Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Nej. Av en massa fysikaliska skäl så kan de inte det. Dvs den typ vi har idag med en PN-övergång (alltså ett bandgap).Nissens skrev:
Det finns lite försök med celler med flera övergångar, i teorin så kan man stapla dem på varandra; men det slår snabbt i taket eftersom de överliggande övergångarna måste vara genomskinliga för den strålning de underliggande skall fånga upp. Det är, återigen, i teorin inga problem, men är svårare i praktiken.
Vi talar dock om helt ny teknik då. Så summa summarum, från de första rymdtillämpningarna med ett helt ohemult pris för solceller, så är vi ganska långt upp på sigmoidkurvan vad gäller den teknik vi har idag. Den kommer inte att bli så mycket bättre.
Om en helt ny teknik blir möjlig, och om den kan vara ekonomiskt gångbar så att vi börjar tillverka den i stor skala, det är en s.k. bra fråga. Det är långtifrån självklart att det blir så, och ligger i så fall några decennier bort (bedömt). Det tar längre tid än man tror att bygga ny infrastruktur.
Om man skulle köpa något liknande, vad händer om man börjar mata in ström i nätet utan att ha meddelat nätägaren att man har solceller? Kikade lite på tyska sidor och något liknande, monterat på ett vridbart stativ, känns lockande. Enligt en tysk sida så är återbetalningstiden bara ett par år, men det låter för bra.pacman42 skrev:
Att det är varmare och soligare på sommaren än på vintern är helt okontroversiellt men spekulationen om att detta också är en elpriskurva är felaktig. Man får nog acceptera att de framtida elpriserna är omöjliga att förutspå, kommande 24h går ju bra och ibland vet man att det ska komma produktionsstörningar och ibland påverkar dessa priserna, i övrigt är man inne på marker som domineras av medium och andra med särskilda talanger.S styren skrev:Sorry men jag förstår inte vad du menar. "det är kopplat mot elpriser". Vaddå?
Jag gjorde en länk till SMHi´s solbanediagram, med tillägget att solen är svag i december och stark i juli, och du börjar protestera.
Är det detta som får dig hysterisk?
citat: "När elpriserna är höga är solinstrålningen svag (vinter). Respektive när solinstrålningen är maximal (sommar) är elpriset lågt."
Med andra ord ytterligare förenklat.
1. Dyrt elpris december, januari- låg solinstrålning
2. Lågt elpris juni, juli- hög solinstrålning
Hur kan detta simpla reta upp någon? Ta det lugnt! Solen tuffar på och jobbar för oss alla skall du se..
Den teoretiska verkningsgraden med dagens teknik är ca 33%. Men om man räknar per ytenhet så kan man öka den rejält om man "staplar" skikt på varandra.
Ångströmslabbet i Uppsala är en bit på väg, men räknar med några år till innan det kommer I volymproduktion.
Vi ser att priset på paneler stadigt går ner, samtidigt som verkningsgraden går upp en aning. Just nu har dock SEK tappat rätt mycket mot USD så vi ser inte helt att priserna sjunker.
Jo, men äldre värmepumpar har typ COP 3,5 så de sparar mycket ändå.
Solpaneler jar bara typ 20% verkningsgrad, så på 25 år kan det teoretiskt a ökat mycket.
Vi får väl se.
Ja, det är svårt att beräkna. Min kalkyl gick ju rakt åt skogen, mer än 100% fel. Intäkten ligger på mer än det dubbla jämfört med kalkylen.G gbgustaf skrev:
Nu gjorde jag iofs min investering innan priserna gick upp, men de kommer att falla tillbaka. Priset på paneler har sjunkit något och priser på inverters är ganska mycket ner. Det kommer att sjunka etydligt
G gbgustaf skrev:
Ja men det är såklart trams, som vanligt, om verkningsgraden ökar (just nu inget stort ens i forskningspipen) så innebär detta för privatpersoner oftast att man kan bygga mindre, som diskuterats åtskilliga gånger så finns det få skäl att bygga allt för stort, så om paneler med högre verkningsgrad dyker upp skulle man kunna ta ner sina befintliga paneler och sätta upp nya, fast lite färre, jag hade varit tveksam till att ens göra arbetet, än mindre lägga pengar på det.A Argastesnickaren skrev:Att nya kommer att bli bättre är inte svårt att sia om men behövs det för dom som redan satt upp solceller??
Om vi tar en jämförelse med ett tak.
Ett nytt tak är kanske lite bättre men så länge det gamla håller tätt så finns det ingen anledning att byta.
Om en solcellsanläggning redan ligger på taket betald och tickar in pengar så finns det ingen större anledning att byta till en ny som är bättre så länge den gamla fungerar
Om den gamla anläggningen tappar lite i effekt så brukar det kunna göras en besparing någon annan stans.
Vi tilläggs isolerar, byter vitvaror och fönster eller kanske får en ny effektivare värmepump så att den gamla solcellsanläggning räcker till även om 30-40 år tills det är dags att byta taket.
Först då byter man ut den mot vad som finns då.
Om det sen är solceller eller det är något annat behöver vi inte ta ställning till nu
För de som inte har några paneler så kan man såklart tänka sig att det teoretiskt öppnar för någon ny installation, där de gamla inte fått plats, men nu blir denna ökning förmodligen inte så stor att det i praktiken gör sån skillnad.
Haha, ja det är roligt med själar som vaknar, undrar vad herr Kågesson tycker om alla de stora subventionerna till annan energi, på min tid sa man "peak before you poke" (basic-programmering), en liten googling hade besparat honom pinsamheten.
Intressant att din kalkyl går ihop trots att elpriserna är mycket lägre nu än vad någon kunde förutspå bara för några månader sedan.lilytwig skrev:
Eftersom priserna är såpass låga så förlänger det förstås återbetalningstiden, och minskar då lönsamheten.
svarar delvis, att man bryter mot elsäkerhetsverket samt riskerar bakström för fasthetsägaren/nätet. Risk för överbelastning av grupp samt för hög ström i kablarna (om är 10A).
Hur elbolagen reagerar på ett sådant och hur strömmen räknas är svårt att säga. Tyckte min installatör sa att producerat kan räknas som konsumerat innan nätbolaget slutgodkänt, men kan ha fel där.
Min kalkyl bygger på 10 års avskrivning. Efter 14 mån så ligger prognosen på ca 8 år. Om priset är lågt över sommaren så påverkar det inte särskilt mycket. Elräkningen blir oavsett relativt låg. Då blir solcellerna mer som en försäkring mot dyra räkningar. Och vem räknar lönsamhet på en försäkring, om man säger så.
Om jag skulle köpa en sådan anläggning så skulle en elektriker få stoppa in den på ett godkänt sätt till centralen (jag är fd elektriker själv, men jag har kompisar som kan göra den "lagliga" biten åt mig).B buffyin skrev:
Egentligen är den bästa lösningen att man har separat matning med lite överdimensionerad kabel diameter till en separat grupp i centralen. Sedan är man ju "hemma" så att säga.
Edit: höll på glömma att det naturligtvis är en separat JFB typ B för den gruppen.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Det är riktigt att Shockley och Queisser (Vars stavning på namnet jag alltid måste slå upp
) säger att med ett enda optimalt bandgap så kan man nå 33% (33.16%) men vi har inte det materialet. Vi får nöja oss med kisel och då får stannar det på 32%. Men det är inte det stora problemet. Problemet är att den teoretiska beräkningen inte tar med exv. reflexer från ytan, att man behöver plats för anslutningar osv. Dvs vi kommer aldrig att komma riktigt nära 32%. Moderna monokristallina celler når redan 24%, och det är nog där de kommer att stanna.
För att komma vidare så behövs andra material och de vi sett hittills dras med nackdelar; livslängd, kostnad osv.
Ja det skrev jag väl? Men även med flera lager så når man bara 68% max om man inte skall ha någon koncentrator (exv. spegel eller dylikt).
Dessa kommer att vara intressanta i vissa tillämpningar, men jag är tveksam om de kommer att få stor spridning. Det är få ställen vi har problem med plats. Det är inte brist på det som sätter de (ekonomiska och andra) begränsningarna. Så en tvålagerscell som är mer än dubbelt så dyr som en enlagers cell får svårt att konkurrera med att bara sätta upp en panel till, bredvid den första.