6 200 läst · 76 svar
6k läst
76 svar
Löneväxla eller amortera?
Att vara utan ekonomiska marginaler är inte bra, jag föredrar att inte ha bostaden belånad men för vissa kanske det är ett bra sätt.V Ville_Vessla skrev:
Eller som i mina inlägg, näst senaste #56 och med rätt förutsättningar (kanske bara tur också). Inga lån och en miljon investerat i någon form, kan vara på banken.V Ville_Vessla skrev:
Finns inget rätt eller fel bara olika förutsättningar och vad man vill göra under sin livstid, vilket också varierar.😉
Håller helt med dig AndersS, jag kan betala fullt ut mitt bolån idag men jag väljer att inte göra det för då blir det tomt på kontot.
Om du amorterat så aggressivt så att du inte har sparade medel så är man ju inte speciellt fri, särskilt inte som pensionär.F fribygg skrev:Jag hävdar fortfarande att det är bättre att amortera än att löneväxla.
Banker ska man äga, inte hålla på att betala ränta till hela livet. Att amortera aggressivt och ha ett boende med endast driftskostnad innebär ju också att man är betydligt friare i när man vill minska lönearbetandet eller helt sluta
Man kan ju amortera aggresivt på en fastighet med boende, minimalt sparande på bank och ändå sitta bra till vid pensionsdags och fri som fågeln. Minns jag rätt har Fribygg skogsfastighet....😉S Strontus skrev:
1,7Mkr/anställd och 681kkr eget kapital och 17% marginal är väl en liten egen låda.AndersMalmgren skrev:
Inte så mycket att skryta över, den där räven har jag hört har en betydligt mer lönsam verksamhet 😂
Om jag löneväxlar får jag ca 6% mer + slipper 20% marginalskatt. De där 20% kanske jag får betala igen när jag går i pension, kanske inte. Jag tror jag slipper delar eller hela den delen, men det är svårt att spekulera i hur skattesystemet ser ut om 20-30år. Efter löneväxling ska man ha 8.07 ibb (ca 50 000kr).
Jag tror fonderna som jag löneväxlar till presterar på ungefär samma nivå som bolånets ränta. Historiskt har det ju varit fördel fonder, men det finna många som presterar dåligt också.
Att vara lågt belönad som gammal är ju skönt kassaflödesmässigt, men det är långt ifrån självklart att man får belåna bostaden om inkomsten är svag. Så det kan bli en illikvid tillgång. Så när man väl gått i pension tror jag det kan vara en fördel att få ut extra pension, jämfört med att vara lite belånad.
Så jag skulle säga att det överväger som fördel för löneväxlingen, på totalen, för mig.
Men nackdelen är ju lång (beroende på hur gammal man är) bindningstid på sparandet.
Jag tror fonderna som jag löneväxlar till presterar på ungefär samma nivå som bolånets ränta. Historiskt har det ju varit fördel fonder, men det finna många som presterar dåligt också.
Att vara lågt belönad som gammal är ju skönt kassaflödesmässigt, men det är långt ifrån självklart att man får belåna bostaden om inkomsten är svag. Så det kan bli en illikvid tillgång. Så när man väl gått i pension tror jag det kan vara en fördel att få ut extra pension, jämfört med att vara lite belånad.
Så jag skulle säga att det överväger som fördel för löneväxlingen, på totalen, för mig.
Men nackdelen är ju lång (beroende på hur gammal man är) bindningstid på sparandet.
Det är en av sakerna jag undrar över: är det sant det du säger, eller är det att kasta pengarna i sjön?F fribygg skrev:
Med tanke på inflation över lång tid, så förlorar amorteringen värde. Husets värde ökar, ja, men värdet i bolånet minskar med tiden. Värdet på huset kommer mina efterlevande till nytta, men bolånet som är kvar om 20 år är förmodligen bara kaffepengar för dem.
Däremot räntan jag betalat under tiden... den kommer vida överstiga lånet jag tagit. Men frågan är om en aggressiv amortering gör att man tjänar eller förlorar i slutändan.
Jag tog inte upp det alternativet för att försöka göra det mindre komplextS Strontus skrev:En sak till att fundera på att amorterade pengar blir ju i princip låsta i huset då det är svårt att få lån med huset som säkerhet som pensionär.
Ett alternativ är att sätta in pengarna på ett privat sparande, då kan man välja senare om man vill amortera eller använda pengarna till att betala räntan på lånet.
Amortering låser upp pengarna tills man säljer huset, med beskattning nu men med sjunkande räntekostnader.
Löneväxling låser upp pengarna tills man blir pensionär, utan beskattning nu men med oförändrade räntekostnader..
Investeringar frigör pengarna, med beskattning nu men med oförändrade räntekostnader.
Jag tror du har rätt i att det är så jag får göra.A AndersS skrev:Och om 20-30% är mycket eller lite beror på beloppet i kronor.
Vi har idag 30% i lån utifrån inköpspriset, men med dagens värde 3 % och i kronor marginell ekonomipåverkan. Vill vi kan lånen lösas direkt.
Så TS fråga är ganska komplex med många parametrar att ta hänsyn till. Enklaste modellen är att krasst bara göra den ekonomiskt utifrån TS ekonomiska förutsättningar idag 11 oktober 2023.
Men TS måste själv sätta in siffror för inkomst, levnadsomkostnader, vad som kan sparas, hur länge man vill låsa sparande, även risktagande, etc.
Anledningen till att jag skapade tråden är just komplexiteten. Bolåneräntorna som ändras under tid och än värre husets värdering, samt inflation... Allt tillsammans gör det mycket svårt att få en uppfattning eftersom bara en liten justering får stor effekt över tid.
Jag förstår ditt resonemang och hade gärna följt det i andra tider!F fribygg skrev:
Problemet, som jag ser det, är att dagens uppblåsta huspriser gör att min familj inte kommer att ha råd att betala av hela lånet. Jag är i 40+-åldern, och bankerna räknar ofta på amortering på 40-50 år. Jag räknar kallt med att jag dött innan dess.
Därför funderar jag på om det är värt att amortera väldigt hårt (och leva ganska snålt) i några årtionden, för att kanske njuta av något lägre boendekostnader i framtiden (när jag är för gammal för att njuta av det). Eller bara acceptera att jag bara hyr min bostad av banken och får ändå leva ganska snålt hela livet.
Mina föräldrars generation klarade av att amortera bort sina bolån helt. Min familj har eventuellt den möjligheten, men till ett väldigt högt pris. Är det värt att satsa på att bli skuldfri?
När jag skriver detta inser jag att du hjälpt mig att formulera frågan på ett annat sätt:
Ska man satsa på att sänka sina utgifter när man blir gammal, eller ska man satsa på att öka sina inkomster när man blir gammal?
Steg 1 skulle jag säga är att sätta upp vilka utgifter kontra inkomster du bedömer att framtiden för med sig. Samt prioriteringar. Exempelvis har man bara en chans att hitta på saker med sina barn medans de är små. Under 5-15 års tid är de stora nog att minnas men små nog att inte tycka att resa med päronen är meningslöst... En spenderad tusenlapp idag kan vara värd mer än många tusenlappar på kontot om 20 år.Reyhn skrev:Jag förstår ditt resonemang och hade gärna följt det i andra tider!
Problemet, som jag ser det, är att dagens uppblåsta huspriser gör att min familj inte kommer att ha råd att betala av hela lånet. Jag är i 40+-åldern, och bankerna räknar ofta på amortering på 40-50 år. Jag räknar kallt med att jag dött innan dess.
Därför funderar jag på om det är värt att amortera väldigt hårt (och leva ganska snålt) i några årtionden, för att kanske njuta av något lägre boendekostnader i framtiden (när jag är för gammal för att njuta av det). Eller bara acceptera att jag bara hyr min bostad av banken och får ändå leva ganska snålt hela livet.
Mina föräldrars generation klarade av att amortera bort sina bolån helt. Min familj har eventuellt den möjligheten, men till ett väldigt högt pris. Är det värt att satsa på att bli skuldfri?
När jag skriver detta inser jag att du hjälpt mig att formulera frågan på ett annat sätt:
Ska man satsa på att sänka sina utgifter när man blir gammal, eller ska man satsa på att öka sina inkomster när man blir gammal?