Mikael_L Mikael_L skrev:
Hela energisektorn borde kanske förstatligas, ända från vattenkraftverken och reaktorna fram till våra elmätare.
Denna sektor i helhet, håvar in fantastiska vinster varje år, ifall staten förvaltar hela skiten och inte sätter några vinstkrav, eller väldigt måttfulla sådana, så skulle väl våra elpriser bli riktigt trevliga?
Att förstatliga infrastrukturen, dvs hela elnätet är logiskt. Det är ett (flera) monopol som utmärkt drivs av staten utan vinstintresse. Möjligen med undantag för anslutningsledningar till ny kommersiell elproduktion, som t.ex. havsbaserad vindkraft. Ungefär som vägnät, järnvägar och flygplatser.

Att bygga och eller äga elproduktion kan oxo vara ok. T.ex. nya kärnreaktorer. Möjligen via Vattenfall.

Men att förstatliga all befintlig elproduktion inklusive solceller på villatak är ingen bra idé.
 
  • Gilla
Daniel 109
  • Laddar…
D djac skrev:
Näten ägs av företag och syftet är att tjäna pengar, om de skulle drivas statligt så hade målet varit funktionen. Milsvid skillnad.
Viktig skillnad!
Fast näten kan mycket väl drivas av statligt ägda företag. Med funktion och kostnadseffektivitet som mål och vara icke-vinstdrivande.
 
D daVinci skrev:
Eftersom ingen som kan räkna vill ta av sina besparingar och bygga kärnkraftverk så roar dom sig med att framföra tankar som går ut på att skattebetalarna skall stå för förlusterna.
Tror snarare dessa företagsledare har fokus på att deras egna företag skall vinna på ny billig prisstabil kärnkraftsel. Antagligen skulle de allra flesta i Sverige tjäna på det. I praktiken finns det inget annat alternativ än att bygga ny kärnkraft. Om företagsledarna kan få regeringen att snabba upp det är därför mycket vunnet
D daVinci skrev:
Låt de som gillar iden med kärnkraft bygga och låt dom ta eventuella vinster och förluster själva. Men det som då händer är att ingen vill bygga.
Det måste av tekniska skäl byggas ny kärnkraft i Sverige. Om ingen annan vill kommer staten att vilja bygga. Det är inte konstigare än så. Det finns inget alls att vinna på att förhala byggstarten, tvärt om.

På samma sätt finns inga tekniska skäl att bygga ny vindel eller solel, tvärt om. Inte heller några ekonomiska skäl. Möjligen med undantag för småskalig produktion hemma "på garagetaket"
 
  • Gilla
GlennB
  • Laddar…
J JockeHX skrev:
Lite att bena ut här. Först av allt så påstod jag att kärnkraften har med planering möjlighet att leverera 100% när vi behöver det som mest. Som du själv ser så gör den det. Inte alltid, men under flertalet år har den gjort det. Jag skrev aldrig snittet, men 90% är inte så kasst det heller iofs.

Eftersom du är osäker på vad definitionen på vad jag menar med "när vi behöver det som mest", så är det över vintermånaderna när det är kallt i norden - och framförallt när riktig kyla inträffar som gör att vindkraftens kapacitet dalar kraftigt.

Topplasttimmen är helt klart en intressant mätpunkt, men den är inte hela sanningen.

Exempelvis, i förra veckan hoppade priset i Finland upp till över 20kr /kWh. Varför gjorde det det? Vindkraften gav inte särskilt mycket pga den stränga kylan som rådde.

Nya finska kärnkraftverket OL3 däremot tuffade på och levererade. Jag läste nånstans att denna dag drog OL3 in över 300 miljoner kronor.

Fingrid, finska motsvarigheten till SvK, fick be alla att dra ner sin konsumtion. Om nu stora förbrukare och folket drog ner sin konsumtion, inträffade då topplasttimmen denna dag, eller gör den det vid något annat tillfälle när priset är ok och vinden går på lite mer? Lite ledande fråga kanske...

Det är obestridligt att vindkraften är extremt volatil, även under de så kallade topplasttimmarna. Flera år har den snuddat 10% kapacitet enligt din egen graf. Under flera dagar under vintern kan kapaciteten ligga på 2-3%.

Systemet är påfrestat redan nu, men med kommande elektrifieringen är våra nuvarande problem som en fjärt i rymden. SvK säger:

"– Den stora utmaningen avseende effekttillräcklighet bedömer vi ligga några år bort. Vintern 2025/2026 pekar våra prognoser, givet att elektrifieringen av industrins processer fortlöper enligt plan, på en negativ effektbalans under topplasttimmen på 4900 MW h/h vid normalvinter, och 6300 vid en tioårsvinter (se diagram). Vintern därefter är jämförande siffror 8700 respektive 10300, säger Lowina Lundström."
en not om Finlands höga elpriser på trettondagsafton – Finland har bygg ut vindkraften kraftfull på senare år men den var förvisso klen på fredagen, dock orsakade inte den det höga elpriset

Finland har ju inte byggt vindkraft för att stänga kärnkraftverk utan snarare för att dra ner på sin smutsiga elproduktion (man eldar rätt friskt med kol och torv) och för att möta kommande elbehov – Finland har legat ungefär mitt emellan Sverige och Tyskland i CO2-utsläpp från elproduktionen

så även om vinden var svag på trettondagsaftonen så bidrog vinden ändå mer än vad den gjort vid tidigare kritiska tillfällen – en ren, om än liten, bonus

...Det är obestridligt att vindkraften är extremt volatil, även under de så kallade topplasttimmarna. Flera år har den snuddat 10% kapacitet enligt din egen graf...

inte helt lätt att se i grafen, men de tre lägsta punkterna för kapacitetsfaktorn för vindkraften är 11%, 14% respektive 18% (övriga år har den legat på 20% eller högre) under en period av 14 år

att sedan kärnkraften har 90 procent är givetvis väldigt bra – men 100% kärnkraft begåvades vi med bara vid sex av de senaste nitton årens toppbelastningar

...Under flera dagar under vintern kan kapaciteten ligga på 2-3%...

den kanske den kan göra någon gång, men jag skulle inte säga att det är något vanligt fenomen...svårt att hitta... det hände till exempel aldrig under 2023:

Diagram över Sveriges vindkraftsproduktion under 494 MW, per timme, under 2023.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


de flesta perioderna med låg produktion infaller under sommaren, men det fanns en period i mars på åtta timmar och två i december där den längsta var 13 timmar

och här har jag satt gränsen till den övre gränsen i ditt påstående, 3 procent, och räknat på beståndets storlek vid utgången av 2023 – jag har alltså valt värden som bäst skulle stödja ditt case

jamen, var inte fjolårets vintrar väldigt milda?

vi kan ju titta på 2018 som hade hyfsat kalla vintrar, då såg det ut så här:
Scatterplot visar Sveriges vindkraftsproduktion under 219 MW genom 2018, X-axel månader, Y-axel timmar av låg produktion.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


okej, en gång ett drygt dygn

jamen nu i januari, med det sibiriska högtrycket över oss och isdygn och rekordkyla!

tjaaa:
Graf över vindkraftproduktion i Sverige, januari 2024, visar kraftig fluktuation och låg produktion under 38 timmar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


inte en enda timme under 3% – men under 2 GW i ett och halvt dygn (då snitteffekten var 1.5 GW)

men du har kanske exempel när den legat under 2-3% i flera dagar?

men visst är vindkraften volatil – men mår någon särdeles dåligt med den situation som vi har idag?

om vi jämför den sammanlagda elproduktionen från kärnkraft och vindkraft 2023 med produktionen från enbart kärnkraften tio år tidigare, 2013 – som var ett hyggligt kärnkraftsår med tio reaktorer närvarande

Graf över timbaserad elproduktion i Sverige: kärnkraft jämfört med kärnkraft plus vindkraft, 2023 mot 2013.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


mitt i smeten finns en svart linje som visar kärnkraftsproduktionen 2013, och i kulör vad kvarvarande kärnkraft och vindkraft åstadkom 2023, där grönt visar att produktionen var högre samma dag i år, och rött att produktionen var lägre samma dag i år

totalt producerade vi 17 TWh mer el i fjol (19 minus 2) och visst kan det hända att vi fick importera när det lyser rött i grafen (men mest troligt fixade vattenkraften det, och sommartid med bidrag från solkraften), och övrig tid hade vi hög produktion och rimligen lägre elpriser än om vi hade levt kvar med 2013 års "icke-volatila" elproduktion

så vad är att föredra? man kan reta sig på att något är volatilt och inte fullt lika deterministiskt längre, men upplever plånboken samma trauma? eller gläds den, och svensk industri, åt att snittpriset är lägre?

...Den stora utmaningen avseende effekttillräcklighen...

vilket är då ditt förslag till problemets lösning med effekttillräckligheten när du inte ens har en handfull år på dig?
 
  • Gilla
Dan_Johansson och 2 till
  • Laddar…
J JockeHX skrev:
Kapacitetsfaktorn är intressant ur ett perspektiv av vad installerad kapacitet ger totalt för energi över året. Men när man planerar för revisioner och nertid för kärnkraft så görs det under perioder med låg last så att det inte finns någon risk för effektbrist, och så få reaktorer som möjligt är nere samtidigt.

Således är det fullt möjligt att få 100% kapacitet ur kärnkraften under de månader där vi är värst utsatta.

Jämför det med vind som kan ge ett fåtal % av dess kapacitet under flera dagar. när vi behöver det som mest Och sol som ger i princip 0 under hela vintern.
Varför allt detta intresse för vindkraftens kapacitetsfaktor? Inte specifikt riktat till @JockeHX

Kapacitetsfaktorn för en enskild kärnreaktor, solpanel eller vindgenerator är egentligen väldigt ointressant om man vill jämföra kärn-el, sol-el och vind-el med varandra. Oavsett vad kapacitetsfaktorn är får man bara acceptera det.

När man dimensionerar Sveriges hela elsystem med kärnreaktorer påverkar kapacitetsfaktorn endast hur många reaktorer det krävs för att täcka behovet de skall klara vid varje tidpunkt. Har man tillräckligt många får man en viss redundans, överkapacitet. Den kommer att göra det möjligt med planerade stopp för all service, uppgraderingar och underhåll som behövs. Dessutom kan överkapaciteten utnyttjas för att sälja el med förtjänst

När man dimensionerar Sveriges hela elsystem med vindkraft fungerar det inte så. Eftersom kapacitetsfaktorn för vindel i huvudsak är beroende av om det blåser eller inte. Man kan alltså inte kompensera med några extra generatorer. För utan vind hjälper det inte. Och när det blåser behövs det inte. Vindkraft fungerar helt enkelt inte utan lika mycket back-up-kraft, kärnkraft. Fast om man har den kärnkraften behövs ingen vindkraft. Och dess kapacitetsfaktor blir totalt irrelevant.
 
  • Gilla
ajn82
  • Laddar…
harka harka skrev:
vilket är då ditt förslag till problemets lösning med effekttillräckligheten när du inte ens har en handfull år på dig?
Vi har vad jag vet ingen som helst deadline, alltså något effektmål som måste nås vid en absolut sista tidpunkt. Istället har vi ett kommande behov av effekt under överskådlig tid framöver. Vi har tid att istället fokusera på den bästa lösningen för effekttillräcklighet. Om det skulle ta 10år istället för "en handfull år" kanske man kan stå ut med för att ha en lösning som håller 80-100år istället för 15år.

Nämligen att direkt fokusera på att bygga det vi i minst 50år vetat är lösningen: Kärnkraft.

Under 70-80-talet byggdes det 10 kärnreaktorer i Sverige på en period av 10år. Rimligen skulle det gå fortare nu. Om man vill alltså. Tomtmark, infrastruktur med elnät, vägar mm som byggdes då finns redan på plats nu. Delar av detta kan återanvändas.
 
  • Gilla
gone_fishing och 2 till
  • Laddar…
D
O O skrev:
Viktig skillnad!
Fast näten kan mycket väl drivas av statligt ägda företag. Med funktion och kostnadseffektivitet som mål och vara icke-vinstdrivande.
Ja, den är milsvid, skulle säga att de syftena är varandras motsättningar, även om vissa överlapp förekommer. När de så som idag ägs av företag så är det i första hand det affärsmässiga som prioriteras, minsta möjliga leverans och högsta avkastning.
 
O O skrev:
Vi har vad jag vet ingen som helst deadline, alltså något effektmål som måste nås vid en absolut sista tidpunkt. Istället har vi ett kommande behov av effekt under överskådlig tid framöver.
Håller med, det är ett bedrägligt argument av dem som inte gillar kärnkraft. Att den har så lång planeringshorisont är förstås ett problem, men problem är inte detsamma som hinder.

Har vi bostadsbrist låter vi inte bli att planera nya stadsdelar för att de inte löser problemen på kort sikt.
O O skrev:
Under 70-80-talet byggdes det 10 kärnreaktorer i Sverige på en period av 10år. Rimligen skulle det gå fortare nu.
Jag tror inte man ska ha så stora förhoppningar om att det går att slå 1900-talets etableringstider. Men även om det tar 15 år är argumenten mot att vi behöver planerbar kraft då med tomma.
 
  • Gilla
ajn82 och 1 till
  • Laddar…
L Leif i Skåne skrev:
Det som är intressant är att OL1 och OL2 är exakt lika Oskarshamn O2 samt Barsebäck B1, B2.
Dessa 5 reaktorer byggdes från samma ritningar och under många år hade Barsebäck verken världen högsta tillgänglighet samma som OL1-2 har idag!
Detta är helt fel,
Oskarshamn 2, Barsebäck 1 och 2 har cirkulationspumparna utanför reaktortanken medan OL1 och 2 har pumparna inne i reaktortanken.
OL1 och OL2 liknar med Forsmark 1 och Forsmark 2.
 
harka harka skrev:
vilket är då ditt förslag till problemets lösning med effekttillräckligheten när du inte ens har en handfull år på dig?
Bygg ut all fossilfri produktion med start igår. Addera rätt mix med planerbart och väderbaserat.

Kärnkraften kommer komma senare än vindkraften men måste på plats i rätt mängd för att vi inte ska lämnas åt slumpen.

SvK:s prognos, där vi är nettoimportörer över hela året bara inom några år, baserar sig på att elektrifieringen byggs ut i den takt företagen vill. Men sannolikt utfall är att det tar längre tid alternativt avstannar helt eftersom vår el blir för dyr med så stora underskott.

Men om vi bygger ut allt med en bra mix kommer vi lyckas, om än fördröjt med några år.
 
Mikael_L
O O skrev:
När man dimensionerar Sveriges hela elsystem med vindkraft fungerar det inte så. Eftersom kapacitetsfaktorn för vindel i huvudsak är beroende av om det blåser eller inte. Man kan alltså inte kompensera med några extra generatorer. För utan vind hjälper det inte. Och när det blåser behövs det inte. Vindkraft fungerar helt enkelt inte utan lika mycket back-up-kraft, kärnkraft. Fast om man har den kärnkraften behövs ingen vindkraft. Och dess kapacitetsfaktor blir totalt irrelevant.
Nu glömde du bort att ta med både vattenkraften och elkonsumtionen (utan bara produktionen).
Så det blev inte speciellt många rätt här, tyvärr.
 
  • Gilla
djac
  • Laddar…
tommib
harka harka skrev:
du menar så så här?

[bild]

nu tog jag med hela året så det blev ännu fler datapunkter/pluttar och SE2 sträcker sig utanför skalan (det ska ha startat 1.2 nya GW vindkraft i SE2 under 2023)

vilket leder till en kommentar till vad jag räknat som "installerad effekt i grafen" där jag tog ingångsvärdet för 2023 plus halva den tilltänkta driftsättningen under året för att ge någon medeleffekt för helåret (troligen lite snedvridet då vindkraftverken tenderar att driftsättas under andra halvåret)

skulle då dubblerad produktion leda till dubblerade intäkter? nej, inte rakt av då nytillskott av produktion generellt leder till lägre priser, men vi tror också att elbehovet ökar framgent, inte minst från sådant som kan dra nytta av tillfällen med god eltillgång – som alltid behöver produktion och konsumtion gå någotsånär i takt för att upprätthålla hälsosamma priser
Ja, typ. Tackar ödmjukast. Jag hade också velat se utvecklingen över tid, dvs vad som händer med värdet av vindkraft när installerad effekt ökar. Samtidigt är det nog svårt att titta på det med någon säkerhet eftersom det är beroende av så mycket andra faktorer.

Jag kan också konstatera att min misstanke var fel, värdet sjunker inte drastiskt när produktionen ökar. Det är intressant. Gissningsvis en effekt av att vi kan exportera samt reglera ner annan kraft (och att norrmännen reglerar ner).

För skojs skull räknade jag som hastigast på återbetalningen i SE2. Givet ditt medianvärde (räknade med 70 kr/kWh men svårt att se precist ur grafen) så skulle återbetalningstiden hamna på 18 år (11 Mkr / (70 kr/tim * 8760). Siffran 11 Mkr, som avser investeringskostnad per MW turbineffekt, kommer härifrån och är den lägsta uppskattningen för landbaserad vind. Tar man den högre siffran, 30 Mkr/MW så blir det betydligt längre tid. Den vanligaste uppskattningen för livslängd på ett vindkraftverk ligger i häradet 25-30 år. Räknar jag fel här? Det känns som att jag gör det...

Edit: Jag räknade alltså med en intäkt på 70 kr/tim/MW, inte 70 kr/kWh, eftersom det var den enheten som användes i harkas graf och den som är rätt att använda när man försöker räkna ut intäkterna över tid och korrelera till installerad turbineffekt.
 
Redigerat:
J JockeHX skrev:
Bygg ut all fossilfri produktion med start igår. Addera rätt mix med planerbart och väderbaserat.

Kärnkraften kommer komma senare än vindkraften men måste på plats i rätt mängd för att vi inte ska lämnas åt slumpen.

SvK:s prognos, där vi är nettoimportörer över hela året bara inom några år, baserar sig på att elektrifieringen byggs ut i den takt företagen vill. Men sannolikt utfall är att det tar längre tid alternativt avstannar helt eftersom vår el blir för dyr med så stora underskott.

Men om vi bygger ut allt med en bra mix kommer vi lyckas, om än fördröjt med några år.
Jo man kan vända och vrida på siffror och det är ju egentligen enkelt att se hur elpriset varierar samt hur mycket SvK tar in i trängselavgifter. Alla kloka i Sverige och inom EU inser att så här kan vi inte ha det.
Sen måste vi då då se in i framtiden och se till att vi har en stabil produktion med tillräcklig andel planerbar elproduktion, annars sitter vi på fattigbacken i framtiden. 100% säker!
 
Mikael_L
tommib tommib skrev:
ag kan också konstatera att min misstanke var fel, värdet sjunker inte drastiskt när produktionen ökar. Det är intressant. Gissningsvis en effekt av att vi kan exportera samt reglera ner annan kraft (och att norrmännen reglerar ner).
Och att englandskabeln också har tillkommit.
 
tommib tommib skrev:
Den vanligaste uppskattningen för livslängd på ett vindkraftverk ligger i häradet 25-30 år. Räknar jag fel här? Det känns som att jag gör det...
Det finns många som starkt ifrågasätter vilken livslängd man ska användas för vindkraft och vi vet det inte.
Hursomhelst så finns det indikationer om att vindkraftsnurrorna kommer att få stora problem pga en undermålig konstruktion efter redan 10 år.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.