Godkväll,
I veckan har vädret slagit om till det varmare vilket har inneburit att ladugårdstaken har fallit som furor här i Norrland. Söder över verkar det som att folk går igenom isen och dränker sig i samma takt, vilket givetvis är ännu mer tragiskt.

Själv är jag mycket ute och knatar på havsisen här i Västerbotten. Har tänkt tanken på att köpa ett par isdubbar, även om huvudprincipen är att vattnet inte ska nå över kanten på stövlarna.

Min fundering är hur stor chans jag har att ta mig upp om isen skulle ge med sig under fötterna. Dels utan isdubbar och dels med. Kanske finns det ytterligare utrustning som kan bättra på odsen? Förutsättningarna är att jag går till fots och är normal (o)tränad. Går aldrig särskilt långt hemifrån och är oftast ensam.

Någon dom vet eller kanske rent utav har provat på?
 
Jo, jag har provat att ta mig upp ur en isvak under kontrollerade former. Med isdubbar är det betydligt lättare, även om det gick att sparka sig upp på isen även utan. MEN det testet gjordes i en upphuggen vak med bra is runt om - problemet när folk går igenom är oftast att isen inte håller att ta sig upp på igen!

Man brukar säga att man ska ha tre ”skap” med sig på isen; Kunskap, Redskap och Sällskap.
Dårskap får stanna hemma...

Till ”redskap” räknar jag både isdubbar och ispik och livlina.

Och till de som springer ut på isen för att rädda nån som gått igenom; ta med lina och något att fördela vikten på (stege, planka, eller liknade), och åla ut liggande!
 
  • Gilla
Abies koreana och 2 till
  • Laddar…
B b8q skrev:
Jo, jag har provat att ta mig upp ur en isvak under kontrollerade former. Med isdubbar är det betydligt lättare, även om det gick att sparka sig upp på isen även utan. MEN det testet gjordes i en upphuggen vak med bra is runt om - problemet när folk går igenom är oftast att isen inte håller att ta sig upp på igen!

Man brukar säga att man ska ha tre ”skap” med sig på isen; Kunskap, Redskap och Sällskap.
Dårskap får stanna hemma...
Tack för svar. Dårskap vill jag inte kännas vid, vill hävda att jag är väldigt försiktigt från början. Sällskap är ett problem i mitt fall då jag ofta går själv under arbetsdagarna (som nu mera går av stapeln hemma). Bor så till att jag ofta går ut själv.

Tror inte att jag kommer att gå igenom men tänker att det är bäst att vara förberedd om det skulle hända.
 
Isdubbar göra det betydligt enklare, och man kan även hasa sig innåt land på svag is som inte skulle hålla att krypa på. Dock är det tungt att ta sig upp ur en vak även med dubbar, kroppen vill glida in under isen när man försöker häva sig upp så man måste sparka ifrån.. Att testa någon gång rekommenderas!
 
H hapazard skrev:
Isdubbar göra det betydligt enklare, och man kan även hasa sig innåt land på svag is som inte skulle hålla att krypa på. Dock är det tungt att ta sig upp ur en vak även med dubbar, kroppen vill glida in under isen när man försöker häva sig upp så man måste sparka ifrån.. Att testa någon gång rekommenderas!
Men jag tycker ju att det är nog kallt på sommaren:(
 
Jag har provat både på riktigt och i sågad vak. Första gången var när jag och mamma åkte skridskor och gjorde precis som man inte skall. Vi åkte tätt intill varandra och pratade utan att titta framåt. Jag insåg plötsligt att vi åkte på dålig is, men inte i tid. Väl i vattnet började vi båda att knäcka iskanten framför oss några gånger innan vi kom på att man skall vända tillbaka samma väg. Sedan simmade vi tillbaka och knäckte den iskanten några gånger innan vi kom på att ta fram isdubbarna. Jag kom upp först och sedan hjälpte jag mamma upp med ispiken.

Om man tar sig upp utan dubbar beror på två saker. För det första om man är stark och vig nog att häva sig upp och för det andra om iskanten håller. Har man gett sig ut på riktigt dålig is kan det senare vara problem även med isdubbar. Skaffa isdubbar och prova under kontrollerade former om du får chansen är mitt råd. Det kalla vattnet var inte så illa som jag föreställt mig.
 
A Avemo skrev:
Jag har provat både på riktigt och i sågad vak. Första gången var när jag och mamma åkte skridskor och gjorde precis som man inte skall. Vi åkte tätt intill varandra och pratade utan att titta framåt. Jag insåg plötsligt att vi åkte på dålig is, men inte i tid. Väl i vattnet började vi båda att knäcka iskanten framför oss några gånger innan vi kom på att man skall vända tillbaka samma väg. Sedan simmade vi tillbaka och knäckte den iskanten några gånger innan vi kom på att ta fram isdubbarna. Jag kom upp först och sedan hjälpte jag mamma upp med ispiken.

Om man tar sig upp utan dubbar beror på två saker. För det första om man är stark och vig nog att häva sig upp och för det andra om iskanten håller. Har man gett sig ut på riktigt dålig is kan det senare vara problem även med isdubbar. Skaffa isdubbar och prova under kontrollerade former om du får chansen är mitt råd. Det kalla vattnet var inte så illa som jag föreställt mig.
Tack för att du delar och skönt att det gick bra! Jag tror att jag har hyfsade förutsättningar rent fysiskt. Tar mig åtminstone upp på flytbryggan på sommaren. Men det gör ju nästan alla. Frågan är vad som händer när vattnet är iskallt. Att träna låter vettigt men tar emot.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.