electroluxaren skrev:
Den skulle nog dra 148kWh per år så nått är fel, dvs man tjänar 50kWh per år 250kr med snittpriset 5kr kWh, då tar det 20-30år innan det är igentjänat.och det nya skåpets kompressor går mellan 3-5år och är aldrig lönt att byta. Dvs minst 6st nya skåp under den tiden, du losar 60000.-
Hej

Du skriver ”Den skulle nog dra 148kWh per år så nått är fel”.
Kan du ge en länk till källan till uppgiften om ”148kWh per år”.
 
A
M Martin Lundmark skrev:
Hej

Du skriver ”Den skulle nog dra 148kWh per år så nått är fel”.
Kan du ge en länk till källan till uppgiften om ”148kWh per år”.
Bruksanvisningen
 
electroluxaren skrev:
Bruksanvisningen
Hej electroluxaren

Utmärkt att du har bruksanvisningen. Då är det lätt för dig att hjälpa oss andra att kunna läsa data för enheten, du har ju modellen och rimligen ett EAN/UPC – nummer i manualen.

Kan du då söka på internet efter din enhet så vi får en länk.

Eftersom du inte har angivit tillräcklig information om enheten så kan vi andra inte söka.
 
F Finndjävel skrev:
Är väl nu det är läge att byta kyl och frys om man vill spara in kostnaden snabbt. Köpte precis ett nytt kylskåp, D-klassat. Ska dra 93kWh per år, har precis börjat mäta förbrukningen nu. Ska bli intressant att se, som det ser ut hittills så verkar det klara sig en bit under märkförbrukningen. Kompressorn ligger på 28W vilket är sjukt lite, det gamla Elektroluxskåpet hade en kompressor som drog runt 90W.

Elektroluxen var tio år gammal och drog 1,48kWh/dygn uppmätt. Räknar med att landa på runt 0,25kWh/dygn nu. Med 0,50€/kWh i snittpriser på kommande så kommer det inte att ta många år att spara in kostnaden på 699€.
När jag kollar på D-klass så står det 211 kWh/år ?

Insåg nu att det var på ett kombiskåp kyl-frys - kollar jag en ren kyl. så är det 97 kWh/år
Vi köpte ett nytt Miele till stugan, det skall dra 233 kWh/år enligt deklarationen. Hade ett äldre innan där kompressorn gick sönder till kyldelen...
 
A
M Martin Lundmark skrev:
Hej electroluxaren

Utmärkt att du har bruksanvisningen. Då är det lätt för dig att hjälpa oss andra att kunna läsa data för enheten, du har ju modellen och rimligen ett EAN/UPC – nummer i manualen.

Kan du då söka på internet efter din enhet så vi får en länk.

Eftersom du inte har angivit tillräcklig information om enheten så kan vi andra inte söka.
Fråga den som har skåpen.
Jag kommer med andra uppgifter
Det verkar inte finnas något krav på spårbarhet öht.
Alla hittar på efter eget godtycke verkar det som, men min uppgift ligger väldigt nära det flesta skåpen vid den eran
 
klaskarlsson klaskarlsson skrev:
När jag kollar på D-klass så står det 211 kWh/år ?

Insåg nu att det var på ett kombiskåp kyl-frys - kollar jag en ren kyl. så är det 97 kWh/år
Vi köpte ett nytt Miele till stugan, det skall dra 233 kWh/år enligt deklarationen. Hade ett äldre innan där kompressorn gick sönder till kyldelen...
Kombiskåpen är urusla ur energisynpunkt.
Hade ett elektrolyx tidigare, sämsta skiten som blivit tillverkad. Tror den påstådda energiåtgången var 268kWh/år men i verkligheten låg det på drygt 500kWh. Nu har jag bytt emot en vanlig kyl och skaffat en större frysbox istället. Håller på och mäter förbrukningen på kylen som bäst, den är riktigt otroligt låg. Mycket bättre än uppgivna siffror vad det verkar.

Den gamla skitkylen+frys drog 1,48kWh/dygn. Tror volymen låg på runt 260liter kyl och 70liter frys. Så hade jag en äldre ca 100l frysbox som drog 0,48kWh/dygn.

Nu har jag bytt till en riktig kyl 346liter och en större frysbox ca 200l. Frysen drar 0,46kWh/dygn och kylen verkar landa på otroliga 0,10kWh. Inbesparingen blir 1,4kWh/dygn! Samt att volymen för både kyl och frys är större.

Kör från batteri+solpanel under sommaren men räknar med att behöva använda gridden ca 7månader/år. Blir med 0,50€/kWh priser en inbesparing på runt 150€/år.

Alla värden är uppmätta, elektroluxaren kan gå och somna om.
 
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
electroluxaren skrev:
Fråga den som har skåpen.
Jag kommer med andra uppgifter
Det verkar inte finnas något krav på spårbarhet öht.
Alla hittar på efter eget godtycke verkar det som, men min uppgift ligger väldigt nära det flesta skåpen vid den eran
Hej electroluxaren och Finndjävel

Ni bråkar om siffervärden men jag (och troligen även övriga som läser) vet ännu inte ens modellbeteckningen på det ni bråkar om.

När jag, efter att i denna tråd skrivit inlägg #99, fick frågan om LED-lamporna; ”Är det verkligen så bra? För kring 800 lumen, alltså motsvarande en gammal 60 W-lampa brukar det behövas 6-8 W med LED.”d,

Då svarade jag med data och källa (länkar) i inlägg #101.

Om fler gjorde så. Då skulle väl rimligen irritationen och antalet onödiga inlägg minska, och vår gemensamma kunskap öka?

Målet med att vi skriver här på byggahus.se, är väl för att kunna hjälpa (och undvika att irritera) varandra, eller hur?
 
  • Gilla
Jannejoel och 1 till
  • Laddar…
Magnus E K
På min kombinerade Electrotorftig från 2015 verkar uppgiven siffra (samma som i inlägget ovan) stämma, om den bara öppnas 2-3 gånger per dygn och rummet håller 20 grader. Och ännu lägre om den bara står, drog 0.6-0.7 kWh under ett dygn när jag var bortrest nyligen.
 
Magnus E K Magnus E K skrev:
På min kombinerade Electrotorftig från 2015 verkar uppgiven siffra (samma som i inlägget ovan) stämma, om den bara öppnas 2-3 gånger per dygn och rummet håller 20 grader. Och ännu lägre om den bara står, drog 0.6-0.7 kWh under ett dygn när jag var bortrest nyligen.
I tråden ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?” har jag mätt på totalt effektbehov för tre kyl frys enheter. https://www.byggahus.se/forum/threads/elavbrott-hur-goer-man-klarar-man-en-vecka.403877/page-29

Inlägg #430
"Jag driver just nu tre varvtalsstyrda kylenheter samtidigt från en 12 V 500 VA DC/AC inverter, med sinusform på spänningen (Victron Phoenic 12/500 inverter). Det jag driver är ett Siemens KS36VAIDP Kylskåp på 346 liter, ett Siemens GS36NAIDP frysskåp på 242 liter, och en frysbox Whirlpool W204FO på 204 liter."

Inlägg #431
"När jag mäter medeleffekten som DC/AC invertern tillfört de tre (kyl/frys) enheterna (utan att vi öppnat dörrarna i enheterna) så verkar medeleffekten vara ca 32,7 W. Tre varvtalsstyrda kylenheter behöver alltså inte så mycket mer eleffekt vid drift, än från en välisolerad frysbox från 1993 (ca 27,3 W i medeleffekt)."

Om det uppmätta värdet är lägre än det som energimärkningen anger, så kan det t.ex. bero på att omgivningstemperaturen är lägre än i provningsnormen, att antalet omsatta varor är mindre etc.
 
A
Håll Er till till trådens rubrik!!!!
tråden har spårat ur mer än lovligt
 
U Uppfinnar-Nils skrev:
EU har nu mixtrat med skalan för energimärkningar på vitvaror. Den nya skalan gäller från 1 mars i år och ska tydligen gälla kylar, frysar, diskmaskiner, m.m. Energimärkningen visar med bokstaven A-G hur energieffektiva vitvarorna är, där A betyder det bästa och G det sämsta. Genom att välja en vitvara som är klass A eller B så får man en produkt med låg energiförbrukning, alltså liten elräkning.

Jag skulle köpa ett kylskåp idag och noterade att numera är nästan alla kylskåp klass F, E, eller möjligen D. Det låter spontant ganska dåligt. Samma modeller som för ett år sedan var klass A, A+, A++ och A+++. Något kylskåp som fyller kraven för den nya klassen B kan man knappt hitta och A saknas helt.

De flesta kylskåp är i klass F och E, och kollar man närmre omsätter de 120-150 kWh per år för ett fullstort kylskåp. I mina öron låter en elförbrukning på 150kWh som ganska små pengar, ca 150-170kr/år. Det som är värt att notera om man är på jakt efter ett nytt kylskåp (eller frys) är att de med bättre energiklass (som D) ofta kostar många tusen kronor mer än de med energiklass F.
Ex. ett "vanligt kylskåp" (390L), energiklass F, 153kWh/år, kostar omkring 7000kr.
Vill man ha energiklass D, så kostar ett sådant med snarlik prestanda som det "vanliga" kylskåpet ovan ca 11000kr (346L, 96kWh/år).

Så grovt räknat så får man betala ca 4000kr extra för att få ett kylskåp som drar 96kWh istället för 153kWh per år, vilket ger en besparing på 57 kWh/år, med ett elpris på ca 1kr/kWh blir det en besparing på 57kr/år för att man väljer den energieffektivare varianten och det kommer ta 70 år innan den extra investeringen har lönat sig (om det bättre kylskåpet nu håller så länge).

Den nya skalan på energimärkningen är säkert bra för framtiden, energisnåla produkter är bra så att konsumenter får liten elräkning. MEN. Det är kanske inte värt det, just nu, att betala dyrt för bokstaven D istället för F. När det finns andra betydligt vettigare saker man kan spara 53kWh på.

Som exempel på annat man kan spara el på, är att vrida ner värmen när man är borta från sitt hus. I dessa vintermånader när det är minusgrader ute, och 20grader C inne, på 70kvm hus, drar luft-luftpumpen ca 50kWh per dag. Genom att bara stänga dörrarna till rum som ingen är i, och vrida ner värmen till 15grader om man är borta en hel dag, så sjunker temperaturen inne, och elförbrukningen till luft-luft pumpen sjunker ner till 25kWh per dag. Det sänker komforten lite grann att komma hem till ett kyligt hus, men det är i alla fall något som gör stor skillnad på årets elräkning.
Hej Uppfinnar-Nils

Jag är nog ganska positiv till förändringen av energimärkningen inom EU som genomförts gällande elapparater. Det mest negativa är väl att det gjort först nu, och att det kan innebära en olycklig sammanblandning mellan gamla och nya systemet.

I inlägg #99 och i inlägg #101 i denna tråd har jag beskrivit att det nu finns LED-lampor som enligt den nya energimärkningen klarar högsta klassen, (840/4) lm/W = 210 lm/W, benämnd, energieffektivitetsklass A.

I dokumentet ” KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/2015 av den 11 mars 2019” kan du läsa om de nya kraven på belysning.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019R2015&from=EN

På sidan 13 (av 34), (Bilaga II) hittar du en tabell ” Energieffektivitetsklasser och beräkningsmetod” som visar vilken energieffektivitetsklass (A till G) som ljuskällorna får beroende på ” Ljusutbyte utgående från effekten från elnätet TM (lm/W)”

För att klara den högsta klassen, energieffektivitetsklass A krävs ett ljusutbyte på 210 lm/W eller bättre (mer). Är ljusutbytet mellan 185 och 210 lm/W innebär det energieffektivitetsklass B. Är ljusutbytet mellan 160 och 185 lm/W innebär det energieffektivitetsklass C och så vidare till ett ljusutbyte under 85 lm/W som innebär energieffektivitetsklass G.

Under rubriken ”Ljuseffektivitet” på sidan ”Ljusdiod” kan du bl.a. läsa; ”Den teoretiska gränsen för en källa som helt skulle omvandla all elektrisk energi till synligt ljus är 683 lm / W , men den måste ha ett monokromatiskt spektrum med en våglängd på 555 nm . Den teoretiska ljusutbyte av en vit lysdiod är ca 250 lm / W . Denna siffra är mindre än 683 lm / W eftersom den maximala känsligheten för ögat är cirka 555 nm”
https://sv.frwiki.wiki/wiki/Diode_électroluminescente

På sidan om ” Terminologi, certifieringar, standarder och incitament” kan du bl.a. läsa;

”En vanlig glödlampa med effekten 60 watt avger synligt ljus med en effekt av cirka 3 watt (resten avges som värme), verkningsgraden blir då 5%. En LED av senaste modell har ett ljusutbyte om ca 75% av inmatad effekt, verkningsgraden blir då 75%. En LED som avger synligt ljus med en effekt av cirka 3 watt, drar alltså 4 watt d.v.s. 7% av vad en glödlampa förbrukar för samma ljus.”
https://www.ledochled.se/terminologi/

Den LED-lampor som jag hänvisade till i inlägg #99 och i inlägg #101 i denna tråd ligger alltså nära (ca 84%) av den maximalt möjliga ljusutbytet för synligt ljus.

Eftersom LED-lampor med energieffektivitetsklass A har 84% eller bättre i ljusutbytet så har förändringen av energimärkningen för ljuskällor blivit betydligt bättre anpassad till målen att hjälpa elanvändare att köpa effektiva ljuskällor.

Dokumentet gällande för energimärkning av kyl-/frysprodukter ”KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/2016” hittar du här;
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019R2016&from=EN

Även när det gäller kyl-/frysprodukter energimärkningen så innebär varje bokstav (från A till G) ett område (ett energieffektivitetsindex) som vitvaran ligger inom.

Att det gällande kyl-/frysprodukter kallas energieffektivitetsindex (EEI) beror (starkt förenklat) på att nu tar man med mer faktorer än bara elenergibehovet (kWh).

I bilaga IV, Mätmetoder och beräkningar sidorna 18–22 (av 32) hittar du en beskrivning hur energieffektivitetsindexet beräknas. Jag tänker inte här försöka återge vad som står där, ni får själva läsa.

När det gäller ljuskällor så kan man alltså utifrån en bokstav (energieffektivitetsklass) veta inom vilket område ljusutbytet (lm/W) ligger. När det gäller kyl-/frysprodukter finns inte den tydliga kopplingen.
 
Redigerat:
U Uppfinnar-Nils skrev:
De flesta kylskåp är i klass F och E, och kollar man närmre omsätter de 120-150 kWh per år för ett fullstort kylskåp. I mina öron låter en elförbrukning på 150kWh som ganska små pengar, ca 150-170kr/år. Det som är värt att notera om man är på jakt efter ett nytt kylskåp (eller frys) är att de med bättre energiklass (som D) ofta kostar många tusen kronor mer än de med energiklass F.
Ex. ett "vanligt kylskåp" (390L), energiklass F, 153kWh/år, kostar omkring 7000kr.
Vill man ha energiklass D, så kostar ett sådant med snarlik prestanda som det "vanliga" kylskåpet ovan ca 11000kr (346L, 96kWh/år).
Hej Uppfinnar-Nils

Jag är lite förvånad att du vid jämförelsen mellan kylskåp med olika energiklassning t.ex. valde BOSCH, KSV36AIDP Serie 6 och inte t.ex. SIEMENS KS36VAIDP IQ500? Vad jag har förstått så är dessa båda kylskåp identiska men har olika fabrikat på skyltarna, troligen ett samarbete.
https://www.tretti.se/vitvaror/kylskap/fristaende-kylskap/product/bosch-ksv36aidp/

Du skrev ditt inlägg 26 dec 2021. Den 9 september 2021 köpte jag mitt SIEMENS KS36VAIDP IQ500 för 7 495 kr och enligt prisjakt så kunde man t.ex. den 3 dec 2021 köpa SIEMENS KS36VAIDP för ca 7 000 kr.

Priserna varierar och därför så bör man nog följa prisutvecklingen och planera de inköp man kan och som man anser viktiga för ekonomin.

Du gör beräkningar av energikostnaden (vid ett elpris på 1 kr). Idag (och rimligen ett bra tag framöver) skulle du nog använda ett annat och betydligt högre elpris.

Den kyl och den frys jag nu håller på att placera i köket (ombyggnad pågår) har tillsammans ett effektbehov av mindre än 25 W. En kyl och en frys levererar värme där den står, en värme som kommer både från varor som placeras i skåpet samt den eleffekt som tillförs via elnätet.

Denna värme innebär att temperaturen i luften runt (bakom) skåpet höjs och det innebär i sin tur att verkningsgraden sjunker. Även livslängden på kompressorn förkortas genom att trycket (påfrestningen) i kompressorn ökar med förhöjd temperatur.

När jag planerar köket försöker jag se till att luften cirkulerar bra runt kyl och frys (undviker en tät inbyggnad). Jag har både erfarenheter att kyl och frys fungerat under många år och havererat efter kort tid. En frysbox jag ägt fungerade fortfarande efter ca 60 år, ett frysskåp som rimligen var mer än 20 år när huset köptes, 1994 fungerade när det skrotades 2021. Samtidigt har jag varit med om ett kombinerat kyl/frys som stod inklämt med dålig kylning som efter några få år havererade.

Förutom kostnaden för inköpet, energibehovet och kostnaden för elenergin bör man även ta med kostnaden för att man behöver byta ut sina elapparater efter alltför kort tid.

Köper man en kyl eller frys med låg elförbrukning, till ett relativt lågt pris och ser till att enheten håller länge, då klarar man bättre av att kostnaden för elenergi (som förväntat) nu ökar i samhället. Ett elpris som det rimligen dröjer ett tag, innan det sjunker.

Jag anser att den nya energimärkningen på ett bra sätt ökar min möjlighet att sänka (hålla nere) mina :)kostnader.
 
  • Gilla
OFP
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.