Kvarnhuset – Wingårdhs mest uppskattade

Från början var beställningen en liten bastu, sedan tillkom ett helt litet gästhus där Gert och Karin Wingårdh sparsmakat exakt lät österländsk arkitektur möta skånskt korsvirke. Kvarnhuset i Västra Karup på Bjärehalvön i Skåne är ett av arkitektparets mest uppskattade hus. På utsidan kan det tyckas rätt diskret som fond för den japanska trädgården, insidan bjuder däremot på ett litet smycke byggt i massiv ek och öländsk kalksten.

- Vi hade kanske inte valt sadeltak om vi inte haft den här givna volymen att förhålla oss till, förklarar Gert och Karin Wingårdh unisont. Vi har förhållit oss lågmält mot det befintliga, samtidigt har vi låtit arkitekturen gå långt ut i landskapet.

Tidigare låg det ett förfallet kvarnhus på den lilla tomten där en liten bäck drar fram bland lövträden. Det lilla gästhuset om 93 kvadratmeter blev en fortsättning på arbetet med att renovera det stora boningshuset strax intill. Beställaren Johan Dieden, själv född på gård med en liten bäck intill, ville absolut också ha en bastu.

Till det yttre bjuder gästhuset på samma enkelhet som det gamla kvarnhuset som en gång stod här, men interiören är raka motsatsen utan att för den skull gå till överdrift. Endast ett fåtal material har använts, och ett stort arbete har lagt ned på att ta tillvara det på nordliga breddgrader så sparsamma ljuset under årets mörka månader.

- Det här var vår drömkund, säger Karin Wingårdh, jämfört med liknande projekt hade vi inga begränsningar alls. Utgångspunkten var att man skulle kunna basta och sedan kunna sitta och mysa vid brasan.

Långt innan Gert Wingårdh gjort sig ett namn som Sveriges mest framgångsrika arkitekt, fick han i uppdrag av travhästuppfödaren tillika hotellrestauratören Johan Dieden att bygga om hotell Kramer i Malmö. När Dieden sedan köpte en avstyckad gård i Västra Karup var det självklart att ge Gert uppdraget. Gästhus med bastu stod färdigt 2001.

- Det här är vårt mest publicerade hus, säger Gert Wingårdh stolt, och vi har fått mängder av förfrågningar på att göra likadana på Nya Zeeland, i Ryssland, i USA, i Indien... Det är förstås kul, men det är ju ändå väldigt platsspecifikt. Jag förstår att det drar igång och väcker en särskild känsla hos många.

Ett enkelt kök, en öppen spis, intima sittytor och ett väl tilltaget sovrum helt inklätt i ek.

- Vi ville spela lite med de givna förutsättningarna: japanskt tehus och skånskt korsvirke. 

Sovloftet vetter mot ett glasparti täckt av en textil som anar ett rutmönster på snedden, inte helt olikt japanska rispappersväggar.

Bastun har blivit en nordisk motsvarighet till det japanska tehuset. Här kan man gå ut till den lilla bäcken som har en förberedd urgröpning i japansk stil för ett kallt dopp.

I den japanska trädgården, som formgivits av landskapsarkitekterna på Nod, väntar utsikt mot Kullen och havet. Gert Wingårdh försöker även i större projekt ha samma omsorg om detaljer som i sina villaprojekt. Är det inom villaarkitekturen som den svenska arkitekturen har sin framtid?

- Villor har alltid inneburit en möjlighet för unga arkitekter att pröva nya idéer, medger Gert Wingårdh. Det är inte så stora ekonomiska värden som står på spel, och de här primörerna som dyker upp har signalerat nya tankar, men det är framförallt i Norge och i Danmark som jag hittar det mest spännande.

Ytterfasaden i ek är delvis bränd med en gasolbrännare för att framhäva panelens ådring. Den gamla japanska tekniken Shou Sugi Ban att bränna fasadmaterialet framhäver ådringen och ger samtidigt en mer motståndkraftig yta.

Gert Wingårdh har med åren axlat rollen som Sveriges mest populära arkitekt. Tidigare kommenterade han villor i TV8:s Hustoppen, nu dyker han upp och ger både bitska och berömmande kommentarer i SVT:s Husdrömmar. Hur mår egentligen svensk arkitektur idag?

- Det saknas ju knappast självförtroende bland unga arkitekter, det är en stor skillnad mot tidigare. Om det sedan lett till bättre hus vet jag inte riktigt, men jag uppskattar till exempel Gustav Appells kongeniala utkragande tak, där finns en friskhet som inte var möjlig för 10 år sedan. Samtidigt så finns det hos mellangenerationen en lust till nyrationalism som jag inte tror är en framgångsväg.

I Danmark är det en självklarhet att ge uppdraget till en arkitekt när man investerar i sitt eget hus. I Sverige är det desto vanliga med färdiga typhus eller att bygga själv. Varför ska man egentligen anlita en arkitekt?

- Det korta och enkla svaret är att man får mer valuta för pengarna om man anlitar en arkitekt. Du får ett skräddarsytt hus, och det blir också mer spännande lösningar när man inte behöver genomföra alltför många plansprängningar som när man uppför typhus.