nizzehult
SysterNett SysterNett skrev:
Utifrån lönestatistik 1995 så är medellönen för en uska ca 13000 i månaden.

[länk]
Tack. OK, inte helt lätt dokument att uttyda.
Jag stoppade in 13' i min kalkyl och summan hoppade då upp med 2600,- sammanlagt.
Har jag tänkt rätt annars? För visst bör det vara 20% av PGI som man ska räkna på?
 
F
nizzehult nizzehult skrev:
Ok, tack.
Nu har mina tidigare kalkyler sladdat iväg och fått korrigeras många gånger så vad säger ni om denna? Har inte tagit hänsyn till ev löneökning utan det är 12'/månad som gäller rakt av.

[bild]
Har du 5 ungar? Hur många föräldardagar har ni fått /unge? Jag kanske minns fel här men var det inte runt ett års tid man fick föräldrapenning på den tiden? Det är ingen som pyntar in pensionspengar när man inte tar ut föräldrardagar, har man tex tre ungar så är det då ungefär tre år som borde pyttsas upp med dom sista 20% och två år som skall kompenseras med 100%. Kanske, det är ju ingen exakt vetenskap och lite skjutet från höften och har inte forskat i vilka regler som gällde. Än mindre är det helt kommunicerat vilka år det rör sig om så randvillkoren är vaga.

Och detta är ju helt upp till dig, det är ju helt frivilligt och extremt nobelt av dig att öht tänka på denna kompensering.

EDIT: är du helt säker på att din fru öht hade tjänsepension under den aktuella tiden?
 
nizzehult
Nä, tre. Men två kom rätt tätt så det blev en överlappning. Redan på den tiden hade man 450 dagars föräldrapenning per barn, det är jag 100 på.
Inte en susning om hon hade TP! Hur kollar man det? Vi har ju inte kvar några som helst papper från den tiden och då bodde vi i en helt annan del av landet.
Varför kompensera med 100% öht? Hon fick ju föräldrapenning från FK och som jag kan läsa mig till är (var?) den pensionsgrundande.
 
F
Om ungarna kommer tätt eller inte spelar ingen roll, det blir lika många dagar ändå.

Om det är 450 dagar så blir det 1350 dagar totalt på tre ungar. Det är baserat på 7dagar/vecka och inte bara arbetsdagar. Det ger ett underskott på ca 460 dagar eller nåt sånt. Alltså 1,3 år som hon då inte har fått nån pensionskorrigering om jag inte helt har missförstått det.

Kolla med försäkringskassan. Men med tanke på att jag hade problem att få ut 3 år gammla uppgifter skulle jag inte hoppas på för mycket.
 
nizzehult
Kan man verkligen räkna så?
Jag förstår hur du tänker men jag är säker på att hon var hemma längre än så, tror hon jobbade halvtid ett bra tag när barnen var på dagis/dagmamma. Minst 4 år säger hon själv. Om det sen är ett eget val då hon egentligen har haft rätt att jobba och fått full inkomst ska jag låta vara osagt.
FK tror jag inte på. Då har jag större tilltro till Skatteverket, dom kan fixa fram uppgifter från 1991 och framåt.
Men säger jag åt henne att hon får 20% kompensation för 1.3års pensionsbortfall så kommer hon att tro att jag försöker blåsa henne!
 
Kompensation för att hon hade privilegiet att vara hemma med det värdefullaste ni har?

Sen kan det absolut vara så att hon behövde vara hemma pga ekonomiska skäl men jag tycker absolut dom minnena och tiden väger upp alla pengar i världen.
 
F
nizzehult nizzehult skrev:
Kan man verkligen räkna så?
Jag förstår hur du tänker men jag är säker på att hon var hemma längre än så, tror hon jobbade halvtid ett bra tag när barnen var på dagis/dagmamma. Minst 4 år säger hon själv. Om det sen är ett eget val då hon egentligen har haft rätt att jobba och fått full inkomst ska jag låta vara osagt.
FK tror jag inte på. Då har jag större tilltro till Skatteverket, dom kan fixa fram uppgifter från 1991 och framåt.
Men säger jag åt henne att hon får 20% kompensation för 1.3års pensionsbortfall så kommer hon att tro att jag försöker blåsa henne!
Förstår inte vad du menar? Du säger att ni har tre ungar, att det var 450 dagar/unge och att hon var hemma i 5 år. Då skulle man kunna säga att det är 1,3 år hon inte fått nån pension för och 3,7 år som då skulle kompenseras upp med 20%.
 
nizzehult
H Holmspel skrev:
Kompensation för att hon hade privilegiet att vara hemma med det värdefullaste ni har?

Sen kan det absolut vara så att hon behövde vara hemma pga ekonomiska skäl men jag tycker absolut dom minnena och tiden väger upp alla pengar i världen.
Det kan man tycka men minnen ordnar inte mat på bordet.
Det här är ingen emotionell tävling utan ren matematik där jag tycker hon ska få kompensation så att hon klarar sin ålderdom. Hon har hela tiden varit lågavlönad och jag vill att hon ska få en dräglig ålderdom men inte mer än hon har rätt till för samma sak gäller ju mig själv.

fsn skrev:
Förstår inte vad du menar? Du säger att ni har tre ungar, att det var 450 dagar/unge och att hon var hemma i 5 år. Då skulle man kunna säga att det är 1,3 år hon inte fått nån pension för och 3,7 år som då skulle kompenseras upp med 20%.
Hennes föräldrapenning var PGI så 20%-kompensationen borde väl gälla alla 5 år:
https://www.pensionsmyndigheten.se/...n/handelser-i-livet-som-kan-paverka-pensionen
 
nizzehult nizzehult skrev:
Nä, tre. Men två kom rätt tätt så det blev en överlappning. Redan på den tiden hade man 450 dagars föräldrapenning per barn, det är jag 100 på.
Inte en susning om hon hade TP! Hur kollar man det? Vi har ju inte kvar några som helst papper från den tiden och då bodde vi i en helt annan del av landet.
Varför kompensera med 100% öht? Hon fick ju föräldrapenning från FK och som jag kan läsa mig till är (var?) den pensionsgrundande.
Hur gamnal var hon då? Avsättningar till tjänstepension sker från 28 års ålder.
 
nizzehult nizzehult skrev:
Tack för alla inputs!

Jag har fått 0 diff i balansräkningen och vid en bodelning är det ju så man ska tänka, tillgångarna ska balansera varandra. Fonderna och aktierna tillhör de tillgångar som måste fördelas, även om dom står på mig. Och det stämmer på pricken.
Först när detta är gjort ska övriga kompensationer göras som t ex pensionsbortfallet och lösöresskillnaden eller vad man ska kalla det.

Det nya lån som jag skulle behöva ta när jag summerar allt detta tangerar 2.3Mkr och det kommer banken aldrig att bevilja.
Tar jag däremot större delen av mina kontanter och stoppar in i det i nya lånet samt säljer av fonder och aktier så hamnar jag på mera skäliga 1.5Mkr och det borde banken gå med på.
Då kommer jag att stå med en relativt liten summa på banken, inga fonder/aktier men äga ett hus där jag har ca 2Mkr som faller ut (skattat) vid en ev försäljning.
.
Du är väldigt fixerad vid att varje sak ska delas, se det som en pott det bilr enklare. Ni ska dela på hela potten, inte på varje del i potten.
Varför ska du prompt sälja fonder och aktier? Låt frun ta dem istället och låt henne avgöra om hon vill ha dem kvar.

 
  • Gilla
BerraBo
  • Laddar…
F
nizzehult nizzehult skrev:
Det kan man tycka men minnen ordnar inte mat på bordet.
Det här är ingen emotionell tävling utan ren matematik där jag tycker hon ska få kompensation så att hon klarar sin ålderdom. Hon har hela tiden varit lågavlönad och jag vill att hon ska få en dräglig ålderdom men inte mer än hon har rätt till för samma sak gäller ju mig själv.



Hennes föräldrapenning var PGI så 20%-kompensationen borde väl gälla alla 5 år:
[länk]
Js, atagligen men man har inte föräldrapenning i 5 år på tre barn. Summera dagarna så märker du det med.
 
nizzehult
S sunqan skrev:
Du är väldigt fixerad vid att varje sak ska delas, se det som en pott det bilr enklare. Ni ska dela på hela potten, inte på varje del i potten.
Varför ska du prompt sälja fonder och aktier? Låt frun ta dem istället och låt henne avgöra om hon vill ha dem kvar.
Hon var över 30 när hon fick barn.

I sak har du rätt men man måste ändå räkna ut hur potten ser ut innan det delas och då har det ingen betydelse om man samtidigt räknar fram uppdelningen hur det kommer att se ut efter att potten är splittad.
Fonderna får hon inte ens ta över, det finns regler för ägandeskapet; man ska vara medlem och ha ett aktieinnehav i en bank...bla-bla... För aktier måste man ha ett VP-konto vilket hon inte har (men givetvis går att ordna).
Men rent ekonomiskt blir det ingen skillnad för mig om hon skulle äga fonderna/aktierna för då skulle i sället jag ha denna post i mina tillgångar efter delningen - dvs samma summa som om jag skulle sälja dem efter delningen.

Jag försökte få henne att minnas hur hennes mammaledighet såg ut och hon säger att hon var hemma rätt länge och då tog periodvis ut 2-3 betalda dagar i veckan från FK medan hon på övriga dagar bara fick ut en garantiersättning på 60,-/dag. Känner igen detta men mitt minne räcker inte så långt bort när det gäller detajer. Men nu känns det som jag håller på att "straffas" för att hon valde att delvis vara hemma mot fickpengar i stället för att jobba och ha barnen på dagis.
Det här blev komplicerat. :surprised:

Här står det mer om hur det sett ut historiskt:
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statis...oner/Ersatta-dagar-for-vard-av-barn-19742016/

För 90-talet gällde detta:

1986
Benämningen tillfällig föräldrapenning införs. Antalet föräldrapenningdagar utökas till 360.
1988
Tillfällig föräldrapenning får betalas ut under högst 90 dagar per barn och år.
1989
Föräldrapenningen ges i 450 dagar, varav 90 med endast garantibelopp.
1991
Tillfällig föräldrapenning ges med 80 procents ersättning under de första 14 dagarna per barn och år. Tid därefter ersätts med 90 procent.
1990
Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 120 dagar per barn och år.
1995
”Mamma-/pappamånad” införs och antalet föräldrapenningdagar utökas till 450. Vardera föräldern har 30 dagar som inte kan överlåtas till den andra. Ersättningen är 90 procent av lönen. Av resterande dagar med föräldrapenning ersätts 300 med 80 procent av lönen och 90 med garantibelopp.
Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan person som
i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet.
1996
Ersättningsnivån under ”mamma-/pappamånad” sänks till 85 procent.
Av övriga 390 dagar ersätts 300 med 75 procent av lönen och 90 med garantibeloppet.
Den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen sänks till 75 procent av lönen.
1997
Ersättningsnivån för ”mamma-/pappamånad” sänks till 75 procent.
1998
Ersättningsnivån för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning höjs till 80 procent.
 
Redigerat:
nizzehult
Jag känner mig rätt trygg nu med den ekonomiska uppställningen, det är bara det här med ersättning för utebliven pensionssersättning kvar och den kan man varken läsa eller Googla sig till om full rättvisa ska uppnås, det handlar mer om hur vi själva ska förhålla oss till detta och komma överens och rent juridiskt behövs den inte. Så jag sätter detta inom parentes.

Nu kommer vi i stället till lite teknikalteter vad gäller bodelningsavtalet om man tänker försöka upprätta det själv. Jag har ägnat nästan hela helgen åt att räkna, kalkylera och förstå hur allt funkar och när jag nu har fått allt i balans och alla siffror på pränt känns det bara dumt att sätta sig hos en bodelare och betala massa tusenlappar för att hen i princip bara ska överföra samma siffror till sitt dokument.

Jag har tittat på två bodelningsavtal som man gratis kan ladda ner från nätet.
Det ena finns här:
http://www.mallar.biz/mallar/0/Bodelning-makar.doc

Förrättningsdagen: är det när Tingsrätten registrerat äktenskapsskilnaden eller är det när domen vinner laga kraft, alltså tre veckor efter detta datum? Kommer det hem papper om detta?
Är det på detta datum man ska ta en ögonblicksbild av sina tillgångar, t ex vilka medel man har på sina konton?
Måste/bör bodelningen (detta papper) skickas in och registreras hos Tingsrätten och vad händer om man inte gör det?

https://www.mallar.info/dok/bodelningsavtal_mall.docx
Den här är betydligt mer strippad. Här står inget om att Tingsrätten ska ta del av detta.

Här finns en tredje verion:
https://avdragslexikon.se/gratis-avtalsmallar/gratis-mall-for-bodelningsavtal/

Som jag förstår det så kan man ställa upp det som tillgångar/skulder var för sig före bodelningen och sen görs uträkningen separat men det går också att göra som jag har gjort tidigare, alltså visa redan färdigt hur delningen blir gjord. Rätt?

Är det sen detta papper som man ska ta till banken och dom nöjer sig med det?

Hur gjorde ni?
 
Redigerat:
nizzehult
Jag har Googlat lite och hittat denna intressanta information:

En bodelning är en ekonomisk överenskommelse mellan makar som upprättas i samband med äktenskapsskillnad. Dagen då makarna ansöker om äktenskapsskillnad är brytdagen och det är från den dagen som värdering av tillgångar och skulder kommer att ske. Första steget är att göra en bodelningsberäkning där vardera parts tillgångar och skulder redovisas. Huvudregeln är att man har rätt till en procentuell del av varandras eventuella överskott på tillgångar (från 10 till 50% beroende på äktenskapets längd), men det är även fritt för makarna att hitta en alternativ lösning som passar dem. Det som ska fördelas är allt giftorättsgods, dvs. tillgångar minus skulder, som inte utgör enskild egendom genom ett äktenskapsförord eller vilkor i testamente eller gåvobrev.

När makarna är överens om hur tillgångarna ska fördelas dem emellan upprättas i nästa steg ett skriftligt bodelningsavtal. I bodelningsavtalet framgår fördelningen av tillgångarna, vad som beslutats gällande exempelvis den gemensamma bostaden och övertagande av lån. Ett bodelningsavtal utgör ett bevis på att makarnas ekonomiska mellanhavanden upphört. Bodelningsavtal krävs exempelvis för en ansökan om lagfart och banken efterfrågar en bodelningshandling i samband med ansökan om lån eller övertagande av lån som tidigare varit gemensamma.


En följdfråga då: visst brukar banken vara behjälplig när man ska söka själva lagfarten eller kräver dom att man ska ha detta med sig? Pratade med en bekant som skilde sig för några år sen och dom hade en egen jurist på sin bank som skötte bodelningsavtalet och delade upp tillgångarna - helt utan kostnad.
 
hsd
Ja just det, ta med Era papper till Er bank så fixar de allt
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.