Att bygga brygga

Att bygga en brygga för enskilt bruk kräver inget bygglov, däremot bör du se till så att du har rätt att bygga bryggan på platsen där du vill ha den. I de allra flesta fall behövs strandskyddsdispens. 

– Det finns inga speciella byggregler och det krävs inget bygglov så länge du bygger den för enskilt bruk och inte för en småbåtshamn. Däremot kan du, mer som regel än undantag, behöva dispens från strandskyddsbestämmelserna. Kontakta länsstyrelsen eller kommunen, säger Nisse Norling på Boverket.

 Andra frågor du bör ställa dig är: 

- Vem äger marken?
- Vem är vattenrättsinnehavare?
- Finns det några allmänna eller enskilda intressen som påverkas? 

Medlemmen Jaggers pålade brygga med stenkista. Foto: Jagger

Exempel på allmänna och enskilda intressen kan vara: vattenmiljön, fiskar, alger, fågelliv, kulturlämningar, människors hälsa, landskapsbild, andra bryggor, sjöbodar, ledningar och badplatser. Kontakta länsstyrelsen där du bor för att ta reda på detta.

Nisse Norling påpekar också att det kan vara en god idé att kontakta byggnadsnämnden i kommunen trots att det inte krävs bygglov, för att se så att de inte har några särskilda regler du behöver ta hänsyn till.

Bryggor ger inte rätt till ROT-avdrag.

Medlemmen yossys brygga. Foto: Yossy

När du vet att du får bygga
När det är klargjort att du har rätt att bygga bryggan är det dags att du bestämmer dig för vilken sort du vill ha. Dels är det en fråga om tycke och smak, dels är det en fråga om vilken slags brygga som lämpar sig bäst på platsen.

Nedan följer några vanliga typer av brygga och när du ska välja respektive brygga (bäst lämpad):

Pålad brygga
Vad: En traditionell brygga som hålls uppe med hjälp av pålar som slagits ner i botten
Fördelar: Bra för fiskyngel, påverkar vattenmiljön mindre än flytbryggor vid djup grundare än 2,5 meter, ganska billig, stabil
Nackdelar: Sämre val i utsatta lägen och vid djupt vatten
Bäst lämpad: Vid lerig botten, när vattnet är grundare än 2,5 meter 

Flytbrygga
Vad: En brygga som hålls uppe med hjälp av flytblock undertill
Fördelar: Går vid behov att ta upp och förvara på land, finns som prefabricerad, finns som byggsats, bra för i- och urgång till båt vid kraftigt varierande vattenstånd eftersom den följer med
Nackdelar: Kräver ett visst djup för att inte skadas av botten eller vågor, kan upplevas ostabil eftersom den rör sig
Bäst lämpad: Vid hård eller sandig botten

Stenkista
Vad: En traditionell brygga bestående av ett kistliknande ramverk av trä som fylls med stenmaterial tills kistan sjunker. Därefter byggs en passande däckkonstruktion ovanpå.
Fördelar: Lång livslängd, stabil, klassiskt vacker, klarar utsatta lägen bra och svåra bottenförhållanden
Nackdelar: Dyr
Bäst lämpad: Vid hård eller sandig botten

Medlemmen yossys brygga. Foto: Yossy

Ditt val av brygga påverkas alltså av:

- Vilken bottentyp det är
- Hur djupt det är
- Av vatten- och väderförhållandena

 En stenkista är till exempel inte passande om det är väldigt djupt för då blir det väldigt dyrt, och pålar fungerar kanske inte om det är mycket stenig botten.

– Det som påverkar bryggvalet mest är läget, hur utsatt det är för vågor, och även vattendjupet. Flytbryggor fungerar bäst när det är djupt, då blir det för dyrt och opraktiskt med stenkista och  pålad blir för ostadig, säger Victor Jansson som är sjöingenjör och sysslar med marin entreprenad hos Sjogravarn.se.

Han säger också att den allra enklaste formen av flytbrygga är den billigaste bryggtypen, men att den samtidigt har långt ifrån samma livslängd som en fast brygga eller en flytbrygga av bättre klass. Prismässigt kommer därefter pålad brygga och slutligen stenkista. Stenkistan är ofta betydligt dyrare än en pålad brygga, men det beror som sagt på förutsättningarna och vattendjupet.

Victor Jansson förklarar att det som skiljer en budgetflytbrygga från en flytbrygga av bättre sort ofta är flytblocken. De enklare flytblocken är av plast och är inte helt slutna i toppen. De är fyllda med frigolit vilket gör att de med åren suger åt sig mer och mer vatten och i takt med detta blir tyngre och tyngre, det gör att bryggan dras ner och får sämre flytkraft. Därför lämpar sig den billiga typen endast som badbrygga och det kommer att bli ett tungt jobb den dagen du måste byta ut flytblocken.

Ett bra tips är att kolla upp hur bryggor brukar byggas där du bor, både typ, konstruktion och material - då får du bra koll på de lokala traditionerna och kan enklare hitta en sort som passar.

– Kolla vikar i närheten. Står det en pålad brygga på grannens tomt som stått där länge, kommer det även fungera hos dig. Sedan är det nog bäst att man tar dit någon som jobbar med det och som kan bedöma läget. De flesta lämnar offerter gratis, säger Victor Jansson.

Att bygga en egen brygga
Om du väljer att bygga bryggan helt själv är det viktigt att du tänker på materialval och förankring. Bryggan ska dels kunna hålla i många år framöver i ganska tuffa förhållanden - den ska ju både klara av att vara ständigt utsatt för vatten och påfrestningar från det som finns i vattnet, samt klara av våra väderförhållanden under årets alla årstider.

Stål i konstruktionen och på fästdon med mera bör såklart vara rostfria, eller av varmförzinkad stål. Rostfritt är dyrare.

Förankringen kan göras på olika sätt beroende på typ av botten. Ett exempel är järnrör som slås ned i botten som i sin tur glider i glidbyglar på bryggan så att den kan röra sig i höjdled. Det är viktigt att få ned dessa till fastare botten så att de inte sjunker med tiden och drar ned bryggan.

En annan lösning är att bryggan flyter på svaj med bojstenar och kätting.

Bygger du en brygga ut från berg och har långt ner till botten kan en fribärande brygga vara ett bra alternativ, du fäster då denna i berget och med kätting.

Länsstyrelsen i Västra Götaland rekommenderar att pålade bryggor bör ha pålar av metall ingjutna i polyetenrör. De skriver också att vid användning av begagnade telefonstolpar måste dessa vara äldre än 30 år, annars får de inte användas i vatten.

Du måste vid byggandet ta hänsyn till de lokala förhållandena vilket innebär att du till exempel ska välja ett virke som klarar skeppsmask (NTR/M) om du bygger bryggan på västkusten, eller en konstruktion som klarar av att isen ligger kvar länge om du bor i Norrland. På östkusten och i sötvatten är det virke i NTR/A som gäller - trallen byggs ofta i NTR/AB.

Tidsuppskattning
Hur svårt är det egentligen att bygga en brygga för en privatperson? En gymnasieelev, som hade byggande av grunden till en brygga på stenkista som slutprojekt i skolan, uppger att det praktiska arbetet tog cirka 60-70 timmar. Denna elev byggde bryggan ihop med sin pappa - som inte är snickare utan elektriker 

Köper du en flytbrygga i byggsats tar det förmodligen inte mer än en helg eller två att få den på plats, beroende på hur utförliga instruktioner du får tillgång till och hur avancerad monteringen är.

- Det allra enklaste är att ha en färdig strand, ta en 6 meter lång flytbrygga och slå ner några järnrör som du fäster den i. Då har du en badbrygga för 30 000 kronor. Ett litet landfäste på berget kostar i jämförelse lika mycket. Men du får då bara en badbrygga. Du kan inte förtöja en båt mot den för den har inte styrkan, och den är mer ostabil, säger Victor Jansson.

Underhåll
En brygga behöver inte underhållas men du kan olja in den en gång varje vår för att undvika sprickbildning samt för att den ska hålla en fin färg.

- Använder du olja får den en mörk fin färg, med såpa blir den istället ljus och fin. Men det är inget krav att underhålla bryggan med olja, säger Victor Jansson.

Tips
Ska du skaffa brygga som kräver montering av entreprenör är det en god idé att vara ute i tid. Nästan alla ringer i månadsskiftet april-maj och vill ha klart bryggan till midsommar. Du får ett bättre förhandlingsläge som kund om du inte ringer och bokar jobbet mitt i högsäsongen.

Läs också
Jagger bygger pålad brygga 
Bekins brygga 
Bygga brygga- stenkista, betongfundament eller pålad?