29 906 läst · 252 svar
30k läst
252 svar
Net Zero måste alla hus byggas om till passivhus innan 2035-2050?
Så här skriver villaägarna:Skymag skrev:Det känns som att en del verkar tro att EU förslaget ska gälla alla nuvarande befintligt byggda byggnader. Dvs att alla hus ägare inom hela Europa måste lägga miljoner på ombyggnationer.
Så är det inte och ett sådant förslag kommer aldrig att gå igenom och godkännas med tanke på att inget land inom EU kan rättfärdiga sådana kostnader gentemot sin eget lands befolkning som äger egna hus.
EU förslaget om det vinner laga kraft kommer gälla alla nybyggnationer från och med 2035 och framåt. Det kommer borga för att alla hustillverkare har tid på sig att utveckla hus som uppfyller strängare energikrav precis som vanlig praxis att regler skärps med tiden och att hus blir ännu mer energieffektiva än dagens hus.
Vilken energiklass har ditt hus? Om svaret inte är energiklass A får du tvångsrenovera för att leva upp till ambitioner från Bryssel – trots att svenska byggnader redan sticker ut som energieffektiva. Villaägarna kräver att direktivet anpassas efter nationella förutsättningar!
https://www.villaagarna.se/debatt/e...-kan-kosta-dig-en-halv-miljon-i-renoveringar/
När jag går in och läser EU's egen pressrelease på förslaget som fortfarande är uppe för diskussion och revidering så verkar Villaägarna ha delvis fel, alternativt har förslaget förändrats sen den artikeln skrevs. Se länk till EU's pressrelease längst ner.A akby skrev:Så här skriver villaägarna:
Vilken energiklass har ditt hus? Om svaret inte är energiklass A får du tvångsrenovera för att leva upp till ambitioner från Bryssel – trots att svenska byggnader redan sticker ut som energieffektiva. Villaägarna kräver att direktivet anpassas efter nationella förutsättningar!
[länk]
Enligt EU förslaget ska alla NYA byggnader vara klimatneutrala från och med år 2028 samt också vara utrustade med solpaneler.
Från år 2030 måste alla bostäder minst uppnå energiklass E. Från år 2033 måste bostäder minst uppnå energiklass D.
Från år 2035 får inga bostäder primärt värmas upp med fossila bränslen (vilket förmodligen inte är ett större problem i Sverige).
https://www.europarl.europa.eu/news...mance-of-buildings-climate-neutrality-by-2050
Jag tror att "villaägarna" kan ha helt rätt av vad jag läst, sen är det en massa dimridåer från "gröna" strömningar och förhoppningsvist så har vi en bra samt kunnig representation i förhandlingarna i EU-Bryssel.A akby skrev:Så här skriver villaägarna:
Vilken energiklass har ditt hus? Om svaret inte är energiklass A får du tvångsrenovera för att leva upp till ambitioner från Bryssel – trots att svenska byggnader redan sticker ut som energieffektiva. Villaägarna kräver att direktivet anpassas efter nationella förutsättningar!
[länk]
Att tilläggsisolera utsidan av fasaden är förvisso svårt att göra utan att förändra den till det sämre, men vad är det för fel på PVC-fönster? De kan väl se likadana ut som träfönster om man inte titta på mycket nära håll?J JohanLun skrev:
De behöver väl betydligt mindre underhåll, dessutom?
(F.ö. vill jag påpeka att ett sekelskifteshus behöver inte vara äldre än cirka 20 år. )
Inte på rak arm, men det är inte min sak att motbevisa ett påstående som läggs fram utan några som helst vetenskapliga referenser. Det är den som gör ett påstående som ska visa att påståendet är korrekt.TRJBerg skrev:
Det sistnämnda gör man inte genom att visa en URL, utan genom att sammanfatta och förklara de vetenskapliga fakta man vill visa. Referenser man ger är till för att läsaren ska kunna studera saken djupare.
Den egna sammanfattningen och presentationen bruka säga en del om hur kunnig personen som skriver är.
Att bara göra ett (förenklat) påstående, som vissa gör, och rabbla URLar är inte trovärdigt. Folk utan vetenskaplig skolning tror dock att det är så vetenskap går till (eller så vill de bara desinformera).
Nej, det är nog viktigare att ha bil om man bor i tält.Nissens skrev:
Det påstod jag inte heller. Men ens transportkostnader hänger ihop med ens boendekostnader. Ibland den ena av dem låg och den andra hög, medan det ibland är tvärtom. Var man bosätter sig påverkar sambandet.
Brittisk ekonomi väntas 2023 krympa mer än något annat västlands – till och med mer än Rysslands. Storbritanniens BNP väntas minska med 0,6 procent under året, visar en prognos av internationella valutafonden (IMF).T tobiast skrev:
...
De senaste månaderna har den brittiska ekonomin varit under hård press. Hushållens kostnader har skjutit i höjden under en höst och vinter präglad av strejker från branscher som kräver kraftiga löneökningar. Samtidigt har näringslivet drabbats av stora problem när importkostnader har ökat och investeringsviljan minskat, bland annat som en konsekvens av brexit.
Hjälporganisationer och myndigheter vittnar om en ökning av gatuprostitutionen och varnar för risken att barn kan få näringsbrist när föräldrarna inte har råd med tillräckligt med mat.
https://www.dn.se/ekonomi/utfor-med-brittisk-ekonomi-2023-spas-bli-samre-an-ryssland/
Du har ett lite märkligt resonemang.P pmd skrev:Inte på rak arm, men det är inte min sak att motbevisa ett påstående som läggs fram utan några som helst vetenskapliga referenser. Det är den som gör ett påstående som ska visa att påståendet är korrekt.
Det sistnämnda gör man inte genom att visa en URL, utan genom att sammanfatta och förklara de vetenskapliga fakta man vill visa. Referenser man ger är till för att läsaren ska kunna studera saken djupare.
Den egna sammanfattningen och presentationen bruka säga en del om hur kunnig personen som skriver är.
Att bara göra ett (förenklat) påstående, som vissa gör, och rabbla URLar är inte trovärdigt. Folk utan vetenskaplig skolning tror dock att det är så vetenskap går till (eller så vill de bara desinformera).
På lekmannanivå, dvs inte vetenskapliga avhandlingar, använder man sig av fakta och resonemang och stödjer dem med just URL:er. Såvida man inte refererar till titlar/författare och ISBN:id för avhandlingar som inte finns tillgängliga online/på internet.
Alternativet är just vetenskapliga avhandlingar vari ingår resonemang, teori, data som stödjer teorin samt grunddata, dvs de exakta mätningar och beräkningar som ligger till grund för teorin.
Ett annat alternativ för lekmannanivån är att föra fram allmänt accepterade eller allmänt kända fakta i argumentationen och inledningsvis nöja sig med det. Varefter om det blir diskussion referera till seriösa källor som stöd (källorna skall förstås vara tillgängliga för motparten i diskussionen för att det ska vara meningsfullt).
Nästa steg kan vara att man refererar till fler källor eller källor med mer fullständiga data.