Har inte påstått att jag kan räkna ut exakt påslag, men det kan ge en fingervisning. Och det är den enda typ av referens jag som privatperson har att tillgå för att stämma av offerter mot. Har svårt att tro att en hyfsat stor elfirma i Uppsala betalar i snitt 85 % över Bauhaus-priser. I mitt specifika fall accepterade jag i ett förhandlingssteg att betala deras angivna pris om jag fick kvitton på deras inköp. Det gick inte för sig. Så den underliggande listan var hemlig. Hur tycker du jag ska tolka det? Ska jag fortfarande tro blint på att 15 % påslag är på deras inköpspris? Det är just detta som grundar känslan av att bli lurad. Varför skulle detta påslag inte ligga i häraden av 100 %? Vad har jag som tyder på motsatsen?Krille-72 skrev:
Bara för vara tydlig igen: Hantverkare ska självklart få betalt så det går runt och de kan tjäna pengar. De får ha vilken modell de vill och ta (nästan) precis vad de vill i ersättning, fördelat på tid, material och annat. Jag betalar gärna en högre timlön och tid för planering m.m. Men begär inte att jag blint ska tro på att 15 % på inköpspris landar 100+ % över priser i konsumentledet (nej, jag letade inte det billigaste jag kunde hitta, utan stegade in på Bauhaus och räknade ihop vad deras prylar kostade). Även om det är en enstaka elfirma som gör så och inte alla i branschen.
Problemet är ju att de flesta frågar ”vad tar du i timman”. Det vitnar om inte annat detta forum om. Om det här forumet skulle vara representativt för marknaden så skulle det nog finnas anledning för fler att fundera över sina modeller.E Erik Lindroos skrev:
Men diskussioner med dåliga avtal, höga materialpåslag, pålagda arbetstimmar, onödiga servicebilar, hantverkare som klockas vid tröskeln lär forsatta.
Kolla 5-10 år bakåt i tråden. Lär finnas exakt likadana diskussioner där.
Att fråga om priset på alla ingående artiklar är något mer omständigt. Dessutom är det rimligt att anta att det inte skiljer efter som det är identiska artiklar. Det skulle vara riktigt intressant om ett sådant fall faktiskt prövas i rätten.
Jag har läst
Jag vet att detta inte är nytt. Jag försökte ge en möjlig förklaring till varför många, liksom jag i början, frågar efter timpriset: Man tror att skillnaden i pris ligger där eftersom man köper en tjänst; någon ska utföra ett arbete. Man har inte förstått att flera firmor har en ansenlig del av intäkterna på materialet i sin prismodell. Vilket är helt okej, men kommer som en överraskning. När man missat det en gång gör man det troligen inte igen. Inte alla i alla fall.Ja, men i allmänhet är variationen relativt marginell. Priset på elbutik, bauhaus, jula och Ahlsells verkliga priser ligger inte extremt långt ifrån varandra. Samma sak med mjölk på ica, coop, lidl mf. Det skiljer men i allmänhet inte så mycket att man måste titta på priset. Det är elektrikerna som sticker ut. Det dessutom utan att redovisa priset i förväg.
Den här frågan har tagits upp i rätten massor med gånger. Har inget avtalats ska du betala enligt skälighetsprincipen.D Daniel 109 skrev:
Bara för du hittar samma produkt billigare på ett annat ställe innebär det inte att hantverkarens pris är oskäligt. Genom att visa vad andra entreprenörer tar för samma produkt så räcker det oftast så.
Lite samma som att en burk Cola kostar 10 kr på ett ställe och 30 på nästa.
Har det? Har du något exempel på ett sådant mål?
Jag tycker årets prisjämförelse på pris till en altan är intressant. Det var Byggahus som gjorde den så ni får titta själva.D Daniel 109 skrev:
21 000kr billigast. 28 000kr dyrast.
Betyder alltså att jag kan köpa in den billigaste slå på 33% och vara glad. Eller betyder det att om jag köper på dyraste stället har konsumenten rätt att pruta eftersom det finns billigare ställen.
Om det nu är samma e-nummer mellan två jämförda altaner så kan man ju ta den billigare om skillnaden är stor. Se'n gäller det ju bara att snickaren som ska skruva ihop träbitarna går med på att jobba med materiel som man själv har inhandlat...
Jo, en del saker var verkligen bättre förr, men inte allt... Att utföra "arbete nära spänning" är förebehållet ganska restriktiva förutsättningar, men det finns verkligen inget i en privatbostad som kan motivera det.A Anders_Nilsson skrev:Stomritning? CAD? Kontroll? Elritning?
Jag känner mig plötsligt gammal. Men ditt inlägg är bra för det får mig att förstå varför branschen är i den här situationen.
Vad har hänt med elektrikerbranschen? En gång i tiden kom elektrikern och jobbade lite och så var det bra med det.
Byggström? Gummikabel? Kan du inte bara tejpa fingrarna och köra med strömmen påslagen så jag kan kolla fotboll på TV:n under tiden.
Alltså, jag tänker mig ett jobb på sommaren med bra ljus där elektrikerna kopplar från centralen och så är det förhoppningsvis spänningslöst (huset är från 1920). Så börjar man med OVIR. Går det bra så drar man in 3G1.5FK och kopplar.
Vad är det för fel på befintliga takuttag? De går väl att återanvända? Vad gäller Bergmanndosor så sätter man väl brytare med klor i dessa? Vad är det för prat om ramar? Har aldrig hört talas om detta.
Sedan meckar man el så länge tiden räcker och så får väl elektrikern komma en dag till omdet behövs. Jag har Hornbach 10 minuter bort och Bauhaus 15 minuter så komplettering lär inte vara ett problem. De har även "Kulo" (EKLK eller kanske EKRK) på färdig längd som man kan lämna tillbaka. Alla normala pryttlar som brytare, uttag, kabel, tråd, centraler och så vidare likaså.
Ursäkta om jag är naiv.
Eftersom Du har OVIR i huset utgår jag från att Du har en äldre central (Diazed, alias skruvsäkringar), och att rören kommer fram bakom centralen. När man börjar jobba måste man lossa alla ledningar och skruva ner centralen för att kunna dra om. De gamla OVIR-ledingarna kan man inte räkna med att återansluta, utan hela grupperna måste bytas till 100% ut från centralen. Även om man tar "förstaledningen" i alla grupper på ett bräde för att kunna sätta centralen (eller troligen en ny central) i drift kommer det troligen inte att gå att dra om ett helt våningsplan på en arbetsdag - det blir säkert någon dragning som sitter fast och tar lång tid...
Takuttagen kan möjligen återanvändas om samtliga är jordade - får läsa på reglementet om det är tillåtet vid en större ombyggnad som det här är frågan om. Jag tillåter mig dock att tvivla på att Du har några jordade lamputtag nu om du har OVIR...
Jag skrev om montageramar över B-dosor i samma mening som jag skrev att dimmer är stor och B-dosa är liten, dvs om Du vill ha någon dimmer så behövs ramar. Dimmer går inte in, och har inte klor.
Du behöver inte ursäkta för att vara naiv - de är det nya idealet för svenskar, från högsta politiska ort ;-)
Och förresten, tackar för "credit" om att det jag skrivit hjälper till att öppna ögonen. Det är just att sprida sådant som gör att jag orkar skriva detta.
Jag har berättat om det här i en annan tråd så det kanske blir lite tjatigt, men sist jag anlitade en hantverkare följde kvittot på materialinköpet med fakturan och inget påslag. Jag bad inte om inköpskvitto, och hade gissat på ett påslag på cirka 10%.E Erik Lindroos skrev:
Det sätter ribban för framtida köp av hantverkstjänster. Nu är jag bortskämd.
Den eviga frågan är hur man ska hantera orimliga påslag på materiel samt avsaknad av transparens i samband med att man köper en tjänst, en tjänst som allt som oftast inte erbjuds om inte försäljning av materiel ingår i paketet.
(En sekundär fråga kan då förvisso vara vilken nivå av påslag som som kan anses vara orimlig men det är oftast inte den som ligger till grund för det som kunder anser är problematiskt.)
Frågan rör definitivt inte skillnaden i virkespriser mellan brädgårdar.