A
F fribygg skrev:
Här har både Holmen, Södra och Sveaskog kranar på bilarna och radio eller telefon så de kan kolla att de inte behöver möta nån kollega på 3m breda halvmilslånga grusvägar utan mötesplatser, som boende i trakten är det ju lämpligt att backa undan om man möter en lastad timmerbil med släp på sånna vägar
Jo de har komradio här med.
rapporterar när de kör in och ut..
Men beroende på bolag så har de ibland kran på bilarna ibland inte...
 
Maskintok skrev:
Hade inte vi en tråd om att sopåkarna och slambil krävde bredare vägar:thinking::thinking:?
hade något med säkerhet vid backning att göra...
Jo det stämmer, men har man bara en 26m plan i änden av vägen går det ju tom att traila in maskiner på 3m vägar.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
A
F fribygg skrev:
Jo det stämmer, men har man bara en 26m plan i änden av vägen går det ju tom att traila in maskiner på 3m vägar.
Jodå.. allt går... Men inte i tjällossning.. ;)
 
Och om misstanken är att det ska bli en uppställningsplats för maskiner så lär de knappast teckna abonnemang för slamsugning eller sophämtning, så det problemet behöver vi nog inte lösa i den här tråden ännu. :)
 
Maskintok skrev:
Jodå.. allt går... Men inte i tjällossning.. ;)
Så sant, 4 ton eller 12ton här nu, sopbilen kör även på 4ton skyltade vägar.
 
A
F fribygg skrev:
Så sant, 4 ton eller 12ton här nu, sopbilen kör även på 4ton skyltade vägar.
Här har de stängt vägarna..
 
Maskintok skrev:
Här har de stängt vägarna..
Tja, med 4 ton får jag ju inte ens köra ett lass ved efter traktorn

Finns det en gammal rätt att åka på vägen kan man nog inte hindra transporter, men utan bidrag från lst eller kommun är det väl bara att bomma och införa begränsningar om man inte vill ha trafik?
 
A
F fribygg skrev:
Tja, med 4 ton får jag ju inte ens köra ett lass ved efter traktorn

Finns det en gammal rätt att åka på vägen kan man nog inte hindra transporter, men utan bidrag från lst eller kommun är det väl bara att bomma och införa begränsningar om man inte vill ha trafik?
Japp..
Men visst får man stänga vägen..annars med.. om inte avtal finns om återställning..
Ska de nyttja denna vägen så måste man ju ha någon så när koll på vad den tål först..
 
F Falckman skrev:
Ni kan inte tvingas ingå ett avtalsservitut.

Men tillgång till väg är (i nästan alla fall) ett absolut krav för att en fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål, jämför med 3:1 FBL. Detta innebär att under förutsättning att vägfrågan inte kan lösas på något annat sätt kommer era grannar alltid kunna ansöka om att bilda ett så kallat officialservitut enligt 5:1 FBL. Ytterligare regler återfinns i FBLs 7:e kapitel.

Så under förutsättning att det du skriver stämmer, så kommer ni inte ha särskilt stora möjligheter att stoppa att ett servitut bildas om ägaren till granntomten tar upp frågan genom en lantmäteriförrättning. Men ett visst utrymme finns om det t.ex. går att anlägga väg på ett annat ställe. Men det är beror helt på omständigheterna i övrigt.

Men kortfattat, ja och nej. Ni kan vägra alla typer av frivilliga avtal för att på så vis tvinga fram en myndighetsprövning av frågan istället. Däremot gör jag bedömningen att varken lantmäteriet eller domstol kommer vara särskilt benägna att gå på eran linje (men som sagt, omständigheterna i övrigt kan påverka bedömningen).
En väg att gå kan vara att undersöka om de har bygglov för att använda fastigheten till upplag. Möjligen kan ni hävda att den inte är lämplig till det (eftersom den saknar väg, dvs hönan och ägget för byggföretaget). Om det nu är så att bygglov saknas kan jag dock inte säga när det är bäst att spela ut det kortet men troligen senare.
 
N noone70 skrev:
Planer finns, problemet är kapital
Kanske någon av de andra rågrannarna som enligt dig inte heller vill ha byggföretaget där kan köpa eller ni kanske kan göra det tillsammans och sedan klyva fastigheten.
 
  • Gilla
Dortmunder DAB och 1 till
  • Laddar…
M -MH- skrev:
OK, snokat lite nu. Som hastigast kan jag se att "din" fastighet är en avstyckning av fastigheten innanför (den innanför har lägre nummer). Fastigheten innanför tillkom vid hemmansdelning 1909, och det står så här om vägen ('c' i nedan).

[bild]

Vägarna är till för "delägarnas allmänna behov", alltså. Så det är inte mycket du kan göra åt det, är jag rädd. Jag hade nog kämpat mot bygglovet istället.

Förresten, vägen är en samfällighet som berör ett tiotal hus. Finns nog en vägförening, kolla om denna snutten ingår och vad som är skötsleplanen för den.
Eftersom vägarnas arealer är angivna så kan de väl inte breddas hur som helst i varje fall.
 
N noone70 skrev:
Den har inte sköts om sedan Dackefejden, det finns ingen plan.
Den är i dag en bortglömd sig som folk rider på och kör 4 hjuling.
Då kanske det går att i smyg göra den ännu mindre väglik?
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Du som verkar kunna detta, när används FBL respektive anläggningslagens (AL) för dessa frågor? Jag har noterat att AL har denna servitutsmöjlighet för väg:

[bild]
Manfreds har redan gett dig ett bra svar och jag borde så klart ha förtydligat att ett vägservitut p.g.a. bestämmelserna i 7:2 FBL inte kan bildas som en fristående åtgärd, trots bestämmelserna i 5:1 FBL. Utan istället får man använda 49§ AL.

Det finns också vissa små skillnader i hur AL-servituten är utformade, t.ex. kan servitut för flera fastigheter ofta bildas enklare med stöd av AL än FBL. Men på det stora hela så är skillnaderna de som Manfreds tog upp i sitt inlägg.
N noone70 skrev:
Grejen är ju att det är frågan om en lantbruksfastighet som de kommer vilja använda för industriändamål.
Dessutom är det frågan om ett område som har ett särskilt kulturvärde(vilket även ställer till det för oss när vi ska bygga, vi har rätt kraftiga restriktioner på vad vi får göra…men det är en annan historia).
För all del och nu har ju lite mer information framkommit än när jag gav mitt svar. Men oavsett om det rör sig om en bostads- jordbruks eller skogsbruksfastighet (eller nästan vilken typ av fastighet som helst) så är tillgång till just väg något som alltid tillmäts stor betydelse (se som sagt 3:1 FBL, ofta är det en nödvändighet för att en fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål att tillgång till väg finns på ett eller annat sätt). Hur fastigheten sedan används är inte så relevant när det kommer till att en fastighet ska ha möjlighet att säkra tillgången till just väg, så det spelar i just det här sammanhanget mindre roll vilket ändamål en fastighet har och hur den i praktiken utnyttjas.

Kulturvärden etc. kan så klart spela roll när det kommer till vart ett eventuellt vägservitut ska placeras, men som jag förstod tråden ville du helt stoppa att grannfastigheten fick möjlighet att nyttja och/eller anlägga väg över din fastighet över huvudlaget, det kommer bli svårare att stoppa, kulturvärden eller inte.
Att det däremot verkar finnas en befintlig väglösning kan vara en anledning till att inte bilda ett servitut, men det löser ju inte ditt problem som jag förstått det. Du vill ju inte att dom ska köra där, oaktat om det sker genom servitut, medlemskap i en vägsamfällighet eller gemensamhetsanläggning.

Nu verkar ju dessutom det vara fastslaget att vägen är en samfälld väg från en hemmansklyvning, så vägen är inte din mark utan samfälld mellan flertalet fastigheter, vilket innebär att din grannfastighet eventuellt redan har rätt att nyttja vägen (jag förstod det som att så var fallet). Så i någon mening är det så att säga redan kört, grannfastigheten har redan rätt att nyttja vägen och verkar ha haft det sedan hemmansklyvningen genomfördes.

F FGLIN skrev:
En väg att gå kan vara att undersöka om de har bygglov för att använda fastigheten till upplag. Möjligen kan ni hävda att den inte är lämplig till det (eftersom den saknar väg, dvs hönan och ägget för byggföretaget). Om det nu är så att bygglov saknas kan jag dock inte säga när det är bäst att spela ut det kortet men troligen senare.
Teoretiskt, men det hindrar egentligen inte TS granne från att på ett eller annat sätt säkra tillgången till väg (vilket jag förstod det som var problemet). Däremot kan det kanske göra TS granne mindre intresserad av att i praktiken nyttja vägen. Alla fastigheter (mer eller mindre) antas behöva en väg, oavsett vad dess ändamål är. Att fastigheten saknar väg kan således inte vara en grund för att inte ge fastigheten tillgång till väg. Men jag tror också den bästa vägen framåt att försöka stoppa att vägen nyttjas i den mån TS är rädd för är att försöka gå efter eventuella bygglov etc. för att försöka hindra själva verksamheten. Fastigheten som sådan kommer dock alltid ha ett behov av väg, där är TS bästa lösning att typ köpa fastigheten och reglera in den i sin egen.
 
Redigerat:
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 2 till
  • Laddar…
F FGLIN skrev:
Eftersom vägarnas arealer är angivna så kan de väl inte breddas hur som helst i varje fall.
De tror jag faktiskt de kan, sådana här rättigheter anses ofta förändras med samhällets behov.

Roade mig att mäta vägens längd på Lantmäteriets karta och fick det till ca 3,3m bredd.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 3 till
  • Laddar…
M -MH- skrev:
De tror jag faktiskt de kan, sådana här rättigheter anses ofta förändras med samhällets behov.

Roade mig att mäta vägens längd på Lantmäteriets karta och fick det till ca 3,3m bredd.
Jo, något absolut hinder är det nog inte, men som jag skrev, det kan inte göras hur som helst utan torde kräva någon form av förrättning.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.