs i 8 kap. 1 § ÄPBL. Regeringsrätten uttalade
där bl. a. följande. Med tillbyggnad avses i ÄPBL sådana åtgärder som syftar till att
öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker.
Normalt torde vid beräkning av en byggnads volym medräknas endast byggnadens slutna delar och inte t.ex. balkonger eller terrassutrymmen. Sker en inglasning av en balkong får detta anses innebära att en tillbyggnad sker i den mening som avses i 8 kap. 1§ ÄPBL.
Motsvarade anses gälla om balkong eller terrassutrymmen byggs över med tak som ansluter till dessa utrymmen. Överbyggnaden får då ses som en tillbyggnad även om delar av balkong eller terrassutrymmet också fortsättningsvis kommer att vara öppet i höjd eller sidled. "
Redigerat:
Friggebodan på tomten får inte byggas ihop med Attefallshuset, dvs man får inte göra en Persbrant...
http://www.aftonbladet.se/bostadinredning/article10431058.ab
"Eftersom området klassas som fritidshusområde fick de bara bygglov för två hus på 60 plus 40 kvm. Men nu, när huset ska säljas, visar det sig att de två delarna har byggts ihop med en tio kvadratmeter stor gång."
http://www.aftonbladet.se/bostadinredning/article10431058.ab
"Eftersom området klassas som fritidshusområde fick de bara bygglov för två hus på 60 plus 40 kvm. Men nu, när huset ska säljas, visar det sig att de två delarna har byggts ihop med en tio kvadratmeter stor gång."
Mansardtak? Borde ge bra volym och ändå hyfsat snygga proportioner utvändigt.urdjur skrev:
https://www.google.se/search?q=mans...aNywPd1oCoCg&ved=0CAYQ_AUoAQ&biw=1600&bih=799
Vad innebär BYA om man vill bygga till källare till attefallshusen?
BYA definieras som ytan huset tar upp på marken "direkt över sockeln". men vad innebär detta för källare under mark?
Finns det några hinder att bygga källare under mark större än 25 kvm?
försökt forska fram detta men ej lyckats hitta nåt som reglerar detta.
Vad tror ni?
BYA definieras som ytan huset tar upp på marken "direkt över sockeln". men vad innebär detta för källare under mark?
Finns det några hinder att bygga källare under mark större än 25 kvm?
försökt forska fram detta men ej lyckats hitta nåt som reglerar detta.
Vad tror ni?
Den här tråden är för MIG! Jag tänker i sommar bygga ett Attefallshus i en grop och är intresserad av andra som maximerat sitt loft. Som det är nu med hyfsad isolering och plintgrund så blir det att krypa in i sängen på loftet och inte mycket till aktiviteter där inte...
Så, är det någon som kommit längre/igång med ett bygge med +4 meter eller källare på ett Attefallshus?
Så, är det någon som kommit längre/igång med ett bygge med +4 meter eller källare på ett Attefallshus?
Det fanns ju en intressant artikel häromdagen, tror att det var SVD. Det finns en lucka i lagen om attefallshus. man måste ju ansöka om starttillstånd. Och kommunen kan vägra på i princip vilka skäl som helst. För man får inte överklaga ett beslut om attefallshus.
Bakgrunden är att i senaste utgåvan av PBL, så ville man minska grannars möjligheter till överklaganden. Så när det gällde just beslut om starttillstånd har man begränsat det så att bara den som sökt bygglovet har rätt att överklaga (dvs. OM kommunen avslår ex. för att det är Måndag morgon). Ingen annan kan överklaga. Syftet var att minska möjligheterna för andra att okynnesöverklaga.
Men när det gäller attefallshus så har ju ingen sökt bygglov. Därmed finns det ingen som har rätt att överklaga när kommunen skyller ett avslag på att de tycker du har en ful tröja idag.
Bakgrunden är att i senaste utgåvan av PBL, så ville man minska grannars möjligheter till överklaganden. Så när det gällde just beslut om starttillstånd har man begränsat det så att bara den som sökt bygglovet har rätt att överklaga (dvs. OM kommunen avslår ex. för att det är Måndag morgon). Ingen annan kan överklaga. Syftet var att minska möjligheterna för andra att okynnesöverklaga.
Men när det gäller attefallshus så har ju ingen sökt bygglov. Därmed finns det ingen som har rätt att överklaga när kommunen skyller ett avslag på att de tycker du har en ful tröja idag.
Frågan är tydligen uppe för rättslig prövning nu, och boverket hävdar tolkningen att det inte skall vara möjligt att överklaga överhuvudtaget. Detta strider mot grundlagen och europakonventionen om mänskliga rättigheter. Så OM domstolen går på boverkets linje lär frågan hamna i europadomstolen. Men det är märkligt att en statlig myndighet kan hävda en grundlagsvidrig tolkning av PBL.
Vi skickade in en anmälan om takupa enligt Attefall i vår kommun. Trots att den uppfyllde alla krav enligt boverket fick vi nekan från vår kommun då hade bestämt sig för en annan tolkning.
Boverket har ju definierat längden på takupan, max halva fallet. Enligt kommunen är det man att den passar mellan två takstolar. Vi hade tänkt bygga en över två takstolar och behålla dem invändigt eftersom man ej får göra ingrepp i bärande konstruktion men fick blankt nej.
Min poäng: även om du kollar upp allaregler och konstruerar efter dem så kan din komun tydligen säga nej. Utan att deras grund är förankrad i boverket. Vi kunde inte överklaga beslutet heller vilket var surt som fn.
Boverket har ju definierat längden på takupan, max halva fallet. Enligt kommunen är det man att den passar mellan två takstolar. Vi hade tänkt bygga en över två takstolar och behålla dem invändigt eftersom man ej får göra ingrepp i bärande konstruktion men fick blankt nej.
Min poäng: även om du kollar upp allaregler och konstruerar efter dem så kan din komun tydligen säga nej. Utan att deras grund är förankrad i boverket. Vi kunde inte överklaga beslutet heller vilket var surt som fn.
Redigerat:
Verkar ju minst sagt oklart vad som gäller isf.Byggis1976 skrev:
Ja, eller hur! Vi fick helt klart intrycket av vår kommun att de inte gillade att Attefall överhuvudettaget försökte göra processen lättare. det undergrävde på nått sätt deras beslutsrätt så känslan var att de skulle hitta på allt för att förhindra maximalt.
kan då också tillägga att vi sökte bygglov för en takkupa på motsatt sida innan Attefall. En stor. Det fick vi lov på eftersom den är mot insida, inte på den värdegrunande fasaden. handlingar komunen krävde för bygglovet var ca 10% av den lista vi fick för Attefallskupan. Det berodde troligtvis på handläggaren också.
kan då också tillägga att vi sökte bygglov för en takkupa på motsatt sida innan Attefall. En stor. Det fick vi lov på eftersom den är mot insida, inte på den värdegrunande fasaden. handlingar komunen krävde för bygglovet var ca 10% av den lista vi fick för Attefallskupan. Det berodde troligtvis på handläggaren också.