Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli

[paralun]

Militären har en helt annan kontroll och disciplin. Men även djupa fickor för att göra rätt.

Vad har du fått det ifrån? Civil flygfart och civil kärnenergi är väl det mest "kontrollerade" verksamheter vi har inkl en myndighet som lägger sig i dvs SSM om hur kärnkraftsbolagen sköter sig.

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/

 

[blackarrow]

Blir inget bra för frysande människor är mer sugna på att göra som vi vill för pengar

Det blev obegripligt. Lika obegripligt oavsett vem du avsett att citera.

 

[spikplanka]

Civil kärnenergi på havet är en annan sak.

 

[krfsm]

Nu finns kunskapen och erfarenhet hur man bygger OL3 generation-3 PWR. Nästa byggnation av exakt samma reaktor lär få en helt annan mindre kostnad.
En riskfaktor är dock kass skola och bristande kritiskt tänkande så att framtida kärnkraftsfysiker inte håller måttet.

Alla andra byggen av EPR är ju brutala fiaskon effektivitetsmässigt också.

Areva verkar apkassa på att driva projekt och EPR är så svårbyggd att det utvecklats en EPR2 vars huvudsakliga anledning att existera är att den ska vara enklare att bygga. (Men den har förstås ingen byggt än.)

Är det någon som hittat en analys om varför OL3 blev så dyr och tog så lång tid att få färdig?
Var det ändrade regler från myndigheter, problem att bygga lådan eller problem med själva reaktorkonstruktionen, eller något annat?

Här är lite kommentarer från STUK (Finlands strålsäkerhetsmyndighet) om det.

Och här är en mer detaljerad genomgång av chefen för STUK, som sammanfattas på Wikipedia i de här punkterna:

In 2010, Jukka Laaksonen, Director General of STUK at that time, analyzed reasons for the delay:[54]

• Many nuclear power plants were constructed in Europe in the 1970s and 1980s. After that there was a long break in the construction, and experienced experts retired.
• Areva did not have experience in construction of nuclear power plants. In all the earlier projects in which Areva supplied the reactor, Électricité de France was responsible for the construction management. Many experienced subcontractors had left the business, and Areva had to find new subcontractors and to coach them in nuclear manufacturing.
• The original schedule, four years from construction start to grid connection, was too ambitious for a first-of-a-kind plant that is larger than any earlier reactor.
• The project started very slowly because Areva was not adequately prepared. When the construction permit was given in 2005, parts of the detailed design were not yet available. Areva did not recognize how much additional work was needed to complete it. The construction started to proceed in a controlled manner two years later.
• Areva was not used to STUK's regulatory approach with an early focus on the quality of structures and components. Manufacturing information and a quality control plan must be approved by both the licensee and STUK before manufacturing of the most important components is allowed to start. Inspections with hold points are made during the manufacturing.
• The large size of the reactor and the application of new technologies brought major challenges. Some manufacturing technologies had not been used before. For instance, new welding techniques were used in the reactor pressure vessel. Many large components, such as pressurizer forgings and some reactor internal parts, had to be re-manufactured once or twice to achieve the specified quality.
• TVO's key persons did not have experience from management of a large construction project.

Utöver vad som nämns där, så kan konstateras att EPR inte bara är stor (vilket bl.a. gjorde att turbinen var större än någonsin byggts innan) utan också komplex. Dels för att den innehåller många komponenter pga önskemål från potentiella kunder (t.ex. i Tyskland) som sedan aldrig byggde någon reaktor.

Sedan, och det här är min tolkning, så verkar de ha konstruerat EPR utan att fundera på byggbarheten i förväg eller i vissa fall välja lösningar som är dyra att bygga. T.ex. så har EPR dubbla betongväggar runt reaktorn, medan i EPR2 så har man valt en enklare/billigare lösning med en betongvägg.

Det har också förenklats en del annat, här saxat från Wikipedia (jag har för mig att originalkällor här bara finns på franska):

The EPR2 requires 250 types of pipes instead of 400 for the EPR, 571 valves instead of 13,300 valves for the EPR, and 100 types of doors instead of 300 in the EPR. The EPR2 also uses more prefabricated components, and the electrical buildings can be completely prefabricated. The fourth emergency/safety cooling system/train of the reactor is removed which means maintenance can only be performed when the plant is shut down. This train was added at the request of German electricians in the original EPR design to allow for on-power maintenance.

"Valves" här tror jag inte är ventiler, utan ventilspecifikationer. Men överlag pekar siffrorna på att EPR är konstruerad helt utan att fundera på logistiken.

 

[spikplanka]

den innehåller många komponenter pga önskemål från potentiella kunder (t.ex. i Tyskland) som sedan aldrig byggde någon reaktor.

Kanske Frankrike som verkar inne på kärnkraftsspåret sedan länge kan vara intresserade?

 

[Daniel 109]

bana?

Var tar man bränslet ifrån? Är det en engångsföretelse eller kan man räkna på marginalkostnad? Vilken uppskutningskostnad per vikt är det räknat på?
Lite som att sälja LED belysning i början på 1900-talet, lite svårt att greppa.

Naturlagarna ändrar man inte på. Det krävs mycket energi för att flytta något från geostationär bana till jorden. De resurser du pratar om finns inte ens där. Jag tog bara det som ett exempel på att man inte ”har hjälp av gravitationen”

Det är uppenbart att du har mycket liten kunskap i ämnet.

 

[paralun]

Kanske Frankrike som verkar inne på kärnkraftsspåret sedan länge kan vara intresserade?

Jo vete tusan om fransmän ska bygga reaktorer? det mest trovärdiga stora projeket är Barakah, Förenade arabemiraten, Dubai men där kunde man då använda tusentals gästarbetare för bygget.

Reaktorerna är från Syd-Korea och modellen heter APR-1400 och alla fyra reaktorerna är driftsatta.

https://en.wikipedia.org/wiki/Barakah_nuclear_power_plant

 

[spikplanka]

Jo vete tusan om fransmän ska bygga reaktorer?

Vad gör de för fel?

 

[paralun]

Vad gör de för fel?

Jo det funderar även EDF på efter att ha förlorat ett tjeckiskt kontrakt till Syd-Korea.
Man måste få upp tempot med tillverkningen och leveranskedjor och bygga med "kinesiskt tempo".
5-7 år får det ta att bygga.

https://www.euractiv.com/section/en...nuclear-reactors-in-less-than-six-years-each/

 

[krfsm]

Kanske Frankrike som verkar inne på kärnkraftsspåret sedan länge kan vara intresserade?

Det stod om det i mitt sista citat från wikipedia. EPR2 har strukit den fjärde kylloopen som tyskarna ville ha, så uppenbarligen var inte EDF lika intresserade av det utan ville hellre ha billigare reaktorer.

 

[krfsm]

Vad gör de för fel?

EDF (eller egentligen dåvarande Areva) verkade ha problemet att de bygger komplicerade reaktorer, underskattade omfattningen i projekten, saknade en inarbetad kompetent underleverantörskedja och har oturen att finansiärer vill ha bra betalt om de ska få låna pengar. Plus att de inte verkar samarbeta superbra med ansvariga myndigheter, t.ex. i Finlandsfallet.

 

[krfsm]

Därför är det här så intressant att 18 kraftbolag nu samarbetar via ett polskt initiativ.
[länk]

Apropå det så går OPGs bygge framåt, så nu tror jag att det klarar djac-testet men fortfarande inte harka-testet.

https://www.opg.com/projects-services/projects/nuclear/smr/darlington-smr/

 

[tommib]

En stor potential för SMR är andra användningsområden än bara elproduktion:
- Ersätta olja som bränsle i fraktfartyg.
- Fjärrvärme. Med eller utan samtidig elproduktion.
- Processvärme för industriellt bruk.

Alla dessa är väldigt svåra att åstadkomma med de tidigare generationerna av reaktorer. De kräver också stora förändringar i lagar och regler för nukleär verksamhet vilket gör att det kommer ta lång tid. Miljömässigt finns det en otroligt stor potential eftersom en stor andel av dessa drivs fossilt.

För ren elproduktion är faktiskt stora reaktorer ganska bra.


Jag tycker egentligen definitionen och begreppet SMR är olyckligt eftersom det är hårt kopplat till effekt. Det hade varit bättre med ett begrepp som innebar:
- Liten och kan tillverkas i fabrik istället för på plats
- Passiv kylning
- Walk away safe

Fraktfartyg
Provat, googla N/S Savannah och N/S Mutsu. Sammanfattningsvis var det svårt att få ekonomi i det och det skapade problem med vilka hamnar de fick lägga till i (i fallet Mutsu inga hamnar, i hemnationen Japan). Inte helt okomplicerat således.

Fjärrvärme
Ågesta. Storleksmässigt som en mindre SMR. Finns även andra exempel som Bilibino (sp?) i Ryssland. Tyvärr krångligt och faller ofta på att man inte vill ha reaktorerna så nära större städer att fjärrvärme blir rimligt.

Processvärme
Görs (eller gjordes) i Sovjet/Ryssland. BN800-reaktor om jag inte minns fel, för avsaltning.

Marin kärnkraft (eller militära marina reaktorer) är inte på något sätt okomplicerat att drifta civilt. Jag vet inte om det var denna tråd eller någon annan liknande där jag tog upp att det största problemet med dem är att bränslet vanligen består av höganrikat uran, > 90 %. Dvs i stort sett direkt användbart för kärnvapen.

 

[spikplanka]

Man kan i stort sett tacka amiral Hyman G. Rickover (1900-1986) för den Amerikanska flottans säkerhetsrekord.
Vittnesmål i vetenskapskommitténs från Bowman 2003-10-29:
"finding and developing the right people to do extremely demanding jobs.

At NR, we still, and we always will, select the best people we can find, with the highest integrity and the willingness to accept complete responsibility over every aspect of nuclear power operations."

Han tar också upp:
* De nukleära kunskaperna är en integrerad del i organisationen. Inte en liten grupp som läxar upp resterande.
* Formalitet och disciplin
* Teknisk excellens och kompetens
* Ta ansvar

Att replikera detta på den civila sidan lär bli svårt.

 

[paralun]

Fjärrvärme
Ågesta. Storleksmässigt som en mindre SMR. Finns även andra exempel som Bilibino (sp?) i Ryssland. Tyvärr krångligt och faller ofta på att man inte vill ha reaktorerna så nära större städer att fjärrvärme blir rimligt.

Jo finlänska Steady Energy har blivit mycket uppmärksammat för deras planerade fjärrvärmereaktor.

https://world-nuclear-news.org/Articles/Podcast-Finland-s-Steady-Energy-s-SMR-aims-to-deca

Sen ABB-Atom hade sin Secure-reaktor men blev omöjligt pga tankeförbudet i Sverige.