Venilationsspalt eller inte - det är frågan!?
- Status
Vi har ett gammalt sommarhus av trä från 1904. Stommen är av stående plank och liggande timmer. Huset är i två våningar med stor och hög inredningsbar vind, som vi planerar att inreda om några år. Ingen isolering utöver plankvägg/timmer, träpanel och spänd pappa på insidorna. På vinden har det legat ett sågspånstäcke 17-25 cm tjockt. Inga synliga angrepp av något slag finns. Spånen har vilat direkt mot takroten och ovanpå denna har det legat en enkelfalsad plåt som lite nu och då läckt in väta så nu är taket bytt. Fukten verkar ha ventilerats bort effektivt genom åren. vinden kan nog beskrivas ha varit en varm "kallvind". Vi har nu låtit lägga underlagspapp och ny 0,6 mm dubbelfalsad plåt. Installerat två ventilationstorn och kommer även att installera två till ventiler för ventilation av den kallvind som kommer att uppstå längst upp när takvåningen är byggd.
Att vi ska sätta luftspalter när vi isolerar mot yttertaket och även att göra luft kanaler ner i snedtaken ner mot och ut under takfoten har vi blivit rådda till att göra. Frågan är om det är ett måste att göra luftkanaler ner i snedtaken mot roten när vi isolerar vinden med fuktbuffrande cellulosaisolering, som te termoträ eller dyligt. Det handlar om ca 2 meters snedtak. Våningsplanen är på 200 kvm och dessa snedtak är på e sammanlag yta på ca40-50 kvm.
Tacksam för kunskap på området! det verkar vara väldigt olika synpunkter på detta med ventilering, hur mycket och om det kanske till och med kan vara negativt för ett hus av vår sort.
Att vi ska sätta luftspalter när vi isolerar mot yttertaket och även att göra luft kanaler ner i snedtaken ner mot och ut under takfoten har vi blivit rådda till att göra. Frågan är om det är ett måste att göra luftkanaler ner i snedtaken mot roten när vi isolerar vinden med fuktbuffrande cellulosaisolering, som te termoträ eller dyligt. Det handlar om ca 2 meters snedtak. Våningsplanen är på 200 kvm och dessa snedtak är på e sammanlag yta på ca40-50 kvm.
Tacksam för kunskap på området! det verkar vara väldigt olika synpunkter på detta med ventilering, hur mycket och om det kanske till och med kan vara negativt för ett hus av vår sort.
Alla vinterbonade hus ska ha tak och ytterväggar med luftspalt innanför yttre tätskiktet när dessa isoleras. Grundläggande fysiklagar. Antag att du har +20 grader inomhus och (mycket) kallare utomhus. Det är mycket enkelt: fukt vandrar utåt, på grund av att människor bor i huset plus ångtrycket. Varm luft kan bära mera fukt, ungefär dubbelt så mycket per +12 grader C vid normala temperaturer.
Utan fuktspärr på insidan vandrar fukten ut i isoleringen och fälls ut vid daggpunkten. Dvs det blir blött mitt inne i isoleringen, inte alls bra. Ångspärren inomhus ska vara minst faktor 10 tätare än det utanpå isoleringen, tex vindskyddet på utsidan.
För att det inte ska regna in krävs ett helt tätt tak i form av tegel, plåt, tjärpapp etc. Det säger sig själv att luftspalt då krävs mellan dessa två barriärer (isoleringspaketet och det täta yttertaket).
==> Om alla byggare lärde sig detta enkla så skulle inga problem uppstå inom detta område!
Utan fuktspärr på insidan vandrar fukten ut i isoleringen och fälls ut vid daggpunkten. Dvs det blir blött mitt inne i isoleringen, inte alls bra. Ångspärren inomhus ska vara minst faktor 10 tätare än det utanpå isoleringen, tex vindskyddet på utsidan.
För att det inte ska regna in krävs ett helt tätt tak i form av tegel, plåt, tjärpapp etc. Det säger sig själv att luftspalt då krävs mellan dessa två barriärer (isoleringspaketet och det täta yttertaket).
==> Om alla byggare lärde sig detta enkla så skulle inga problem uppstå inom detta område!
Tack för ditt svar kring det basala fysikaliska! Nu verkar det i alla fall vara så att experterna tvista kring nödvändig av luftspalt mot roten när man insolerar vinden med den typ av cellulosaisolering som vi tänkt använda, termoträ eller likande. Att luftspalt behövs mot roten när man använder icke buffrande material som mineralull eller dyligt är nog de flesta överens om men hur blir det när man använder buffrande material? I vårt hus har sågspån legat ner i snedtaken mot roten sedan huset byggdes utan negativa effekter i form av mögeltillväxt etc. Isoleringen som funnits på vinden har varit motsvarande 8-10 cm minelaull vilket inneburit att kallvinden inte varit en kall vind utan en mycket varm vind på grund av värmeläckaget. Nu förändras ju allt i och med att vi tilläggsisolerar vindsbjälklaget något och om något år går vidare och isolerar hela vindsutrymmet och eventuellt lämnar en liten kallvind längst upp. Att lägga luftspalt i snedtaken är ganska svårt, på grnd av att takfoten inte är öppen på insidan, men på resten av vinden ska vi ju göra så. En del experter hävdar att vi ändå bör göra luftspalter ner till under takfoten medan andra hävdar att vi inte ska släppa in den fuktiga uteluften utan lägga krutet på att effektivt ventilera ut fukten i boendelokalen och ha som vi tänkt en luftspalt mot roten på merparten av vindstaket, en fukt som ventileras ut genom ventilationstorn och ventiler. Tanken är att den fukt som, av någon anledning landar innanför plåten underlagspappen och roten ska kunna vandra genom den fuktbuffrande isoleringen upp till den luftspalt som vi gör i resten av vinden ock ventileras ut!? Nu blir ju luften kallare och bär väl inte fukt som varm luft så det kan ju vara så att det inte funkar? Vi planerar att sätta ett ångbromsskikt innanför isoleringen. Komplicerat för amatörer som oss när åsikterna är så många. Inte släppa in fukt utifrån när det är fuktigt ute och samtidigt kunna vädra ut den fukt som kan stanna i isolering och material med negativa effekter.
Att det skulle via uteuften komma in fukt låter lite märkligt; möjligen på sommaren när det är varmt ute. När det gäller luftspalter; det finns nog inget hus i världen som har för stora eller för många luftspalter. Varför möglade inte husen förr????Jo det drog i stort sett överallt; fönster, dörrar m.m.m.m.
Dagens ventilation med fläktar hit och dit fungerar nog så bra. Men förmodligen inte i mer än ett fall på hundra, Det är bara att gå in i ngn offentlig byggnad sjukhus el. dyl. och fråga de som arbetar där. Varmt på sommaren och kallt på vintern.
Dagens ventilation med fläktar hit och dit fungerar nog så bra. Men förmodligen inte i mer än ett fall på hundra, Det är bara att gå in i ngn offentlig byggnad sjukhus el. dyl. och fråga de som arbetar där. Varmt på sommaren och kallt på vintern.
Tack för ditt svar! Ventilation och isolering verkar ju vara ett mycket svårt område eftersom budskapen är många. Ja visst har du säkert rätt i att det fanns "luftspalter" lite hör och där i gamla hus, så även i vårt hus. Inget mögel har vi upptäckt hitintills. För att göra det behagligare átt bo i har vi varit tvungna att tänka tanken tilläggsisolering. Frågan är hur man gör det på bästa sättet? Som vi hört är det den innifrån kommande fukten som inte får vandra ut i isolering och trä. Det nya dubbelfalsade plåttaket ska förhoppningsvis hålla stånd mot regn etc. Men om vi, som föreslagit oss, öppnar upp luftspalter ut under takfoten mellan alla takbjälkar så kommer ju inte bara den torra utan även den fuktiga uteluften in i huset under fuktiga perioder under årst. Hur bra är det? Det är komplicerat att lägga luftspalter på insidan roten flera ställen så om det var möjligt skulle det vara bra om lösningen skulle kunna vara att avstå från att låta luftspalterna gå ut under takfoten. Vi skulle då försöka låta den gå så långt som möjligt ner i snedtaken med vetilation ut genom ventilationstorn och ventilet längst under nocken. Naturligtvis vill vi göra det bästa utan negqtiva konsekvenser i form av mögel etc. Vindslägenheten som vi avser bygga kommer vi att försöka bygga diffusionstät så att fukten inte går in i isoleringen och träet. Fungerar detta upplägg är frågan!?
Tyvärr, men det finns inga genvägar. Ni måste ha en luftspalt under plåttaket för att undvika röta, och den måste vara öppen nertill vid takfoten så att luft kan röra sig från takfoten och upp och ut via ventilationstornen/ventilerna/gallren. Huruvida ni har hygroskopisk isolering el inte har ingen betydelse.
Det enda som kan diskuteras är hur stor luftspalten ska vara. Personligen tycker jag att 5 cm är våldsamt överdrivet, men det beror på många olika variabler. Varje bygge är unikt.
/Stefan
Det enda som kan diskuteras är hur stor luftspalten ska vara. Personligen tycker jag att 5 cm är våldsamt överdrivet, men det beror på många olika variabler. Varje bygge är unikt.
/Stefan
Hur är det när man använder Isover Vario KM Duplex?
Då skall det väl inte behövas någon luftspalt?
Då skall det väl inte behövas någon luftspalt?