Nästa pilsner...
Det golvvärmesystemet vi tänker oss kräver 300cc på golvreglar.
Det kommer inte att vara möjligt att lägga nya reglar parallellt med befintliga då vi inte kommer åt infästningsbalkarna.
Är det en OK lösning att kortla, förskjutet) mellan de längsgående balkarna? (se exempel bild)
Samt behöver vi köra på samma dimension som befintliga? (gissar det är 45x195)
Det golvvärmesystemet vi tänker oss kräver 300cc på golvreglar.
Det kommer inte att vara möjligt att lägga nya reglar parallellt med befintliga då vi inte kommer åt infästningsbalkarna.
Är det en OK lösning att kortla, förskjutet) mellan de längsgående balkarna? (se exempel bild)
Samt behöver vi köra på samma dimension som befintliga? (gissar det är 45x195)
Redigerat:
Det här är inte riktigt mitt område men kan ju försöka bidra ändå. Går det att stötta de nya kortlingarna mot det som är under? Har svårt att tro att det blir formellt godkänt om systemet kräver 30 cc. Men vad kan hända? Bara du får ordentlig styvhet i golvet. En variant till kan ju vara att lägga ett extra lager golvspån.
En annan variant kan också vara att skippa golvspå, gjuta EPS-cement mellan golvbjälkarna istället för mjuk isolering. Och sedan flytspackel på det.
Redigerat:
Om du har 195x45 med 60 cc behöver du inte göra annat än att byta golvvärme system. Vad är det för system som kräver 30 cc?H Husåhem skrev:
Nu ska det tilläggas att det aldrig är fel att kortla upp så bjälklaget blir mer stabilt. Sättet du kortlat på fungerar utmärkt. Du kan gå ner i dimension.
Golvvinkeln till vä ser lite märklig ut. Har du någon gammal bräda där?
Janwide:
Jag läste några olika trådar här på forumet där de gjort på detta sätt.
Enligt GVK räcker det med avjämningsmassa så länge du har 600cc (broschyren Säkra våtrum, stycke 5.6.3).
Krille:
Bilden är ett exempel från byggahusforum. Vi har inte börja bygga ännu (projektering pågår).
Det är LK system som skriver 300cc i sin installationsmanual för golvvärme med avjämningsmassa i våta utrymmen på träbjälklag.
Jag läste några olika trådar här på forumet där de gjort på detta sätt.
Enligt GVK räcker det med avjämningsmassa så länge du har 600cc (broschyren Säkra våtrum, stycke 5.6.3).
Krille:
Bilden är ett exempel från byggahusforum. Vi har inte börja bygga ännu (projektering pågår
).Det är LK system som skriver 300cc i sin installationsmanual för golvvärme med avjämningsmassa i våta utrymmen på träbjälklag.
Du får lägga ut en länk så man förstår bättre.H Husåhem skrev:Janwide:
Jag läste några olika trådar här på forumet där de gjort på detta sätt.
Enligt GVK räcker det med avjämningsmassa så länge du har 600cc (broschyren Säkra våtrum, stycke 5.6.3).
Krille:
Bilden är ett exempel från byggahusforum. Vi har inte börja bygga ännu (projektering pågår
Det är LK system som skriver 300cc i sin installationsmanual för golvvärme med avjämningsmassa i våta utrymmen på träbjälklag.
Misstänker att du kikat på spårade spånskivor?
Dessa använder aldrig vi i badrum. Vi kör vanliga spånskivor. Flytspacklar en grund. Lägger ut golvvärmen och flyter fall. Det blir självfallet högre bygghöjd med vattenburet än elslingor.
Krille:
Jag har redan länkat till installationsanvisningen i inlägg #26.
Klicka på länken och gå till sidan 9 i dokumentet.
"Våta utrymmen med avjämningsmassa".
Jag förstår dock vad du menar med spårade skivor kontra ospårade. Detta förläggning sätt avser spårade.
Har varit inne på spårade pga bygghöjd men har på senare tid börjat grunna på att höja dörrtröskeln för att kunna köra ospårade och PEX ovanpå.
Jag har redan länkat till installationsanvisningen i inlägg #26.
Klicka på länken och gå till sidan 9 i dokumentet.
"Våta utrymmen med avjämningsmassa".
Jag förstår dock vad du menar med spårade skivor kontra ospårade. Detta förläggning sätt avser spårade.
Har varit inne på spårade pga bygghöjd men har på senare tid börjat grunna på att höja dörrtröskeln för att kunna köra ospårade och PEX ovanpå.
Jag skulle välja att skippa det vattenburna och bara köra på el i ett så litet utrymme. Inte mycket att värma vintertid.
Janwide:
Du har en poäng, och vi har övervägt detta, men har ändå landat i att vi vill ha flexibiliteten (vatten +el).
Kan tillägga att det blir ca 8m2 med bastun.
Jag var precis och kollade tröskeln mellan allrum och badrum. Idag är faktiskt allrummets golv några millimeter högre än badrummet, då föregående ägare lagt nytt golv i allrum och endast har spånskivor, gjutet fall och våtrumsmatta i badrum.
Jag ska forska vidare i hur mycket golvvärme ovanpå spånskivor som lägst kan bygga. Dvs om man kör med två slingor kan ev dimensionen på rören minskas.
Jag kan leva med ett något högre golv i badrum men ingen stor nivåskillnad. Vi hade flera cm högre golv i vår wc i bostadsrätt och det var besvärligt.
Du har en poäng, och vi har övervägt detta, men har ändå landat i att vi vill ha flexibiliteten (vatten +el).
Kan tillägga att det blir ca 8m2 med bastun.
Jag var precis och kollade tröskeln mellan allrum och badrum. Idag är faktiskt allrummets golv några millimeter högre än badrummet, då föregående ägare lagt nytt golv i allrum och endast har spånskivor, gjutet fall och våtrumsmatta i badrum.
Jag ska forska vidare i hur mycket golvvärme ovanpå spånskivor som lägst kan bygga. Dvs om man kör med två slingor kan ev dimensionen på rören minskas.
Jag kan leva med ett något högre golv i badrum men ingen stor nivåskillnad. Vi hade flera cm högre golv i vår wc i bostadsrätt och det var besvärligt.
Redigerat:
Missade att du lagt ut länken.H Husåhem skrev:
Jag förstår ditt dilemma med bygghöjden. Som jag skrev så är jag personligen inget fan av spårade skivor. Dom är helt enkelt för klena för att ”klara sig själva”.
Skulle jag nu ändå köra dessa spårade skivor i ett badrum så skulle jag kortla i så det blir 30 cc. (Du kan lägga tvärkortlingar mellan reglarna).
Sen skulle jag gå upp till Min 20 mm flytspackel vid brunnen.
Elslingan skulle jag skippat och kört en shunt med elpatron istället.
Tack för svar Krille!
Jag ska prata med LK (och uponor för den delen) och höra vad minsta pex dimension blir i mitt fall samt om jag kan välja vanliga spånskivor och najja rören i armeringen. Vore guld om jag kan klara mig (obs! fallspackling ej inräknat) på 16-17 mm i bygghöjd ovanför spånskivorna.
Gällande elslinga vs elpatron i shunt så måste jag väl ha LK heater dvs patron + styrbox?
Har kollat på den och den kostar ca 3500-4000kr.
Svärfar har gjort flera badrum med elslinga parallellt med pex-rör och kostnaden för den lösningen är ca 1000kr inkl. rumsgivare.
En ytterligare fundering jag har är hur lösa det med golvspånskivorna som sitter på plats idag under våtrumsmatta. De ligger med stor sannolikhet under väggreglar utifrån vad jag tolkat av bygghandlingarna.
Ponera att jag kör med den golvvärmelösning som kräver 600cc (ska vara det i mellanbjälklaget idag): Ska jag bara bryta upp befintliga spånskivor där vi byter ut spillvattenledningarna eller byter man alltid hela golvets spånskivor?
Hur löser man det där väggen går längsefter, ovanpå en golvregel?
Jag ska prata med LK (och uponor för den delen) och höra vad minsta pex dimension blir i mitt fall samt om jag kan välja vanliga spånskivor och najja rören i armeringen. Vore guld om jag kan klara mig (obs! fallspackling ej inräknat) på 16-17 mm i bygghöjd ovanför spånskivorna.
Gällande elslinga vs elpatron i shunt så måste jag väl ha LK heater dvs patron + styrbox?
Har kollat på den och den kostar ca 3500-4000kr.
Svärfar har gjort flera badrum med elslinga parallellt med pex-rör och kostnaden för den lösningen är ca 1000kr inkl. rumsgivare.
En ytterligare fundering jag har är hur lösa det med golvspånskivorna som sitter på plats idag under våtrumsmatta. De ligger med stor sannolikhet under väggreglar utifrån vad jag tolkat av bygghandlingarna.
Ponera att jag kör med den golvvärmelösning som kräver 600cc (ska vara det i mellanbjälklaget idag): Ska jag bara bryta upp befintliga spånskivor där vi byter ut spillvattenledningarna eller byter man alltid hela golvets spånskivor?
Hur löser man det där väggen går längsefter, ovanpå en golvregel?
Flikar in lite info:
Har pratat med LK systems och deras minsta pex-slang är 8mm. Det blir 2st slingor i mitt fall med badrum och bastu. Total bygghöjd från golvspånskiva och upp till toppen på avjämningsmassa är då 20mm. Det var den lösning som bygger minst i höjd.
Man najjar fast pexslangen i armeringen. Sen tillkommer naturligtvis fallspackling ovanpå detta.
Se sidan 2: https://www.lksystems.se/globalasse...08-pa-barande-golv-med-lk-golvvarmelist-8.pdf
Har pratat med LK systems och deras minsta pex-slang är 8mm. Det blir 2st slingor i mitt fall med badrum och bastu. Total bygghöjd från golvspånskiva och upp till toppen på avjämningsmassa är då 20mm. Det var den lösning som bygger minst i höjd.
Man najjar fast pexslangen i armeringen. Sen tillkommer naturligtvis fallspackling ovanpå detta.
Se sidan 2: https://www.lksystems.se/globalasse...08-pa-barande-golv-med-lk-golvvarmelist-8.pdf
Om det är flytspacklat så ryker gplvspånet också. Ett jäkla jobb om du ska försöka rädda spånet. Om spånet forsätter in under väggen kapar du spånet med tex en tigersåg. Sen får du kortla i mellan bjälkarna så du får en ram hela vägen runt.H Husåhem skrev:Tack för svar Krille!
Jag ska prata med LK (och uponor för den delen) och höra vad minsta pex dimension blir i mitt fall samt om jag kan välja vanliga spånskivor och najja rören i armeringen. Vore guld om jag kan klara mig (obs! fallspackling ej inräknat) på 16-17 mm i bygghöjd ovanför spånskivorna.
Gällande elslinga vs elpatron i shunt så måste jag väl ha LK heater dvs patron + styrbox?
Har kollat på den och den kostar ca 3500-4000kr.
Svärfar har gjort flera badrum med elslinga parallellt med pex-rör och kostnaden för den lösningen är ca 1000kr inkl. rumsgivare.
En ytterligare fundering jag har är hur lösa det med golvspånskivorna som sitter på plats idag under våtrumsmatta. De ligger med stor sannolikhet under väggreglar utifrån vad jag tolkat av bygghandlingarna.
Ponera att jag kör med den golvvärmelösning som kräver 600cc (ska vara det i mellanbjälklaget idag): Ska jag bara bryta upp befintliga spånskivor där vi byter ut spillvattenledningarna eller byter man alltid hela golvets spånskivor?
Hur löser man det där väggen går längsefter, ovanpå en golvregel?
Bra inputs där Krille!
Är med på hur du menar med tigersåg och kortlingar.
Känns bra ha en plan redo om det skulle vara flytspacklat och spånet ryker.
Och så nästa pilsner...
Enligt GVK bör man ej ha dubbla tätskikt i ytterväggar/yttertak pga risk för att stänga in fukt.
Uppbyggnaden av takbjälklaget är följande (utifrån och in):
TP20 plåt
Läkt
Board
Isolering/takstolar (300mm)
Byggplast (dikt an takstolarna, på insidan av huset)
Takspånskivor (16mm)
Idag sitter de endast ett trätak (takspont med fjäder) som är vitmålat, dikt an mot spånskivorna, i badrummet. ...Dvs. igen fuktspärr.
Vi tänker köra takgips som vi spacklar, slipar och slutligen målar med våtrumsfärg.
Hur hade ni gjort med tätskikt mellan gipsskivorna och takspånskivorna?
Är med på hur du menar med tigersåg och kortlingar.
Känns bra ha en plan redo om det skulle vara flytspacklat och spånet ryker.
Och så nästa pilsner...
Enligt GVK bör man ej ha dubbla tätskikt i ytterväggar/yttertak pga risk för att stänga in fukt.
Uppbyggnaden av takbjälklaget är följande (utifrån och in):
TP20 plåt
Läkt
Board
Isolering/takstolar (300mm)
Byggplast (dikt an takstolarna, på insidan av huset)
Takspånskivor (16mm)
Idag sitter de endast ett trätak (takspont med fjäder) som är vitmålat, dikt an mot spånskivorna, i badrummet. ...Dvs. igen fuktspärr.
Vi tänker köra takgips som vi spacklar, slipar och slutligen målar med våtrumsfärg.
Hur hade ni gjort med tätskikt mellan gipsskivorna och takspånskivorna?
Hittade följande info från GVKs hemsida:
Dagens moderna tätskikt av plastmatta eller tätskiktsfolie har oftast tillräckligt högt ånggenomgångsmotstånd så att ångspärren, plastfolien som ska skydda byggnadsstomme och isolering, utan nackdel kan/ska vara kvar.
Källa:
https://www.gvk.se/branschregler/fr...parr-plastfolie-i-yttervagg-ska-den-tas-bort/
Bör vi sätta samma typ av tätskikt, som man har under kakel/klinker, direkt på vårt spånskivetak eller bör vi nöja oss med våtrumsfärg på gips då vi har byggplast direkt bakom spånskivan?
Dagens moderna tätskikt av plastmatta eller tätskiktsfolie har oftast tillräckligt högt ånggenomgångsmotstånd så att ångspärren, plastfolien som ska skydda byggnadsstomme och isolering, utan nackdel kan/ska vara kvar.
Källa:
https://www.gvk.se/branschregler/fr...parr-plastfolie-i-yttervagg-ska-den-tas-bort/
Bör vi sätta samma typ av tätskikt, som man har under kakel/klinker, direkt på vårt spånskivetak eller bör vi nöja oss med våtrumsfärg på gips då vi har byggplast direkt bakom spånskivan?