Att styra laddningen från panna kan göras på många sätt, efter att ha läst gamla trådar/inlägg och sett att det finns
ett intresse av att kunna få pump eller rökgasfläkt ändrad från vad tillverkaren av panna levererat lägger jag upp ett
exempel på hur min panna ändrats bra eller dåligt lösning ? finns säkert andra sätt det här är ett
. Hoppas nu att inte den bifogade filen blir suddig som i tidigare trådar!

mvhpr95
 
  • pannstyrning 2.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Kan du beskriva funktionen?
Jag är dålig på att utläsa ur el-schemat hur det fungerar i praktiken.
 
Funktion :brytare läge start rökgasfläkten går 100% pumpen 50%
:rökgas över 100c eller vad man väljer kontakten i denna sluter
start&drift ställs i läge drift (brytare s1)
läge drift: panntemperatur under inställt värde fläkt går 100% pump 50%
panntemperatur över inställt värde fläkt går 80% pump 100%


Det här var ett sätt att få ner problemen med att pannan ville överhetta då konstruktionen ändrades
( visst går det att förfina mera men det blev platsbrist under panelen så det får duga en tid till )

mvh pr95
 
Redigerat:
Och dessutom panntemp > 95° så stannar fläkten helt.

Det finns effektvariatorer (dimrar) som man kan köra med extern styrning (analog styrsignal). Men en sån till pumpen och en till fläkten, samt med en analog mätning av temperaturen på vattnet från pannan och rökgastemperaturen, skulle man kunna göra en snyggare styrning, där man gradvis låter pumphastigheten öka mellan vattentemp på 80° till 90°, liksom man gradvis minskar fläkthastigheten när pannvattnet ökar i temperatur men också om rökgastemperaturen blir för hög vid hög pannvattentemperatur. Det bör ju då innebära att man har för mycket drag, då värmen i sig också ger drag.

Om man inte har dragbegränsare, förstås.

Detta då för att det vanligtvis blir bättre resultat om man inte tvärt stänger av resp. sätter igång pumpar och fläktar.
 
Ja över 95c stannar fläkten helt,startar igen när temperaturen "lugnat" sig.
Har man ett för högt drag? eller en panna som inte förmår svälja den producerade värme
som förbränningen ger!!? man vill ju krama ur så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt eller? utan att rökgastemp. blir för hög=verkningsgraden sjunker.
Visst kan man förfina med typ plc styrning men kostnaden jämfört med 2relä +regulator blir betydligt högre, är nytta av en sådan styrning motiverad? i mitt fall nej.
Med en aktivare styrning får man säkert mindre svängning iladdtemperatuen. Som jag skrev det här är ett förslag på styrning av pump&fläkt.
.
 
Om det är prisvärt eller ej beror ju helt på vad man betalar för prylarna.
Själv har jag ett arbete där det blir en hel del skrot från demonterade maskiner. Sånt som är för gammalt och använt för att det ska gå att använda i något nytt eller sälja, men ändå fungerar när det hamnar i skrotlådan.
Sådana komponenter ger en annan prisnivå än att köpa nytt.

Varför måste man nödvändigtvis elda på så kort tid som möjligt? I mitt fall är det inte hög effekt utan så stort energiutbyte som möjligt jag vill ha. Brinner gör det för sig självt, när jag satt fyr, oavsett om det sen tar två eller fyra timmar att elda upp veden.
 
apersson850 skrev:
Om det är prisvärt eller ej beror ju helt på vad man betalar för prylarna.
Själv har jag ett arbete där det blir en hel del skrot från demonterade maskiner. Sånt som är för gammalt och använt för att det ska gå att använda i något nytt eller sälja, men ändå fungerar när det hamnar i skrotlådan.
Sådana komponenter ger en annan prisnivå än att köpa nytt
.
OK! har man tillgång på beg. prylar så återanvänder man givetvis dom-avpr95


Varför måste man nödvändigtvis elda på så kort tid som möjligt? I mitt fall är det inte hög effekt utan så stort energiutbyte som möjligt jag vill ha. Brinner gör det för sig självt, när jag satt fyr, oavsett om det sen tar två eller fyra timmar att elda upp veden.
Visst är det så,vad jag ville komma fram till var att en panna kan ha för liten/dålig rgväxlare, men "bra drag" behövs för att förbränningen effekten/verkningsgraden ska hållas hög, det sker då på bekostnad av högre rgt eller långa brinntider -laddningstiden blir lång.
Kan man öka genomströmningen i pannan dvs. kyla rgväxlaren mera vid hög effekt utan att rgt ökas får man ju en bättre verkningsgrad pannan brinner kortare tid.
Frågan är var går den magiska gränsen när är rgväxlaren är för liten/stor eller rgt inte längre förmår att värma, skillnaden/nyttan i värme överförningen till vattnet blir minimal= verkningsgraden blir låg.
Används en större pump mera liter/ tim kan effekten ökas med samma rgväxlare med bibehållen eller lägre rgt
kylningen påverkar en pannas verkningsgrad eller?
 
Redigerat:
Jag ser inte det som att kort brinntid tvunget innebär hög verkningsgrad. Snarar är det väl tvärtom. Om det brinner länge går antagligen inte rökgaserna genom pannan med samma fermitet, och då hinner de kylas mer av vattnet, så att man får ut mer av energin.
Men sen är det ju också en fråga om hur rökgaserna passerar genom värmeväxlaren. Man vill ju ha en så turbulent strömning som möjligt. Med laminär strömning passerar en stor del (det mesta) av rökgaserna utan att alls vidröra någon plåt i pannan. Dessa är då också varmast (de är ju minst kylda) och ger därmed hög rökgastemperatur.
Många pannor har någon form av turbulator ("förvirrande" mojäng som ska vimsa till rökgasflödet) för att öka turbulensen i tuber och rökgångar. När jag köpte reservkeramik till min Atmos Dc 35 SF häromdagen fick jag också se att de uppfunnit en extra turbulator, som inte fanns när jag köpte pannan, för att förbättra även befintliga pannor.
Alltid gör det väl någon procent. Eller promille.
 
Precis vad jag tänkte den s.k. turbolator som finns i en pannas växlar går att optimera bättre,om man jämför olika pannor är de ganska lika i växlar storlek
men en del lyckas utforma rökgasflödet vimsigare än andra och på så sätt få en bättre verkningsgrad.
Tyvärr gör man inte växlare längre eller större så att man på det sättet kunde få en lägre genomströmning av rökgasen och ta tillvara den effektivare.
Visst behövs fortfarande någon turbolator men med ett betydligt lägre flöde igenom växlaren blir inte utformningen av denna så avgörande för att öka verkningsgraden rökgasen stannar längre tid i växlaren, man hinner överföra mera energi.
 
Det gör man förstås, men med ett laminärt flöde är det ändå så, att mycket av gaserna inte kommer i direkt kontakt med de värmeupptagande ytorna.
När det gäller vätskor är detta väldigt uttalat. Vätskan vid rörets kant rör sig nästan inte alls, men vätskan i centrum rinner dubbelt så fort som medelflödet (ja, inte exakt, men i princip).
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.