Norsk elegans i Geilo

På utsidan har de höga glaspartierna nästan något kyrkligt över sig, på insidan är planlösningen effektiv och noga genomtänkt med en sparsmakad materialhantering. Genom att dela byggnadens panoramalika rum i två ges både intima rumsbildningar och olika utsiktstriktningar.

Split View Mountain Lodge av Reiulf Ramstad arkitekter blickar ut över Geilo som stod värd för alpina junior-VM i skidor 1991 och de paralympiska vinterspelen 1980.

Huvudbyggnadens ena ände omfattar 4 sovrum, i den andra delen delar sig byggnaden i tre fingrar: en utgör entré som via en trappa ansluter till matsal med kök samt i nästa vinke ett litet vardagsrum. Vid sidan om finns ett litet annex för gäster.

– De stora glaspartierna ger en vid utsikt över fjällandskapet, menar arkitekt Reiulf Ramstad. Naturen med träd och växtlighet ger en naturlig avskärmning.

En rejäl glasfiberarmerad betongskiva utgör både köksö och köksbänk. Den avslutas med en kamin som också avgränsar mot matbordet. I vardagsrumsdelen möter istället en frihängande kamin.

– Huvudvolymen är uppdelad i två för att maximera utsikten och samtidigt få till en naturlig zonindelning för olika typer av användning

Istället för att måla och olja in ytterpanelen har arkitekterna valt lokalt avverkat trä som är rikt på både mineraler och oljor som skyddar fasadpanelen från väder och vind.

– Ytterfasaden består av obehandlad malmfuru som med tiden kommer att få en grå patina som gör att huset smälter in i omgivningen.

I entrén gäller platsstöpt betong för att lättare kunna hantera snö och smuts som dras in utifrån. I övrigt är det nära nog helt kvistfritt trä som gäller i de två byggnadsvolymerna.

– På insidan är det lokalt avverkat trä, säger Reiulf Ramstad, vi använder furu av möbelsorteringskvalitet till väggar och undertak. Golvet är lagt med kvistfri furu.

– Split Mountain Lodge är en del av landskapet och inte bara ett solitärt objekt, understryker arkitekt Reiulf Ramstad. Vi har arbetat med olika nivåer inomhus för att anpassa hytten till det kuperade landskapet, det ger ett inre rörelsemönster som påminner om hur man rör sig utomhus i fjälltrakterna.

Hytten ligger för sig själv vilket har gjort det möjligt att bygga med stora glaspartier utan någon risk för insyn.

– Vi har ritat så mycket som möjligt digitalt för att få till standardiserade uppmätbara ytor så att vi kan reducera materialsvinnet så mycket som möjligt.

Nära nog allt har ritats på arkitektkontoret inne i Oslo för att sedan produceras på annan plats, allt för att minimera inverkan i det orörda fjällandskapet.

– Vi gjorde en exakt uppmätning av tomten för att kunna begränsa all åverkan från bygget, berättar Reiulf Ramstad som förklarar att endast 10 procent av tomten har använts till själva fjällstugan.

Taket är drygt en halv meter tjockt med 335 millimeter isolering.

– Vi har undvikit takrännor eftersom taket har så pass skarp lutning att vattnet rinner av direkt, förklarar Reiulf Ramstad.

Med en yta på 130 kvadratmeter kan hytten knappast kallas liten, men den ursprungliga planen omfattade ytterligare 100 kvadratmeter.

– Vi önskade en fjällstuga som klarade hela programmet parat med platsekonomiska lösningar. Vi har aktivt arbetat med att skapa små intima rum som samspelar med naturen, och det finns inbyggda sittplatser med kuddar där man kan dra sig tillbaks i avskildhet.