Köpt hus som saknar ursprungligt bygglov

[Nils Terminus]

Jag förstår. Dock tar det ju bara hand om planstridigheten så det hjälper ju inte mitt problem med att bygglov saknas. Även om planstridigheten försvinner behöver ju ändå ett nytt bygglov sökas och därmed alla nya krav uppfyllas.

Planstridigheten är fortfarande det enda problemet. Att du inte har bygglov spelar ingen roll eftersom det är preskriberat. Ändras planen blir fastigheten planenlig och bygglov behövs alltså inte längre för att göra fastigheten planenlig. Två sätt för att nå samma mål helt enkelt.

 

[Claes Sörmland]

Planstridigheten är fortfarande det enda problemet. Att du inte har bygglov spelar ingen roll eftersom det är preskriberat. Ändras planen blir fastigheten planenlig och bygglov behövs alltså inte längre för att göra fastigheten planenlig. Två sätt för att nå samma mål helt enkelt.

Även att byggnaden uppfördes olovligt kan vara ett problem för TS efter den olycksaliga domen i MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18. Den domen innebär ju att bygglovsfria åtgärder associerade med en- och tvåbostadshus inte får genomföras på fastigheter med de facto en- eller tvåbostadshus som har uppförts utan bygglov. Precis som TS har påpekat så tolkar Boverket domen just så.

T ex om TS vill anlägga en parkeringsplats, något som är bygglovsbefriat för ett en- eller tvåbostadshus, så skriver Boverket om hur domen troligen har ändrat praxis:

"Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna anordna en bygglovsbefriad parkeringsplats måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand."

https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ikt/bygglovbefriade-atgarder/parkeringsplats/

 

[Claes Sörmland]

Boverket skriver ju "måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand". Jag är nyfiken på den processen och om det alls är möjligt. Vad är lagrummet i PBL för detta? Så jag sökte på frasen på boverket.se.

Min sökning gav inget svar men en lista på alla bygglovsfria åtgärder som troligen inte får utföras om man har ett "svartbyggt" en- eller tvåbostadshus:

Bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende
Attefallshus
Bygglovsbefriad tillbyggnad utanför detaljplan
Friggebod
Bygglovsbefriad tillbyggnad högst 15 kvadratmeter
Bygglovsbefriat skärmtak
Bygglovsbefriad altan
Bygglovsbefriade murar och plank utanför detaljplan
Inreda ytterligare en bostad utan bygglov
Bygglovsbefriad skyddad uteplats
Bygglovsbefriade takkupor
Uppställning av fritidsbåt, husvagn och husbil

 

[Claes Sörmland]

Jag hittar verkligen inget om en process att bevilja bygglov 105 år i efterhand. Det enda som nämns är möjligheten att söka lov för olagligt genomförda lovpliktiga åtgärder i närtid, d v s vanligen inom 5/10 år innan handlingen preskriberas. Det finns det utrymme för i PBL.

 

[Jiji]

Jag har ff inte förstått om huset behövde lov när det byggdes eller inte? Vad kom först huset eller någon form av plan?

Vad jag menar med planer lagrade på varandra är att parallellt med stadsplanen gäller uppenbarligen en gammal byggnadsstadga med avseende på placering av byggnader.

Dessa två kan hävas och sedan kan kommunen bestämma var byggnader får stå. En detaljplan kan alltså tillåta byggnader på i princip vilket avstånd till gränsen som helst.
(självklart ska en rad praktiska och säkerhetsmässiga saker klaras men i princip.)

Det kan ha funnits någon mer fråga till mig som jag glömt...

Jo, och som jag tolkar domen vill man att kommunen själv tar ställning. Den juridiska instansen har bara pekat på att det är knepigt med det här huset.

Kommunen har tidigare beviljat bygglov, vilket ev skulle kunna tolkas som att kommunen tagit ställning.

Jag tror inte att det var över hundra år gammal hus som avsågs ang svartbyggen och bygglovabefriade åtgärder. Det vore väldigt intressant att få en ny dom ang det här huset. Men det är ju inte så kul att vara exemplet.

Om kommun vill göra rätt här måste de på något sätt göra huset planenligt. Man ska inte ha gamla byggnader som funnits långt före PBL som inte är planenliga.

Har ni pratat med planavdelningen?

Det vore dessutom intresserant att läsa hela domen. Även den del där domstolen redogör för ärendet.

 

[bladbaggen]

Många spännande synpunkter här. Nu ska ni verkligen få hjälpa mig!

Av alla dagar så fann jag detta när jag återigen gick igenom alla handlingar jag fått från stadsarkivet nu på morgonen. Detta är en del av en inskannad originalhandling. Ska tilläggas att bygglovsavdelningen har endast riktigt dåliga inskannade versioner som är flera decennier gamla. Jag gick dock direkt till själva stadsarkivet, fick syna handlingen och de skannade in den åt mig på plats.

Detta är den inlämnade situationsplanen från dec 1915, dvs den som nämnden inte godkände i februari 1916. Detta syntes väldigt svagt i den inskannade exet jag fått. Men efter höjd kontrast i Photoshop - voila!

Nu till frågan. Det står ju att handlingen godkändes (!!!) 1 feb 1916 - samma datum som nämnden skrev följande i sitt protokoll:

”Innehavare av tomterna 5, 6 och 7 kvarter X samt 2 och 4 kvarteret Y hade på anmodan inlämnat situationsplaner utvisande läget av de på respektive tomter redan uppförda byggnader. Det visade sig härvid att byggnaderna på tomterna 6 och 7 kvarteret X samt 4 kvart. Y uppförts i enlighet med byggnadsordningen för staden och beslöt nämnden därför godkänna dessa situationsplaner. De byggnader däremot som uppförts på tomterna 2 kvart. Y samt 5 kvart X hade förlagts närmare grannens tomtgräns än 4,50 meter, hvilket var i strid mot såväl byggnadsordning för staden som byggnadsstadgan för rikets städer och kunde på häraf dessa ej godkännas. Nämnden beslöt uppdraga åt ordförande att meddela ägaren av berörda tomter Bolag X att om sagda förhållande för vidtagande av åtgärder till förhindrande av dylikt olagligt bebyggande av tomter utom stadens planlagda område, då det vore meningen att dessa tomter skulle bibehållas till läge och form vid framtida intagande i stadsplanen."

Jag har ju alltid hävdat att den korrekta förståelsen av denna text är BN endast anser att två av de bebyggda tomterna är olagliga gentemot rådande bygglagstiftning vilken ännu inte kunde tillämpas fullt ut då tomterna låg utanför stadsplanerat område. De ber därför ägaren Bolag X att inte upprepa dylikt byggande utanför stadsplanerat område, detta för att säkerställa byggnadernas planenlighet i den kommande stadsplanen och bygglagstiftningen för staden. I byggnadsprotokollen mellan 1911 och 1916 finns nämligen flera exempel på hur nämnden har agerat i andra fall där bostäder har uppförts för nära tomtgräns. Där har nämnden krävt direkta åtgärder och kallat ägaren av byggnaden inför nämnden. Att nämnden lämnade upptäckten helt utan åtgärd och inte belade bolag X med böter enligt 1874 byggnadsstadgan kan sägas vara ännu ett bevis för att så var fallet. Lägg sedan på alla följande bygglov som utan problem beviljades, det tidigaste redan 1922.

Detta är ju en originalhandling som ingen privatperson haft tillgång till. Har jag ett case? Jag ser det som att det här är ett bevis på att BN hela tiden ansett att huset har haft en godkänd placering. Länsstyrelsen likställer ju inskickad situationsplan med bygglovsansökan. Det står även namnet på den person som byggde huset på handlingen skriven med samma penna. Samma person bodde bara i huset knappt ett år då denne dog några månader efter inflytt. Därför är det troligt att godkännandet på situationsplanen har skrivits i samband med att personen verkligen fick det godkänt (isch) - alt när nästa bygglov skulle prövas.

Vad tror ni? Pepp please!

 

[Nils Terminus]

Även att byggnaden uppfördes olovligt kan vara ett problem för TS efter den olycksaliga domen i MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18. Den domen innebär ju att bygglovsfria åtgärder associerade med en- och tvåbostadshus inte får genomföras på fastigheter med de facto en- eller tvåbostadshus som har uppförts utan bygglov. Precis som TS har påpekat så tolkar Boverket domen just så.

T ex om TS vill anlägga en parkeringsplats, något som är bygglovsbefriat för ett en- eller tvåbostadshus, så skriver Boverket om hur domen troligen har ändrat praxis:

"Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna anordna en bygglovsbefriad parkeringsplats måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand."

[länk]

MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18 säger ju egentligen bara att slutbesked för bygglovspliktiga åtgärder måste ges innan startbesked för attefallstillbyggnad får ges. Den säger inget om preskriberade svartbyggen och hur man ska hantera det. Det är ju RÅ 1995:42 som hanterar den saken.

Och visst TS får kanske inte göra bygglovsbefriade utbyggnader mm. Men det hindrar inte pågående användning. Och problemen TS tidigare tog gällande försäkring försvinner ju om den blir planenlig. Så ja det enda problemet är väl möjligtvis bygglovsbefriade åtgärder men det är ju fortfarande oklart i TS fall då det skiljer avsevärt från RÅ 1995:42.

 

[Nils Terminus]

Jag har ff inte förstått om huset behövde lov när det byggdes eller inte? Vad kom först huset eller någon form av plan?

Vad jag menar med planer lagrade på varandra är att parallellt med stadsplanen gäller uppenbarligen en gammal byggnadsstadga med avseende på placering av byggnader.

Dessa två kan hävas och sedan kan kommunen bestämma var byggnader får stå. En detaljplan kan alltså tillåta byggnader på i princip vilket avstånd till gränsen som helst.
(självklart ska en rad praktiska och säkerhetsmässiga saker klaras men i princip.)

Det kan ha funnits någon mer fråga till mig som jag glömt...

Jo, och som jag tolkar domen vill man att kommunen själv tar ställning. Den juridiska instansen har bara pekat på att det är knepigt med det här huset.

Kommunen har tidigare beviljat bygglov, vilket ev skulle kunna tolkas som att kommunen tagit ställning.

Jag tror inte att det var över hundra år gammal hus som avsågs ang svartbyggen och bygglovabefriade åtgärder. Det vore väldigt intressant att få en ny dom ang det här huset. Men det är ju inte så kul att vara exemplet.

Om kommun vill göra rätt här måste de på något sätt göra huset planenligt. Man ska inte ha gamla byggnader som funnits långt före PBL som inte är planenliga.

Har ni pratat med planavdelningen?

Det vore dessutom intresserant att läsa hela domen. Även den del där domstolen redogör för ärendet.

Byggandsstadgan gäller alla stadsplaner och byggandesplaner, även avstycknkngsplaner så det är inget specifikt för just detta fall. Dom är inte lagrade på varandra utan byggnadsstadgan kompletterar bara planen. Man behöver inte upphäva det som regleras av byggnadsstadgan utan det är endast en konsekvens av vad som anges eller inte anges i planen.

Annars håller jag med dig.

 

[Nils Terminus]

Många spännande synpunkter här. Nu ska ni verkligen få hjälpa mig!

Av alla dagar så fann jag detta när jag återigen gick igenom alla handlingar jag fått från stadsarkivet nu på morgonen. Detta är en del av en inskannad originalhandling. Ska tilläggas att bygglovsavdelningen har endast riktigt dåliga inskannade versioner som är flera decennier gamla. Jag gick dock direkt till själva stadsarkivet, fick syna handlingen och de skannade in den åt mig på plats.

Detta är den inlämnade situationsplanen från dec 1915, dvs den som nämnden inte godkände i februari 1916. Detta syntes väldigt svagt i den inskannade exet jag fått. Men efter höjd kontrast i Photoshop - voila!

Nu till frågan. Det står ju att handlingen godkändes (!!!) 1 feb 1916 - samma datum som nämnden skrev följande i sitt protokoll:

”Innehavare av tomterna 5, 6 och 7 kvarter X samt 2 och 4 kvarteret Y hade på anmodan inlämnat situationsplaner utvisande läget av de på respektive tomter redan uppförda byggnader. Det visade sig härvid att byggnaderna på tomterna 6 och 7 kvarteret X samt 4 kvart. Y uppförts i enlighet med byggnadsordningen för staden och beslöt nämnden därför godkänna dessa situationsplaner. De byggnader däremot som uppförts på tomterna 2 kvart. Y samt 5 kvart X hade förlagts närmare grannens tomtgräns än 4,50 meter, hvilket var i strid mot såväl byggnadsordning för staden som byggnadsstadgan för rikets städer och kunde på häraf dessa ej godkännas. Nämnden beslöt uppdraga åt ordförande att meddela ägaren av berörda tomter Bolag X att om sagda förhållande för vidtagande av åtgärder till förhindrande av dylikt olagligt bebyggande av tomter utom stadens planlagda område, då det vore meningen att dessa tomter skulle bibehållas till läge och form vid framtida intagande i stadsplanen."

Jag har ju alltid hävdat att den korrekta förståelsen av denna text är BN endast anser att två av de bebyggda tomterna är olagliga gentemot rådande bygglagstiftning vilken ännu inte kunde tillämpas fullt ut då tomterna låg utanför stadsplanerat område. De ber därför ägaren Bolag X att inte upprepa dylikt byggande utanför stadsplanerat område, detta för att säkerställa byggnadernas planenlighet i den kommande stadsplanen och bygglagstiftningen för staden. I byggnadsprotokollen mellan 1911 och 1916 finns nämligen flera exempel på hur nämnden har agerat i andra fall där bostäder har uppförts för nära tomtgräns. Där har nämnden krävt direkta åtgärder och kallat ägaren av byggnaden inför nämnden. Att nämnden lämnade upptäckten helt utan åtgärd och inte belade bolag X med böter enligt 1874 byggnadsstadgan kan sägas vara ännu ett bevis för att så var fallet. Lägg sedan på alla följande bygglov som utan problem beviljades, det tidigaste redan 1922.

Detta är ju en originalhandling som ingen privatperson haft tillgång till. Har jag ett case? Jag ser det som att det här är ett bevis på att BN hela tiden ansett att huset har haft en godkänd placering. Länsstyrelsen likställer ju inskickad situationsplan med bygglovsansökan. Det står även namnet på den person som byggde huset på handlingen skriven med samma penna. Samma person bodde bara i huset knappt ett år då denne dog några månader efter inflytt. Därför är det troligt att godkännandet på situationsplanen har skrivits i samband med att personen verkligen fick det godkänt (isch) - alt när nästa bygglov skulle prövas.

Vad tror ni? Pepp please!

Kör hårt

 

[Claes Sörmland]

MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18 säger ju egentligen bara att slutbesked för bygglovspliktiga åtgärder måste ges innan startbesked för attefallstillbyggnad får ges. Den säger inget om preskriberade svartbyggen och hur man ska hantera det. Det är ju RÅ 1995:42 som hanterar den saken.

Jag håller med om att RÅ 1995:42 är domen som ger upphov till denna röra. P 7395-18 hänvisar bakåt till RÅ 1995:42 i domskälen och tydliggör att den gamla domen även gäller bygglovsfria åtgärder associerade med en- och tvåbostadshus. Det är också så som Boverket tolkar domen.

Och visst TS får kanske inte göra bygglovsbefriade utbyggnader mm. Men det hindrar inte pågående användning. Och problemen TS tidigare tog gällande försäkring försvinner ju om den blir planenlig. Så ja det enda problemet är väl möjligtvis bygglovsbefriade åtgärder men det är ju fortfarande oklart i TS fall då det skiljer avsevärt från RÅ 1995:42.

Bygglovsbefriade åtgärder kan vara ett problem, troligen om man läser Boverkets tolkning. Ett rätt stort problem tror jag de flesta villaägare upplever det som.

 

[Claes Sörmland]

Många spännande synpunkter här. Nu ska ni verkligen få hjälpa mig!

Av alla dagar så fann jag detta när jag återigen gick igenom alla handlingar jag fått från stadsarkivet nu på morgonen. Detta är en del av en inskannad originalhandling. Ska tilläggas att bygglovsavdelningen har endast riktigt dåliga inskannade versioner som är flera decennier gamla. Jag gick dock direkt till själva stadsarkivet, fick syna handlingen och de skannade in den åt mig på plats.

Detta är den inlämnade situationsplanen från dec 1915, dvs den som nämnden inte godkände i februari 1916. Detta syntes väldigt svagt i den inskannade exet jag fått. Men efter höjd kontrast i Photoshop - voila!

Nu till frågan. Det står ju att handlingen godkändes (!!!) 1 feb 1916 - samma datum som nämnden skrev följande i sitt protokoll:

”Innehavare av tomterna 5, 6 och 7 kvarter X samt 2 och 4 kvarteret Y hade på anmodan inlämnat situationsplaner utvisande läget av de på respektive tomter redan uppförda byggnader. Det visade sig härvid att byggnaderna på tomterna 6 och 7 kvarteret X samt 4 kvart. Y uppförts i enlighet med byggnadsordningen för staden och beslöt nämnden därför godkänna dessa situationsplaner. De byggnader däremot som uppförts på tomterna 2 kvart. Y samt 5 kvart X hade förlagts närmare grannens tomtgräns än 4,50 meter, hvilket var i strid mot såväl byggnadsordning för staden som byggnadsstadgan för rikets städer och kunde på häraf dessa ej godkännas. Nämnden beslöt uppdraga åt ordförande att meddela ägaren av berörda tomter Bolag X att om sagda förhållande för vidtagande av åtgärder till förhindrande av dylikt olagligt bebyggande av tomter utom stadens planlagda område, då det vore meningen att dessa tomter skulle bibehållas till läge och form vid framtida intagande i stadsplanen."

Jag har ju alltid hävdat att den korrekta förståelsen av denna text är BN endast anser att två av de bebyggda tomterna är olagliga gentemot rådande bygglagstiftning vilken ännu inte kunde tillämpas fullt ut då tomterna låg utanför stadsplanerat område. De ber därför ägaren Bolag X att inte upprepa dylikt byggande utanför stadsplanerat område, detta för att säkerställa byggnadernas planenlighet i den kommande stadsplanen och bygglagstiftningen för staden. I byggnadsprotokollen mellan 1911 och 1916 finns nämligen flera exempel på hur nämnden har agerat i andra fall där bostäder har uppförts för nära tomtgräns. Där har nämnden krävt direkta åtgärder och kallat ägaren av byggnaden inför nämnden. Att nämnden lämnade upptäckten helt utan åtgärd och inte belade bolag X med böter enligt 1874 byggnadsstadgan kan sägas vara ännu ett bevis för att så var fallet. Lägg sedan på alla följande bygglov som utan problem beviljades, det tidigaste redan 1922.

Detta är ju en originalhandling som ingen privatperson haft tillgång till. Har jag ett case? Jag ser det som att det här är ett bevis på att BN hela tiden ansett att huset har haft en godkänd placering. Länsstyrelsen likställer ju inskickad situationsplan med bygglovsansökan. Det står även namnet på den person som byggde huset på handlingen skriven med samma penna. Samma person bodde bara i huset knappt ett år då denne dog några månader efter inflytt. Därför är det troligt att godkännandet på situationsplanen har skrivits i samband med att personen verkligen fick det godkänt (isch) - alt när nästa bygglov skulle prövas.

Vad tror ni? Pepp please!

En annan vinkel på samma text:

Är du 100% säker på att byggnadsordning för staden och byggnadsstadgan för rikets städer verkligen är gällande för fastigheten vid huset uppförande 1915? Det är inte så att de senare blir gällande för fastigheten när stadsplanen beslutas? Det skulle enligt det scenariot vara det som byggnadsnämnden överväger här, om de befintliga byggnaderna på fastigheterna kan bli en del av planen framgent.

Annars var det ju vid tiden vanligt att man rev det som inte passade med nytagna stadsplaner för att ge plats för planens nya hus.

 

[bladbaggen]

En annan vinkel på samma text:

Är du 100% säker på att byggnadsordning för staden och byggnadsstadgan för rikets städer verkligen är gällande för fastigheten vid huset uppförande 1915? Det är inte så att de senare blir gällande för fastigheten när stadsplanen beslutas? Det skulle enligt det scenariot vara det som byggnadsnämnden överväger här, om de befintliga byggnaderna på fastigheterna kan bli en del av planen framgent.

Annars var det ju vid tiden vanligt att man rev det som inte passade med nytagna stadsplaner för att ge plats för planens nya hus.

Nej, det var ju det jag skrev. Att de INTE gjorde. Då tomten låg utanför stadsplanerat område omfattas den vid tiden inte av 1874 byggnadsstadgan för rikets städer. Byggnadsstadgan från 1874 säger i 2 kap. § 9 att "Ej må stad ... utsträckas till område för hvilket fastställd plan ej finns". Staden fick alltså inte utsträckas till område som saknade fastställd plan. Byggnadsordningen för staden är vagare kring vad som gäller områden som ligger utanför stadsplanerat område men som tillhör staden. Dock är det inget Mark o miljö har brytt sig om att utreda ändå. Oavsett kan ju godkännandet på situationsplanen tillkommit senare förstås. Men det står ju faktiskt godkänt - ha!!!

 

[Claes Sörmland]

Nej, det var ju det jag skrev. Att de INTE gjorde. Då tomten låg utanför stadsplanerat område omfattas den vid tiden inte av 1874 byggnadsstadgan för rikets städer. Byggnadsstadgan från 1874 säger i 2 kap. § 9 att "Ej må stad ... utsträckas till område för hvilket fastställd plan ej finns". Staden fick alltså inte utsträckas till område som saknade fastställd plan. Byggnadsordningen för staden är vagare kring vad som gäller områden som ligger utanför stadsplanerat område men som tillhör staden. Dock är det inget Mark o miljö har brytt sig om att utreda ändå. Oavsett kan ju godkännandet på situationsplanen tillkommit senare förstås. Men det står ju faktiskt godkänt - ha!!!

Jag läser inte att det står godkänt, jag förstår inte hur du läser in detta. Men jag skulle argumentera för att byggnadsstadgan ej var tillämplig och ej heller byggnadsordningen för staden 1915. D v s att det inte fanns ett bygglovskrav när ditt hus uppfördes. D v s länsstyrelsen har missförstått lagrummet från tiden.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag ser inte hur det där påverkar synen på tomt 5 tyvärr.

Vad jag däremot tänkt på apropå de olika byggloven som getts löpande är avtalsrättens begrepp konkludent handlande. Att de efterföljande byggloven getts visar ju att byggnadsnämnden hanterat byggnaden såsom lovlig att bygga till även om det aldrig uttryckligen skrivits. Att man nu 100 år och en handfull bygglov senare kommer fram till en motsatt tolkning är i högsta grad bisarrt givet att det är samma plan och samma äldre lag som ska tolkas.

Att konkludent handlande skulle tillämpas analogt i bygglovsfrågor med hur det görs i avtalsfrågor känns förvisso som ett halmstrå, men det är ju å andra sidan sådana du söker nu.

 

[Nils Terminus]

Bygglovsbefriade åtgärder kan vara ett problem, troligen om man läser Boverkets tolkning. Ett rätt stort problem tror jag de flesta villaägare upplever det som.

Det var väl ungefär det jag skrev? Det kan vara problem men det hindrar inte pågående markanvändning fortfarande. Det blir inte problem fören det är dagvatten bygga ut.
Man får väl göra en avvägning om man tycker det är så viktigt att bygga ut mm. så att man vill driva bygglovsfrågan på de sätt TS skrivit om i det första inlägget.