Mycket av målningen med linoljefärgens filosofi är att just måla tunt och jobba in färgen ordentligt i trät, så att de skall "gifta sig" ordentligt och torka bort överflödet, för att sedan i nästa lager jobba in färgen ordentligt i föregeånde lager etc...
Redigerat av moderator:
Märk väl nu talar jag bara om Allbäcks linoljefärg!!!
Jag har hafta många och intressanta samtal med Hans Allbäck. Han visade mig en gång en trädgårdsstol som var målad med hans egen linoljefärg. Stolen hade målats med tre tunna lager och kunden (även en återförsäljare av Allbäck Linoljefärger) tyckte inte riktigt att färgen höll måttet. Kunden hade som de flesta andra linoljemålare fått lära sig att stryka så tunt som möjligt och efter sitt eget kunnande gjort helt korrrekt.
Allbäck lade själv på tre lager på ett av stolsbenen som var tjockare och vart och ett avgränsade med maskeringstejp för att kunna visa varje lager. Varje linoljemålares vanliga misstag att lägga på för tunnt som han uttryckte det.
Var och en hittar förmodligen sitt eget favoritmärke och jag tror att jag har förklarat varför jag har valt mitt!
Måla vackert alla!
Jag har hafta många och intressanta samtal med Hans Allbäck. Han visade mig en gång en trädgårdsstol som var målad med hans egen linoljefärg. Stolen hade målats med tre tunna lager och kunden (även en återförsäljare av Allbäck Linoljefärger) tyckte inte riktigt att färgen höll måttet. Kunden hade som de flesta andra linoljemålare fått lära sig att stryka så tunt som möjligt och efter sitt eget kunnande gjort helt korrrekt.
Allbäck lade själv på tre lager på ett av stolsbenen som var tjockare och vart och ett avgränsade med maskeringstejp för att kunna visa varje lager. Varje linoljemålares vanliga misstag att lägga på för tunnt som han uttryckte det.
Var och en hittar förmodligen sitt eget favoritmärke och jag tror att jag har förklarat varför jag har valt mitt!
Måla vackert alla!
Redigerat av moderator:
Tack snurre, det var ett bra förtydligande!
En slutsats man kanske kan dra är att det faktiskt är olika på linoljefärg och linoljefärg, en del skall strykas tunnare än andra, en del har mer pigment än andra, en del görs på kokt en del på rå linolja.
Så råden om att stryka tunt kanske skall varieras beroende på vilken linoljefärg, men generellt så skall det strykas betydligt tunnare än de "vanliga" färgerna som finns i handeln i dag?
Själva håller vi på och tester färg från Gysinge och från E&C utomhus, samma kulör olika sorter. Hittils har gysinges visat sig vara enormt mycket mer rinnig och tunn när man stryker den, så den kräver mer arbetsinsats för att inte få rinningar.
En slutsats man kanske kan dra är att det faktiskt är olika på linoljefärg och linoljefärg, en del skall strykas tunnare än andra, en del har mer pigment än andra, en del görs på kokt en del på rå linolja.
Så råden om att stryka tunt kanske skall varieras beroende på vilken linoljefärg, men generellt så skall det strykas betydligt tunnare än de "vanliga" färgerna som finns i handeln i dag?
Själva håller vi på och tester färg från Gysinge och från E&C utomhus, samma kulör olika sorter. Hittils har gysinges visat sig vara enormt mycket mer rinnig och tunn när man stryker den, så den kräver mer arbetsinsats för att inte få rinningar.
Jag har haft lite problem med Gysinges vita på senaste tiden. Rinnig, ja. Jag fick slipa om en dörr och hur kul var det. Jag målar tunnt enligt old school. Tycker mig märka att den är ganska temperaturkänslig, det får absolut inte vara för kallt. Jag fick även rynkningar på vissa ställen i taket i badrummet där vi målade halvblankt. Nu var det taket väldigt handhyvlat på vissa ställen för det var omlagt för 280 år sedan men iaf. Jag tyckte inte att de var de problemen innan dom flyttade tillverkningen till Hedemora. Nu ska jag prova lite Ottssons, det ska bli spännande.
Jag har kollat lite på Allbäcks hemsida, jag känner till dem sedan tidigare och har stor respekt för deras insats inom byggnadsvård, men vad jag läser är väl i princip vad du säger, det står "färgen skall täcka fullständigt med en strykning. Måla minst två gånger".
Täcka fullständigt med en strykning! Jag är rätt förvånad över denna instruktion. Det jag läst om gamla tekniker i gammal literatur och i forskning om gamla tekniker är just övermåttan av lager förr. Upp till 14 (!) lager vid mycket fina arbeten. Alla spackelstrykningar och slipningar med pimpsten o.s.v. måste väl ha haft något syfte. Trots allt ser vi gamla snickerier (lister, foder, dörrar och möbler etc.) som är hundrafemtio år och har originalfärgen är kvar, fortfarande fantastiskt fräsch och levande. Inte ett penselstreck syns. Respekt för det gamla hantverket!
Som du säger bör väl Allbäck själv yttra sig hur de resonerar och vilken tidshorisont de har samt vilka ambitioner på finish de har. Intressant skulle det vara. Alla vi som tror att vi ska måla tunt, tunt och många lager och gradvis öka "fetheten" i färgen, allt för att få en färg som fäster i underlaget och som inte fyller igen profilerna samt håller länge.
Täcka fullständigt med en strykning! Jag är rätt förvånad över denna instruktion. Det jag läst om gamla tekniker i gammal literatur och i forskning om gamla tekniker är just övermåttan av lager förr. Upp till 14 (!) lager vid mycket fina arbeten. Alla spackelstrykningar och slipningar med pimpsten o.s.v. måste väl ha haft något syfte. Trots allt ser vi gamla snickerier (lister, foder, dörrar och möbler etc.) som är hundrafemtio år och har originalfärgen är kvar, fortfarande fantastiskt fräsch och levande. Inte ett penselstreck syns. Respekt för det gamla hantverket!
Som du säger bör väl Allbäck själv yttra sig hur de resonerar och vilken tidshorisont de har samt vilka ambitioner på finish de har. Intressant skulle det vara. Alla vi som tror att vi ska måla tunt, tunt och många lager och gradvis öka "fetheten" i färgen, allt för att få en färg som fäster i underlaget och som inte fyller igen profilerna samt håller länge.
Jo nog kanske Allbäcks kan (bör?) strykas tjockare, och betydligt tjockare än ex gysinges (vita) det håller jag med om. Men jag har nog aldrig läst om att ett fåtal strykningar räcker. Ex "Historiska oljefärger i arkitektur och restaurering", en avhandling i ämnet, så verkar hennes efterforskningar visa på massor med strykningar, hartslager, oljelager etc upp till 12(?) st. Jag minns inte riktigt men hade hon inte en källa med som minst 5 strykningar?
sveaman skrev:
Att Hans Allbäck vet vad han pysslar med är det förmodligen ingen som tvivlar på då han har flitigt anlitats för rådgivning och målningsarbeten på slott, kyrkor, övriga kulturbyggnader,etc, etc. Inte bara här i Sverige utan också ute i Europa!
Dr_Jerkyll! Tre strykningar max fyra ger i mitt tycke ett fullgott resultat med hans färger!
Redigerat av moderator:
Jag har också använt både Gysinge och Ottossons men numer använder vi bara Ottossons, Gysinge blev inte alls samma fina resultat tyckte vi. Ottossons har bättre burkar också, inte problem med skinn. Men Gysinge kanske har kommit med nyare burkar....
Försök att hålla er till ämnet, föra diskussionen framåt genom saklig argumentation och undvik personangrepp. Upplever ni att någon gör påhopp, eller försöker störa diskussionen, tryck på rapporteraknappen på det inlägget.
Synpunkter på modereringen tas via PM, ej i tråden.
Mvh Mr Handyman.
Synpunkter på modereringen tas via PM, ej i tråden.
Mvh Mr Handyman.
Har testat en hel massa linoljefärger och har fäst mig vid Ottossons. Den jag vet med mig att jag inte testat är Allbäcks, men har en väninna som målat vita detaljer utvändigt på sitt hus och fått väldigt dåligt resultat efter några år.
Linojefärger är visserligen också beroende av vilket pigment de innehåller vad gäller hur de åldras osv så man kan ju inte helt generalisera hur bra en viss tillverkare är rakt av. Blir isåfall lättare att jämföra kulörvis tycker jag själv.
Har målat min mammas hus utvändigt med Wibo och det håller bra ännu och har många år kvar innan de behöver målas om. Tror det är målat för ca 7 år sedan. Har sett flera hus som målats med Ottosons för många år sedan och där färgen håller jättebra ännu. Har målat testplattor i trädgården med lite olika tillverkare för att testa färger och kulörer som jag eventuellt vill ha på vårt hus i framtiden. Lite nördigt kanhända men det har liksom blivit en hobby ;-)
Den färg jag däremot trivs bäst att arbeta med är Ottossons. Målar i princip alltid utan lösningsmedel och gillar hur färgen flyter bra och känns lätt att handskas med... ska väl säga oftast är lätt att måla med, för vissa kulörer är t.ex. tyngre och lite svårare att stryka ut men så är det ju med alla tillverkare jag prövat.
Linojefärger är visserligen också beroende av vilket pigment de innehåller vad gäller hur de åldras osv så man kan ju inte helt generalisera hur bra en viss tillverkare är rakt av. Blir isåfall lättare att jämföra kulörvis tycker jag själv.
Har målat min mammas hus utvändigt med Wibo och det håller bra ännu och har många år kvar innan de behöver målas om. Tror det är målat för ca 7 år sedan. Har sett flera hus som målats med Ottosons för många år sedan och där färgen håller jättebra ännu. Har målat testplattor i trädgården med lite olika tillverkare för att testa färger och kulörer som jag eventuellt vill ha på vårt hus i framtiden. Lite nördigt kanhända men det har liksom blivit en hobby ;-)
Den färg jag däremot trivs bäst att arbeta med är Ottossons. Målar i princip alltid utan lösningsmedel och gillar hur färgen flyter bra och känns lätt att handskas med... ska väl säga oftast är lätt att måla med, för vissa kulörer är t.ex. tyngre och lite svårare att stryka ut men så är det ju med alla tillverkare jag prövat.
Ja, jag håller med om att pigmenten nästan påverkar mer än färgfabrikatet, i allafall för mig som nästan alltid bryter >10% med pigment (Gysinges). Jag målade ett helt rum med Ottossons, brutet med obränd Umbra och det var oerhört trögt. Nu målade jag lite med Gysinges bryten med grönjord och det var faktiskt mer lättstruket. Men direkt ur hinken är Ottossons alla gånger trevligare tycker jag med.
Någon frågade om kokt eller rå linolja. Det vanligaste är kokt linolja och det var det som användes allmänt i flera hundra år. Under 1900-talet, tydligast efter andra världskriget försämrades kvalitén och tillgången på kokt linolja och man började använda rå linolja i kombination med standolja som är en speciell sorts extra hårt kokad linolja. Blandade blev dom väl tillsammans ungefär som kokt linolja. Idag är det framförallt Engwall o Claesson som använder rå linolja + standolja. Dom gör det eftersom dom har haft den i produktion utan uppehåll i 60-70 år och den fungerar bra.
Personlig erfarenhet har jag av Engwall o Claesson och Uula, dvs den som Gysinge sålde. Gysinges nuvarande färg tillverkas på licens från Uula, om det är någon skillnad i kvalitet vet jag inte, borde inte vara det. Av E o C och Uula föredrar jag E o C. Lite trög att stryka men täcker bättre. Tror att den överhuvudtaget är ganska problemfri, används ju mycket av proffesionella målerier. Uula verkar ha lite för lite pigment i färgen, täcker dåligt som vit och många tycker ju att den rinner. Har inte själv haft problem med rinning men blir inte helt förvånad av att läsa det. Uulas äggskalsmatta färg är dock kanonbra. jag hade den i sovrum i förra lägenheten. Bakom huvudkudden brukar det ju annars bli solkigt på nolltid, med äggskalsmatta såg det fortfarande ut som ny när jag flyttade därifrån sju år efter att jag målat.
Personlig erfarenhet har jag av Engwall o Claesson och Uula, dvs den som Gysinge sålde. Gysinges nuvarande färg tillverkas på licens från Uula, om det är någon skillnad i kvalitet vet jag inte, borde inte vara det. Av E o C och Uula föredrar jag E o C. Lite trög att stryka men täcker bättre. Tror att den överhuvudtaget är ganska problemfri, används ju mycket av proffesionella målerier. Uula verkar ha lite för lite pigment i färgen, täcker dåligt som vit och många tycker ju att den rinner. Har inte själv haft problem med rinning men blir inte helt förvånad av att läsa det. Uulas äggskalsmatta färg är dock kanonbra. jag hade den i sovrum i förra lägenheten. Bakom huvudkudden brukar det ju annars bli solkigt på nolltid, med äggskalsmatta såg det fortfarande ut som ny när jag flyttade därifrån sju år efter att jag målat.
Jag åkte på resa till Jämtland med Sv.Byggnadsvårdsföreningen för många år sedan och då kommer jag ihåg att de målare som var guider berättade att de målade med Wibo och använde Engwall o Claesson som avslutande slutstrykningslager. De tyckte att det var mer hållbart med en färg som innehöll standolja just som slutstrykning men var försiktiga med att tala om det eftersom byggnadsvårdare har väldigt olika åsikter om just standoljans vara eller icke vara. Begriper dock inte riktigt vad man principiellt skulle ha emot standolja om den inte innehåller mysko tillsatser (vilket jag tror den ofta gjorde en period).
Standolja eller inte standolja? Tja, det beror väl på hur rättrogen man vill vara. Standolja är ju något som har kommit till användning framförallt under 1900-talet och mer utbrett under några årtionden runt mitten av seklet, dessutom har den ju lite alkydliknande egenskaper, lite spröd och hård, men det ska ju å andra sidan kompenseras av att färgen innehåller rå linolja. Jag som är byggnadsantikvarie till yrket tycker att det är helt ok och har inga problem med att använda Engwall o Claessons färg men jag vet att det finns andra åsikter.
Kan dock lägga till en sak och det är att om man ska blanda färg själv så det det bara kokt linolja som gäller. Standolja är dels svår att finna för allmänheten och dessutom kräver sådana blandningar djupgående kunskaper för att det ska bli rätt. Färg blandad på bara rå linolja kan bli en gegga som tar månader eller år innan den torkar, eller bära sig konstigt åt på andra sätt.
Kan dock lägga till en sak och det är att om man ska blanda färg själv så det det bara kokt linolja som gäller. Standolja är dels svår att finna för allmänheten och dessutom kräver sådana blandningar djupgående kunskaper för att det ska bli rätt. Färg blandad på bara rå linolja kan bli en gegga som tar månader eller år innan den torkar, eller bära sig konstigt åt på andra sätt.
Ja det finns många åsikter om den där standoljan 
har samma yrke som ovanstående och har ofta märkt av hur olika åsikter om linolja och sk. rätt och fel nöts och blöts. Ibland lika minerat ämne som kalkbruk. Tycker överlag att man inte ska predika i tid och otid om hur färgen var förr och tro att våra råvaror helt motsvarar de som användes då. Pigmenten och oljan tillverkas annorlunda över tid m.m. och därmed fungerar råvarorna olika om man jämför nu och då... om man nu botaniserar i färgkemin dvs...
Märker att många väljer att köpa t.ex. Gysinges färg och bryta själv i olika kulörer. Själv är jag lite för lat för det. Inte så att det är särskilt svårt, jag gillar helt enkelt bäst att öppna min burk, röra lite och ha färdig färg. ;-)
har samma yrke som ovanstående och har ofta märkt av hur olika åsikter om linolja och sk. rätt och fel nöts och blöts. Ibland lika minerat ämne som kalkbruk. Tycker överlag att man inte ska predika i tid och otid om hur färgen var förr och tro att våra råvaror helt motsvarar de som användes då. Pigmenten och oljan tillverkas annorlunda över tid m.m. och därmed fungerar råvarorna olika om man jämför nu och då... om man nu botaniserar i färgkemin dvs... Märker att många väljer att köpa t.ex. Gysinges färg och bryta själv i olika kulörer. Själv är jag lite för lat för det. Inte så att det är särskilt svårt, jag gillar helt enkelt bäst att öppna min burk, röra lite och ha färdig färg. ;-)