Om jag nu ska skriva något mer så kan vi börja här:
Det är toppenkul att se instruktioner från någon okänd om hur man ska sköta sitt jobb. Sånt där av karaktären att "undersökningen ska omfatta..." är verkligen toppen.
Undersökning av medvetandegrad: Du sitter upp och pratar = GCS15. Det kommer inte bli mer än så
Fallskador: ??? Ja, man kan väl fråga om du ramlade, vilket troligen är en betydligt större skaderisk.
Hud och temperatur, inkl Allentest: Suck. Hälften av mina kollegor vet sannolikt inte vad ett Allentest är. Jag har gjort det en gång under 12 år och då inte på indikationen strömgenomgång. På akuten kommer man inte börja undersöka känseln i någon detalj. Eller göra några Allentest (även om det är lätt).
Att börja mäta omfång på extremiteterna är så långt från verkligheten att jag inte vet var jag ska börja. Misstanke om compartmentsyndrom? Ja, då mäter man. Det avslöjar sig dock vanligen genom den extrema och morfinkrävande smärtan patienten har men man kan för all del också mäta.
EKG och Troponin: EKG, visst. Vilken troponin? T? I? Varför?
Övriga blodprover: Suck. Statistiskt kommer ett av de där proverna att slå. Karbamid? Aldrig hört talas om men när jag googlar så visar det sig att det är samma som BUN, som vi i Sverige vanligen mäter med testet P-Urea. Om man bara googleöversätter engelska/amerikanska instruktioner så är jag inte så imponerad och det skvallrar om att en kliniskt verksam läkare inte varit inblandad i att ta fram den där lappen.
Urinprov? Ja, för myoglobinet då... En elolycka som orsakat rabdomyolys till den grad att man ser det på urinprovet kommer nog lämna ett och annat spår någon annanstans.
Notera att detta inte är specifik kritik mot dig Jonas-F, du vet inte bättre än vad dina kursledare har proppat i dig. Min önskan är att kvaliteten på dessa kurser vore bättre. Och att företagshälsovården gjorde sitt jobb.
Om mina kollegor kunde lite mer om el skulle de förstå vad man behöver göra och inte.
(1) Detta är sant gällande förmaksflimmer. Vilket är vad vi diskuterar. För olika former av takykardi (=hjärtrusning, typ) finns det faktiskt lite saker som kan ses på EKG innan man får sin takykardi, t.ex. deltavåg och kort PQ-tid som tecken på sk. preexcitation. Det har ingenting med detta att göra.
Dvs elstöten hade absolut inte någonting alls att göra med ditt förmaksflimmer. Det hedrar dig att du resonerar kring detta själv något stycke längre ner.namnbyte skrev:
Nej, det är ju omöjligt att fånga något som inte finns vid mättilfället oavsett hur många "punkter" (avledningar kallar vi det) man har i sitt EKG.(1) Fun fact, tolvavlednings-EKG tas normalt med tio mätpunkter. Jag lämnar det som en övning till läsaren att begripa hur det fungerar.
Det kallas mycket riktigt en elkonvertering och det syftar till att få en sinusrytm. Sen blir det tokigt. Utan att dra en entimmes föreläsning om hjärtats retledningssystem så är syftet att få alla hjärtmuskelcellerna att depolarisera samtidigt och därmed hoppas att sinusknutan återtar taktpinnen. Det är förmaken och kamrarna som ska slå i takt. Vänster resp höger kammare sitter ihop elektriskt och kan inte slå i otakt på det sättet. Förmaken däremot är isolerade från kamrarna via det som kallas AV-planet eller klaffplanet. Överledningen sker över något som kallas AV-knutan som är anledningen till att man inte dör av ett förmaksflimmer eftersom den fungerar som ett filter.
Förmaket, eftersom det är de som flimrar. Men annars är det rätt. Specifikt vänster förmak, om blodproppen ska till huvudet.
Nej, ingen skillnad alls. Vilket redan påpekats. Poängen jag vill göra är dock att den perifera strömgenomgången, eller elstöten som du kallar den, i stort sett aldrig är farlig och inte tarvar besök hos sjukvården enligt principen "mår du bra så är det bra".U Utsliten och utdömd skrev:
Ja, kanske det. Du får gärna hänvisa till de referenser du har för alla "symptom" man kan få. Artikeln jag länkade tar inte upp så många.U Utsliten och utdömd skrev:
Behandlingsbara? Ja, en VT/VF är behandlingsbar med defibrillator. Brännskador är behandlingsbara osv. De saker som är behandlingsbara akut efter en elskada kommer vara av en sådan karaktär att frågan inte uppstår om man ska åka in, vilket jag påpekat några gånger nu.U Utsliten och utdömd skrev:
Nja, det räcker nog bra med närakut eller vårdcentral. Sker det på arbetet vore det toppen om företagshälsovården tog det eftersom det primärt är ett ärende för dem.L Lillebostugan skrev:
Se där ja, ett riktigt namn på något som existerar. Har du någon referens till att CRPS är kopplat till strömgenomgång? Givet att min kunskap om just CRPS är att uppkomstmekanismen är okänd så lär jag mig gärna något nytt.L Lillebostugan skrev:
Jag citerar detta men tänker mer på bilderna.J Jonas-F skrev:
Det är toppenkul att se instruktioner från någon okänd om hur man ska sköta sitt jobb. Sånt där av karaktären att "undersökningen ska omfatta..." är verkligen toppen.
Undersökning av medvetandegrad: Du sitter upp och pratar = GCS15. Det kommer inte bli mer än så
Fallskador: ??? Ja, man kan väl fråga om du ramlade, vilket troligen är en betydligt större skaderisk.
Hud och temperatur, inkl Allentest: Suck. Hälften av mina kollegor vet sannolikt inte vad ett Allentest är. Jag har gjort det en gång under 12 år och då inte på indikationen strömgenomgång. På akuten kommer man inte börja undersöka känseln i någon detalj. Eller göra några Allentest (även om det är lätt).
Att börja mäta omfång på extremiteterna är så långt från verkligheten att jag inte vet var jag ska börja. Misstanke om compartmentsyndrom? Ja, då mäter man. Det avslöjar sig dock vanligen genom den extrema och morfinkrävande smärtan patienten har men man kan för all del också mäta.
EKG och Troponin: EKG, visst. Vilken troponin? T? I? Varför?
Övriga blodprover: Suck. Statistiskt kommer ett av de där proverna att slå. Karbamid? Aldrig hört talas om men när jag googlar så visar det sig att det är samma som BUN, som vi i Sverige vanligen mäter med testet P-Urea. Om man bara googleöversätter engelska/amerikanska instruktioner så är jag inte så imponerad och det skvallrar om att en kliniskt verksam läkare inte varit inblandad i att ta fram den där lappen.
Urinprov? Ja, för myoglobinet då... En elolycka som orsakat rabdomyolys till den grad att man ser det på urinprovet kommer nog lämna ett och annat spår någon annanstans.
Nej nej nej och åter nej. Blodet börjar inte separera eller något annat av ett elolycksfall. Jag skulle kunna gissa lite kring vad du menar men det är futilt.J Jonas-F skrev:
Notera att detta inte är specifik kritik mot dig Jonas-F, du vet inte bättre än vad dina kursledare har proppat i dig. Min önskan är att kvaliteten på dessa kurser vore bättre. Och att företagshälsovården gjorde sitt jobb.
Om mina kollegor kunde lite mer om el skulle de förstå vad man behöver göra och inte.
(1) Detta är sant gällande förmaksflimmer. Vilket är vad vi diskuterar. För olika former av takykardi (=hjärtrusning, typ) finns det faktiskt lite saker som kan ses på EKG innan man får sin takykardi, t.ex. deltavåg och kort PQ-tid som tecken på sk. preexcitation. Det har ingenting med detta att göra.
Det är inte Doktorn kan komma utan Doktorn kan Byggahus.EL😀
Imponerande även om man inte förstår ens hälften😇😢
Imponerande även om man inte förstår ens hälften😇😢
Jag har ingen jäkla aning, är lead programmerare hos en ISP dagligdags och kan bara ses som patient i detta sammanhang. Vi är alltså långt ifrån mina specialkunskaper.tommib skrev:
Det registrerade besöket kring just smällen är vad läkarna hittills sagt skulle kunna vara möjlig rotorsak, smällen alltså och inte besöket i sig. Egentligen det mesta i mitt inlägg är vad de förmedlat till sagd patient, rätt eller fel.
Men låter som du är mer hemma på området, helt klart.
Har haft en del småkyssar vid tapetsering etc när man slarvat.
Är det inget man märker av mer än att det kan rycka till i någon extremitet litet lätt, ser inte det som ett problem. Men man får ju följa upp såklart.
Inte för att det går att jämföra rakt av men jag använder en del TEMS, och EMS, dvs grejer med elektroder man placerar kring muskler och områden man vill behandla. Det är rätt höga spänningar där med uppåt 100 V eller så, men låga strömstyrkor, olika pulsvidd och frekvens typ 30 - 200 Hz.
Personligen skulle jag inte vara speciellt rädd om jag fått en liten känning av 230 V, men det är extremt situationsberoende. Får man genomgång via hjärtat och med "bra" jord, inte bra så där får man kolla upp. Lär man märka av tydligt. Enbart i näven tex, mja inte så illa som jag tycker. Obehagligt ja men inte farligt.
Är det inget man märker av mer än att det kan rycka till i någon extremitet litet lätt, ser inte det som ett problem. Men man får ju följa upp såklart.
Inte för att det går att jämföra rakt av men jag använder en del TEMS, och EMS, dvs grejer med elektroder man placerar kring muskler och områden man vill behandla. Det är rätt höga spänningar där med uppåt 100 V eller så, men låga strömstyrkor, olika pulsvidd och frekvens typ 30 - 200 Hz.
Personligen skulle jag inte vara speciellt rädd om jag fått en liten känning av 230 V, men det är extremt situationsberoende. Får man genomgång via hjärtat och med "bra" jord, inte bra så där får man kolla upp. Lär man märka av tydligt. Enbart i näven tex, mja inte så illa som jag tycker. Obehagligt ja men inte farligt.
Jag åkte på en "lätt" strömgenomgång vid en kortslutning på en industri. Blev skjutsad av företagets ambulans till lasarettet. Inlagd och EKG-övervakning. Under natten larmade denna. Det är därför är i livet och kan skriva detta inlägg.
Det är dumt att satsa sitt liv på spelplanen. Risken är liten att förlora, men den finns där trots allt.
Det är dumt att satsa sitt liv på spelplanen. Risken är liten att förlora, men den finns där trots allt.
Att den larmade säger inte mycket. Var det ett problem som behövde åtgärd? Var det kopplat till händelsen?
Vi som inte är specialister på framförallt hjärtat kan troligen inte korrekt avgöra om en stöt man får är farlig eller inte. Därför bör rådet vara att söka vård om man fått en stöt. Vi kan inte avgöra om den är farlig eller inte.
Jag har inte personligen följt det rådet, jag har fått några smällar, som jag amatörmässigt bedömt som ofarliga. Egentligen rätt dumt.
Jag har inte personligen följt det rådet, jag har fått några smällar, som jag amatörmässigt bedömt som ofarliga. Egentligen rätt dumt.
Det är lite som att mena att alla som fått ett slag mot huvudet måste söka vård. Det finns liksom inte anledning efter en lättare smäll som inte medför några symptom.
Nej, det är korrekt som hempularen skriver. Det kan vara svårt att avgöra vad som är farligt och inte. Det blir inte bättre av att kollegorna ofta är okunniga om el och antingen slår över till inläggning, helst på IVA, eller "Hushållsel är inte farligt, hem med dig".
Principen som jag försökt säga några gånger nu är rätt enkel. Efter en okomplicerad perifer strömgenomgång, dvs som inte korsar bål eller huvud och där man inte suttit fast, så kan man tänka att "mår jag bra så är det bra". Strömgenomgång som passerar bröstkorg eller huvud samt sådana strömgenomgångar där man suttit fast bör undersökas närmare på lämpligt sätt inom sjukvården. Vad som är lämpligt borde sjukvården kunna avgöra själv, helt utan pekpinnar från företagshälsovården som vill ha baslinjeundersökningar till framtida försäkringsärenden.
Principen som jag försökt säga några gånger nu är rätt enkel. Efter en okomplicerad perifer strömgenomgång, dvs som inte korsar bål eller huvud och där man inte suttit fast, så kan man tänka att "mår jag bra så är det bra". Strömgenomgång som passerar bröstkorg eller huvud samt sådana strömgenomgångar där man suttit fast bör undersökas närmare på lämpligt sätt inom sjukvården. Vad som är lämpligt borde sjukvården kunna avgöra själv, helt utan pekpinnar från företagshälsovården som vill ha baslinjeundersökningar till framtida försäkringsärenden.
Silly me. Bäst jag drar till jobbet och knegar på där istället...nino skrev:
Som gammal elektriker (50 år i yrket) så har man gått på en hel del 'pärlor' genom åren. Men jag tänker såhär: Får du en genomgående ström som passerar hjärtat så ska du ALLTID uppsöka vården. Det har visat sig att man kan få framtida men som inte visar sig just nu. Det behövs en kontroll så att hjärtrytmen inte rubbats. Om man däremot får en stöt mellan t.ex tumme och pekfinger så uppsöker inte jag läkare, men om det är så att man fastnar ska man kontakta vården. Att fastna innebär att strömmen påverkar musklerna så att de krampar och du inte kan släppa greppet. Man kan även få inre brännskador...H hempularen skrev:
Men man får väl själv känna av lite hur det känns. Bättre att uppsöka läkare en gång för mycket än en gång för lite.
Om det nu stämmer att man kan få framtida skador som inte visar sig. Vad är det då för nytta med att söka vård nu?
Har du fått en stöt, så kan man mycket väl ha en uppfattning om att den gick ju bara mellan tummen och pektingret. Men hur vet man det? Man vet för det mesta vilken kroppsdel som kom i kontakt med strömförande ledare. Men var gick strömmen ut? Där har man kanske också en gissning, men ytterst få av oss har tillräcklig kunskap för att säkert avgöra vilka kroppsdelar som varit i direkt eller indirekt kontakt med jord.
Härligt att läsa din text, någon som är kunnig i både medicin och el och som därmed har förmågan att förstå frågan i detalj ur båda synvinklar.
Just skillnaden mellan att få ström genom två sidor av ett finger eller genom hela kroppen är ju enbart en skillnad i ström och spänning. Många har fått för sig att "el går alltid enklaste vägen", som om den inte skulle gå även vägen genom hjärtat bara för att huvuddelen av strömmen går genom fingret.
El går ALLA vägar den kan, sen går olika mycket de olika vägarna beroende på hur motståndet är. Ser man till exemplet med finger så KAN ström även gå in i huden på ena sidan, sprida sig på hela den halvan av kroppen och sen gå genom kroppen till andra halvan av kroppen och till slut ut genom fingret. Visst, det är inte många promille som passerar utanför fingret men det GÅR ström där. Så länge det går att få till en potentialskillnad mellan två punkter i kroppen så kommer det gå en ström.
Försöker förklara detta fenomenet både privat och i arbetet ofta. Nu sist när jordkabel för över strömmen vid en kullagrad led. Någon hade itne slipat bort färgen innan de skruvade dit jordkabeln och därmed hade hela kullagret (i dimension 50mm) bränts sönder. Såg ut som om man smält hela leden med skärbrännare. Montörerna kunder inte för sitt liv förstå varför strömmen skulle gå genom kullager fullt av fett, visst det var färg mellan kabelsko och kabel men skruven hade ju fint kontakt (då borde ju strömmen gå där det var enklaste vägen)...
En liknelse jag brukar göra är att du har ett badkar fullt med vatten som du tömmer nertill. Du får en stor stråle genom avloppet. Om du nu borrar ett litet litet hål i botten, rinner det vatten där också, eller rinner det inte för att enklaste vägen fortfarande är avloppet?