Fyrvägs trappkoppling?
Du behöver två trappomkopplare och två korsomkopplare. De skall ligga i serie med varandra på fasen till belysningen, två tråd från första trappomk till korsomk nr 1, två tråd vidare till nästa korsomk, därifrån två tråd till sista trappomk, vidare med tändtråd till armaturen.
Ramlade över denna vid googling. Blev nyfiken på impulsreläer och återfjädrande brytare .. Hur ser ett schema ut? Dras elen som ett stjärnnät, eller? Är det vanligt? Fördelar- nackdelar med det?hal skrev:Eller impulsrelä i centralen och 4 återfjädrande brytare...
Fördelen med impulsrelä är att du sparar en ledare om du skickar nollan som retur över tryckknappen, du behöver då ingen fas ut. Tändtråd, returtråd till reläet och noll räcker.
Nu kommer många att hävda att detta inte är tillåtet, att man inte får bryta nollan, vilket är helt riktigt. Du får inte bryta nollan till en belastning. Den gamla "sparkopplingen" exempelvis, där man skickade fas alt. noll till lampan från bägge håll är således inte godkänd.
Men i detta fall bryter du inte nollan mot en belastning, utan använder bara nollan till att styra ett relä, vilket jag och besiktningsmän jag talat med tolkar är helt riktigt. I exempelvis maskinskåp och styrskåp är det vanligt förekommande.
Jag väntar på alla motargument med spänning.... och nolla.....
Nu kommer många att hävda att detta inte är tillåtet, att man inte får bryta nollan, vilket är helt riktigt. Du får inte bryta nollan till en belastning. Den gamla "sparkopplingen" exempelvis, där man skickade fas alt. noll till lampan från bägge håll är således inte godkänd.
Men i detta fall bryter du inte nollan mot en belastning, utan använder bara nollan till att styra ett relä, vilket jag och besiktningsmän jag talat med tolkar är helt riktigt. I exempelvis maskinskåp och styrskåp är det vanligt förekommande.
Jag väntar på alla motargument med spänning.... och nolla.....
Ett relä är en typ av belastning. Att man gör på detta sätt i styrskåp 2007 är jag ytterst tveksam till. Inget schema jag läst som varit från detta årtusende har haft denna typ av koppling. Låter lite hemmamicklat sådär. Ingen elektriker skulle hänge sig åt detta vid en nyinstallation. Hur du nu än resonerar så är faktumet att du bryter nollan i tryckknappen, och detta är inte tillåtet, vare sig du styr en glödlampa eller ett relä.
Vilken besiktningsman har du talat med angående detta? Skulle vara intressant att veta vad han stöder sig på. Jag kan ju ha fel i denna sak, även om jag håller det för osannolikt.
Vilken besiktningsman har du talat med angående detta? Skulle vara intressant att veta vad han stöder sig på. Jag kan ju ha fel i denna sak, även om jag håller det för osannolikt.
Tryckknappsdimmer:
http://www.byggahus.se/forum/el/61329-dimmer-i-central-ensto.html#post414820
http://www.byggahus.se/forum/el/61329-dimmer-i-central-ensto.html#post414820
Många styrskåp av 2007 styrs från "två håll" i reläerna. Jag jobbar själv som servicetekniker mestadels på industrin huvudsakligen med tryckmaskiner. I dessa är det mer av regel än undantag att olika sekvenser i maskinen kontrolleras av reläer som i sin tur har olika villkor från bägge håll A1/A2 Fas/Noll.zombie skrev:
Okej, då borde du vara insatt i hur industriella automationsskåp är uppbyggda, och jag tänker inte säga emot dig. Själv arbetar jag som elkonsult och konstruerar bl a styrskåp avsedda för belysningsstyrningar både i offentlig och privat miljö. Vilket har mera relevans i sakfrågan som vi nu avvikit lite ifrån.funkis4ever skrev:
Jag vidhåller att detta ej är tillåtet eller ens tillämpas ute på fältet. Att en besiktningsman godkänner detta i en anläggning som du beskriver, dvs i ett apparatskåp i en industriell verksamhet må vara hänt, men i en normal byggnadinstallation har jag ej stött på detta.
Håller dock dörrarna öppna, ingen man kan ju allt. Men jag vill gärna veta vad "din" besiktningsman stöder sig på när han godkänner detta utanför en isolerad industri.
Den sparkoppling du tänker på är den "norska" versionen, men sparkoppling används och är godkända, jag använder den dagligen. Speciellt om det är utanpåliggande då det kan bli 6 trådar med den versionen med 1 fas i vissa fall.funkis4ever skrev:
Trappkopplingen med fas och nolla i brytaren är inte tillåten, så vill man ha flera brytare blir det till att använda den med två mellantrådar, och behöver man mer ledare till nått annat är det ju så enkelt att man lägger en "kulo" till.
Jag tror att xarg menar den variant av trappkoppling som innebär att man istället för att ta ut tändtråden på en av "P-plintarna" i en av trappströmbrytarna, drar en tråd direkt mellan P - P och drar fasen in i båda brytarna på en av "mellantrådsplintarna". Den andra "mellantrådsplinten" drar man sedan tändtråden till i båda brytarna. På detta vis spar man en tråd, men det går ej att använda fler än två st brytare i denna koppling. Denna typ av koppling är godkänd, men den försvårar ju en utbyggnad av anläggningen då man ej kan använda korsomkopplare.
Vill man ha flera brytare får man helt enkelt hänge sig åt den gamla hederliga trappkopplingen med fas i ena brytaren och tändtråd i den andra, och korsomkopplare på mellantrådarna, eller använda sig av tryckknappar samt ett växlande relä, ex ett impulsrelä.
elmont har också helt rätt i att den trappkoppling han hänvisar till med fas och nolla i brytarna är förbjuden sedan länge.
Vill man ha flera brytare får man helt enkelt hänge sig åt den gamla hederliga trappkopplingen med fas i ena brytaren och tändtråd i den andra, och korsomkopplare på mellantrådarna, eller använda sig av tryckknappar samt ett växlande relä, ex ett impulsrelä.
elmont har också helt rätt i att den trappkoppling han hänvisar till med fas och nolla i brytarna är förbjuden sedan länge.