43 105 läst · 282 svar
43k läst
282 svar
Nätavgifter för solpaneler kommer höjas - 130 000 husägare påverkas
Hej,
I t.ex. tråden ”Eon elnätavgift höjs” ställer man frågan, om motiven till höjningen av elnätsavgifterna i EON:s elnät. https://www.byggahus.se/forum/threads/eon-elnaetavgift-hoejs.449756/
En del i svaret, är att de nätförstärkningar som varit nödvändiga för solcellsinstallationer har hitintills fördelats över alla som använder elnätet för inmatning eller uttag av elenergi. Dessa kostnader har ökat med mängden solcellsinstallationer.
När ”Nätavgifter för solpaneler kommer höjas” så innebär det att man försöker bättre fördela kostnaden på de som orsakat kostnaden för nätförstärkningar, och inte lägga, kostnaden för nätförstärkningar gällande solcellsanläggningar, på alla.
Kostnaderna i elnätsbolagen får bara tas ut av (fördelas mellan) de som använder elnäten, inte från någon annan kassa.
Det är olika bolag vi köper elenergin ifrån och de bolag som äger elnäten, dessa får inte samarbeta eller ”blanda” ihop sina kassor (flytta pengar mellan bolagen).
Målet med förändringen är, att bl.a. de som idag klagar i tråden ”Eon elnätavgift höjs” och som inte investerat i solceller kommer rimligen framöver att ta en mindre del av de kostnaderna (ombyggnationer och drift) som inmatning av elenergi från solceller förorsakar.
I t.ex. tråden ”Eon elnätavgift höjs” ställer man frågan, om motiven till höjningen av elnätsavgifterna i EON:s elnät. https://www.byggahus.se/forum/threads/eon-elnaetavgift-hoejs.449756/
En del i svaret, är att de nätförstärkningar som varit nödvändiga för solcellsinstallationer har hitintills fördelats över alla som använder elnätet för inmatning eller uttag av elenergi. Dessa kostnader har ökat med mängden solcellsinstallationer.
När ”Nätavgifter för solpaneler kommer höjas” så innebär det att man försöker bättre fördela kostnaden på de som orsakat kostnaden för nätförstärkningar, och inte lägga, kostnaden för nätförstärkningar gällande solcellsanläggningar, på alla.
Kostnaderna i elnätsbolagen får bara tas ut av (fördelas mellan) de som använder elnäten, inte från någon annan kassa.
Det är olika bolag vi köper elenergin ifrån och de bolag som äger elnäten, dessa får inte samarbeta eller ”blanda” ihop sina kassor (flytta pengar mellan bolagen).
Målet med förändringen är, att bl.a. de som idag klagar i tråden ”Eon elnätavgift höjs” och som inte investerat i solceller kommer rimligen framöver att ta en mindre del av de kostnaderna (ombyggnationer och drift) som inmatning av elenergi från solceller förorsakar.
Redigerat:
Just nu är det solceller som i vissa område kan kräva nätförstärkningar.
När elbilar blir vanligare och alla ska ladda samtidigt kommer det sannolikt att kräva förstärkningar i de lokala elnäten. Med samma resonemang där skulle problemet även drabba elbilsladdning.
Jag gissar att de flesta kommer ha elbil om 10 år och fram till dess blir det nog många lokala elnät som kommer behöva förstärkas, då är problemet löst även för solceller. Därför är det mest logiskt för mig att alla får hjälpa till att betala för alla nätförstärkningar som kommer att behövas.
När elbilar blir vanligare och alla ska ladda samtidigt kommer det sannolikt att kräva förstärkningar i de lokala elnäten. Med samma resonemang där skulle problemet även drabba elbilsladdning.
Jag gissar att de flesta kommer ha elbil om 10 år och fram till dess blir det nog många lokala elnät som kommer behöva förstärkas, då är problemet löst även för solceller. Därför är det mest logiskt för mig att alla får hjälpa till att betala för alla nätförstärkningar som kommer att behövas.
Läste i alla fall att Mälarenergi beslutat om att avgifter för detta blir 0kr, i alla fall om man är mindre än 63A och har en och samma säkring för produktion och konsumtion. Skulle gissa att de flesta villaägarna har en produktion från solceller <<63A.
https://via.tt.se/embedded/release/...publisherId=3236664&releaseId=3343746&lang=sv
https://via.tt.se/embedded/release/...publisherId=3236664&releaseId=3343746&lang=sv
Hej Lasse LnL Lasse Ln skrev:Just nu är det solceller som i vissa område kan kräva nätförstärkningar.
När elbilar blir vanligare och alla ska ladda samtidigt kommer det sannolikt att kräva förstärkningar i de lokala elnäten. Med samma resonemang där skulle problemet även drabba elbilsladdning.
Jag gissar att de flesta kommer ha elbil om 10 år och fram till dess blir det nog många lokala elnät som kommer behöva förstärkas, då är problemet löst även för solceller. Därför är det mest logiskt för mig att alla får hjälpa till att betala för alla nätförstärkningar som kommer att behövas.
När vi installerar solceller och matar in elproduktion i elnätet då inför vi två effektriktningar där det tidigare bara varit en effektriktning. Om elnätet inte är anpassat för detta så kan de vara så att de måste förstärkas (byggas om), för att klara solcellsproduktionen inom de regler och normer som finns.
Laddning av elbilar innebär inte två effektriktningar
Desto ojämnare effektflöden är i elnäten, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare på grund av det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat at även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
https://cornucopia.se/2022/05/ekono...matning-av-elen-men-problem-med-hog-spanning/
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
https://cornucopia.se/2022/07/nya-s...matorn-40-lagre-elpris-i-juni-via-timmatning/
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna idag är; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” https://omni.se/brister-i-elnatet-hammar-satsningar-i-24-kommuner/a/k6A6bX
Jag lägger sedan till ett förtydligande också:M Martin Lundmark skrev:Hej Lasse Ln
När vi installerar solceller och matar in elproduktion i elnätet då inför vi två effektriktningar där det tidigare bara varit en effektriktning. Om elnätet inte är anpassat för detta så kan de vara så att de måste förstärkas (byggas om), för att klara solcellsproduktionen inom de regler och normer som finns.
Laddning av elbilar innebär inte två effektriktningar
Desto ojämnare effektflöden är i elnäten, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare på grund av det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat at även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
[länk]
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
[länk]
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna idag är; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” [länk]
- Spänningsfallet sker alltså både i lokalnätets ledningar och i transformatorn. Förlusterna i ledningarna finns kvar (och kan till och med bli större) vid solelsoroduktion som används lokalt, medan man slipper förlusterna i transformatorn då. Förlusterna i transformatorn är oftast större än förlusterna i ledningarna och man får då en nätnytta lokalt. Denna får man som producent betalt för. Det finns också en nätnytta mellan transformatorn och de externa elproducenterna, denna är vanligtvis rätt låg. Eftersom man av större elproducenter (men fortfarande små i sammanhanget) tar ut en produktionsavgift på ca 0,1-0,3 öre/kWh så kan man till och med anta att denna är svagt negativ.
Redigerat:
Tittar man på vattenfalls prislista så ser man att nätnyttan ligger mellan 1.6öre/kWh som lägst (högspänningskund i Norrland) på låglasttimmar, och som högst 20.4öre/kWh för en lågspänningskund lokaliserad i södra Sverige. Det skiljer lite beroende på om man har större eller mindre produktion än konsumtionen.pacman42 skrev:Jag lägger sedan till ett förtydligande också:
- Spänningsfallet sker alltså både i lokalnätets ledningar och i transformatorn. Förlusterna i ledningarna finns kvar (och kan till och med bli större) vid solelsoroduktion som används lokalt, medan man slipper förlusterna i transformatorn då. Förlusterna i transformatorn är oftast större än förlusterna i ledningarna och man får då en nätnytta lokalt. Denna får man som producent betalt för. Det finns också en nätnytta mellan transformatorn och de externa elproducenterna, denna är vanligtvis rätt låg. Eftersom man av större elproducenter (men fortfarande små i sammanhanget) tar ut en produktionsavgift på ca 0,1-0,3 öre/kWh så kan man till och med anta att denna är svagt negativ.
Överföringsavgiften är 0.1öre/kWh, så den är helt försumbar I förhållande till nätnyttan.
Vattenfall var bara ett exempel, men de äger ju mycket regionnät och lokalnät och levererar till lokalnäten med andra ägare som ofta följer vattenfalls prislista med påslag, så dessa listor påverkar många.
Man får ta detta med en nypa salt, och inte dra för mycket slutsatser. Nätnyttan är till stor del förluster, och när de sätter prislistan för året så vet de inte vad elpriset ska bli nästa år så värdet på förlusten blir lite oklart. Med tanke på hur elpriset utvecklats i förhållande till vad man trodde hösten 2022, så skulle jag tro att vattenfalls beräknade nätnytta för nästa år kommer sjunka.
De höga 20 örena nätnytta i söder beror ju i huvudsak på två saker:B BSOD skrev:Tittar man på vattenfalls prislista så ser man att nätnyttan ligger mellan 1.6öre/kWh som lägst (högspänningskund i Norrland) på låglasttimmar, och som högst 20.4öre/kWh för en lågspänningskund lokaliserad i södra Sverige. Det skiljer lite beroende på om man har större eller mindre produktion än konsumtionen.
Överföringsavgiften är 0.1öre/kWh, så den är helt försumbar I förhållande till nätnyttan.
Vattenfall var bara ett exempel, men de äger ju mycket regionnät och lokalnät och levererar till lokalnäten med andra ägare som ofta följer vattenfalls prislista med påslag, så dessa listor påverkar många.
Man får ta detta med en nypa salt, och inte dra för mycket slutsatser. Nätnyttan är till stor del förluster, och när de sätter prislistan för året så vet de inte vad elpriset ska bli nästa år så värdet på förlusten blir lite oklart. Med tanke på hur elpriset utvecklats i förhållande till vad man trodde hösten 2022, så skulle jag tro att vattenfalls beräknade nätnytta för nästa år kommer sjunka.
- höga elpriser
- lite produktion i närområdet, vilket ökar överföringskostnaderna högre upp i nätet
helgestahill skrev:
Det undrar jag, det ända är väl att det kommer in mindre skatt till staten men att den som inte kan eller vill använda sig av Rot & Rut skulle betala mer skatt tror inte jag men allt kan hända i banan republiken Sverige.helgestahill skrev:
Med detta sagt så skulle elnätsavgifterna som nu måste höjas för en utbyggnad av näten komma att sänkas när det är utbyggt, vilket man inte tror på. Jag tror att det är för att elnäts ägarna skall kunna göra större vinster, t.ex så har Kraftringen en vinstmarginal på 48% vet inte hur stor Eon eller någon annan har. Men 48% är en bra vinst.M Martin Lundmark skrev:Hej,
I t.ex. tråden ”Eon elnätavgift höjs” ställer man frågan, om motiven till höjningen av elnätsavgifterna i EON:s elnät. [länk]
En del i svaret, är att de nätförstärkningar som varit nödvändiga för solcellsinstallationer har hitintills fördelats över alla som använder elnätet för inmatning eller uttag av elenergi. Dessa kostnader har ökat med mängden solcellsinstallationer.
När ”Nätavgifter för solpaneler kommer höjas” så innebär det att man försöker bättre fördela kostnaden på de som orsakat kostnaden för nätförstärkningar, och inte lägga, kostnaden för nätförstärkningar gällande solcellsanläggningar, på alla.
Kostnaderna i elnätsbolagen får bara tas ut av (fördelas mellan) de som använder elnäten, inte från någon annan kassa.
Det är olika bolag vi köper elenergin ifrån och de bolag som äger elnäten, dessa får inte samarbeta eller ”blanda” ihop sina kassor (flytta pengar mellan bolagen).
Målet med förändringen är, att bl.a. de som idag klagar i tråden ”Eon elnätavgift höjs” och som inte investerat i solceller kommer rimligen framöver att ta en mindre del av de kostnaderna (ombyggnationer och drift) som inmatning av elenergi från solceller förorsakar.
Detta kan man enkelt avhjälpa om nu solcellerna genererar högre kostnader genom att man helt enkelt inte betalar ut någon nätnytta på som idag, (på min anläggning 11 öre/KWh) då betalar jag en avgift som inte berör de som inte har solceller.pacman42 skrev:Jag lägger sedan till ett förtydligande också:
- Spänningsfallet sker alltså både i lokalnätets ledningar och i transformatorn. Förlusterna i ledningarna finns kvar (och kan till och med bli större) vid solelsoroduktion som används lokalt, medan man slipper förlusterna i transformatorn då. Förlusterna i transformatorn är oftast större än förlusterna i ledningarna och man får då en nätnytta lokalt. Denna får man som producent betalt för. Det finns också en nätnytta mellan transformatorn och de externa elproducenterna, denna är vanligtvis rätt låg. Eftersom man av större elproducenter (men fortfarande små i sammanhanget) tar ut en produktionsavgift på ca 0,1-0,3 öre/kWh så kan man till och med anta att denna är svagt negativ.
ROT och RUT betalas ut den gemensamma skattehögen, så vi bidrar alls med skatt till det. Så alla som betalar skatt betalar för de som nyttjar dessa bidrag. Precis som att alla som betalar skatt är med och betalar för vård, skola, vägar, media, försvaret mm oavsett om man utnyttjar detta eller inte.T TWX skrev: