Kommunen klipper in gräsmattan

[Daniel 109]

Ja, det är ett mycket bra argument.
Hög skatt=hög standard.

Är det ett bra argument att lägga ännu mer pengar på städning?

 

[AndersS]

Utöka grannsamverkan i de områden som har det

 

[Manfreds]

I vår kommun finns det jättefina ängar och kommunen utvärderar fler ställen att lämna för äng. Alla platser är inte lämpliga så det kan komma att ändras. Fattar inte vad det är att gnälla på helt ärligt, även om man inte förstår meningen med biologisk mångfald.

 

[Claes Sörmland]

I vår kommun finns det jättefina ängar och kommunen utvärderar fler ställen att lämna för äng. Alla platser är inte lämpliga så det kan komma att ändras. Fattar inte vad det är att gnälla på helt ärligt, även om man inte förstår meningen med biologisk mångfald.

Äng är ju trevligt om kommunen är beredd att ta den ökade kostnaden för det jämfört med igenslyande mark eller gräsmatta. Ängen ska slås i rätt tid, mitt i semestern och höet bortföras för djurutfodring (eller kompostering om man inte bryr sig om miljön). Efter kanske 10 år eller mer så börjar ängsfloran ta över när marken har utarmats på kväve. Lerjordar (gammal åker) kan ibland vara så pass rika att äng aldrig riktigt uppstår.

 

[Manfreds]

Äng är ju trevligt om kommunen är beredd att ta den ökade kostnaden för det jämfört med igenslyande mark eller gräsmatta. Ängen ska slås i rätt tid, mitt i semestern och höet bortföras för djurutfodring (eller kompostering om man inte bryr sig om miljön). Efter kanske 10 år eller mer så börjar ängsfloran ta över när marken har utarmats på kväve. Lerjordar (gammal åker) kan ibland bara så pass rika att äng aldrig riktigt uppstår.

Det får väl förutsättas att ängen ämnas skötas på lämpligt sätt precis som alla övriga planteringar i staden. Det är ingen 24/7 tillsyn vi talar om.

 

[AndersS]

Erkänner att det tar tid, men för att komma dit är det dags att börja.
2018 lät flera kommuner i vår region gräset växa där man sedan tog det till djurfoder.

 

[lat]

Jag har jobbat inom kommun med sånt här & gräsklippning är en väääldigt stor utgiftspost och många ytor har slentrian klippts för att man "alltid" gjort det. Nån gång så har nån sagt till kommunordföranden att " hööru kan ni inte klippa där också" och så har kommunordföranden sagt till gata/park att göra det, men det har aldrig ingått i kommunens skötselplan.

Så det är säkerligen så att man BÅDE vill befrämja den biologiska mångfalden OCH spara pengar, samt att man börjat gå igenom vilka ytor som egentligen är avsedda att vara paradgräsmatta/bruksgräsmatta/äng/naturmark.

 

[Claes Sörmland]

Det får väl förutsättas att ängen ämnas skötas på lämpligt sätt precis som alla övriga planteringar i staden. Det är ingen 24/7 tillsyn vi talar om.

Fast jag uppfattar att tråden mer handlar om att någon kommun inte vill sköta marken och istället låter den växa igen utan att bärga höet något efter midsommar. Då blir det ingen äng utan igenväxande mark med tistlar och elände.

Det är ju ett annat sätt att lämna marken, som skräpmark, ruderat.

 

[Manfreds]

Fast jag uppfattar att tråden mer handlar om att någon kommun inte vill sköta marken och istället låter den växa igen utan att bärga höet något efter midsommar. Då blir det ingen äng utan igenväxande mark med tistlar och elände.

Det är ju ett annat sätt att lämna marken, som skräpmark, ruderat.

Fast det står ju i inlägget att det är för biologisk mångfald. Men visst, det framgår ju inte att de ämnar sköta den men heller inte motsatsen.

 

[Daniel 109]

Ja, det växer tistlar på ängar.
Ängar slås normalt sett senare än så.

 

[Claes Sörmland]

Fast det står ju i inlägget att det är för biologisk mångfald. Men visst, det framgår ju inte att de ämnar sköta den men heller inte motsatsen.

Att man skriver "biologisk mångfald" i ett policydokument påverkar inte markens och florans sammansättning. Nån måtta får det vara med postmodernismen.

 

[Claes Sörmland]

Ja, det växer tistlar på ängar.
Ängar slås normalt sett senare än så.

Poängen är skillnaden mellan igenväxande mark som tidigare har varit gräsmatta och en äng som uppstår efter åratal av skötsel, d v s att slå höet, låta det fröa av sig och sen bärga det så att kväve (och även fosfor och kalium) bortförs. Och det ska ske under semestertider.

(Dominerar tistel så är det för kvävehaltigt.)

 

[Daniel 109]

Du får tämligen snabbt en bättre biologisk mångfald även utan en sådan skötsel. En kortklippt matta är inte alls bra.
Bara att dra ner klippningen till en gång per åt är bra. Men visst är det bra om man tar bort växtmaterial också. I alla fall om det är en näringsrik mark.

 

[Claes Sörmland]

Du får tämligen snabbt en bättre biologisk mångfald även utan en sådan skötsel. En kortklippt matta är inte alls bra.
Bara att dra ner klippningen till en gång per åt är bra. Men visst är det bra om man tar bort växtmaterial också. I alla fall om det är en näringsrik mark.

Som sagt, skräpmark, ruderat, är ett annat sätt att sköta marken. Det är en kommunal prioriteringsfråga.

För egen del kan jag tycka det är bra om i alla fall lokalgatornas slänter klipps regelbundet. Det är som har uppmärksammats lättare att hålla dem fria från skräp när vegetationen är klippt. Dessutom är det trevligare att slippa kardborrarna (minns eländet min barndoms hundar i en kommun som sparade in på detta). Även hundskit och liknande hålls efter bättre på kortklippt gräsmatta vid gatorna. Och fästingexponeringen minskar.

Om man sen väljer att låta någon större grönyta slya igen så har jag inga större synpunkter. Det är väl den vanligaste "skötselformen" av större ytor på allmän plats eller kommunala tomter, aspslydungar. Vi är så vana vid dem att vi inte ens tycker de är vanprydande längre.

Läs mer om slåtteräng här:
https://www.lansstyrelsen.se/downlo...ec58/1612446923661/aterskapa-slatterangen.pdf

 

[Daniel 109]

Det blir inte sly om det slår årligen.