lbgu skrev:
Om priset för att undgå en oskyldigt dömd för mord är att 99 mördare frikänns p.g.a brist på bevis så tycker jag faktiskt det vore värt att fälla en oskyldig för att även ta de 99 skyldiga som annars frikänns. Samhället accepterar ju utan problem att hundratals oskyldiga dör i trafiken (annars hade ju biltrafik förbjudits eller begränsats till yrkestrafik). Så ett något lägre beviskrav i brottmål tror jag personligen skulle vara bra för samhället.
Undrar om din åsikt består om du en dag skulle dömas för mord fast du var oskyldig?
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Mikael_L
Alfredo skrev:
Hade du möjligen förväntat dig att det skulle vara jurister som söker dessa jobb? :p
Jag tyckte bara att det var värt att påpeka att det blir knepigt när vi börjar moralisera över vad en gör med sin utbildning.
Och försvarare i brottsmål är kanske inte ens värst.
 
Mikael_L skrev:
Och försvarare i brottsmål är kanske inte ens värst.
Naturligtvis inte. Det är ett sådär betalt skitjobb, där man som sagt dessutom gör samhället en stor tjänst.

Vill man hitta kriminella jurister så är det ju i bolagssfären man skall leta. Många "white collar criminals" har juristbakgrund. De är nämligen de som vet var svagheterna finns och hur man skall undgå upptäckt och lagföring. Ekobrott är ju bland de svåraste och dyraste att utreda, och de som begår dem har ju helt andra resurser till sitt försvar än vad vanliga kriminella typiskt har tillgång till.

Detta kan ta sig sådana proportioner att det påverkar hela ekonomiska system. För bara tjugo-trettio år sedan så ville ingen utländsk investerare investera på Oslo-börsen. Insider-trading var så utbrett att det ansågs att man lika gärna kunde sätta in pengarna direkt på de kriminellas konto, hellre än att investera på börsen. Några lagfördes iofs, men eftersom straffet typiskt bara blev böter så ökade det snarast kriminaliteten. Då tog man istället i lite extra för att ha över till den eventuella risken att få böta om man åkte fast. Det blev bara ytterligare en "cost of doing business".

Så man tog i med hårdhanskarna. Böter skrämmer inte den här sortens kriminella, men fängelse det vill man inte sitta i. Ett år räcker. Så efter några uppmärksammade fall där de skyldiga fick skaka galler så fick man ordning på börsen och Oslo-börsen har idag en stor andel utländska investerare.
 
lbgu skrev:
Visst kan det hända, men risken att bli oskyldigt dömd för t.ex. mord är nog mikroskopisk. Betydligt större risk att dö i en bilolycka.

Om priset för att undgå en oskyldigt dömd för mord är att 99 mördare frikänns p.g.a brist på bevis så tycker jag faktiskt det vore värt att fälla en oskyldig för att även ta de 99 skyldiga som annars frikänns. Samhället accepterar ju utan problem att hundratals oskyldiga dör i trafiken (annars hade ju biltrafik förbjudits eller begränsats till yrkestrafik). Så ett något lägre beviskrav i brottmål tror jag personligen skulle vara bra för samhället.
I USA, där man som sagt inte har samma tillgång till verkningsfullt försvar så är beräknar vissa forskare att 4.1% av de dömda som väntar på dödsstraff är oskyldigt dömda.

Ingen, och jag menar ingen borde acceptera dessa odds. (Och om de gör de, så skulle jag föredra att de flyttade...)

Sedan så är det långtifrån så att alla tilltalade i Sverige hävdar att de är oskyldiga till gärningen som sådan. I fallet med mordet på mamman och den 8 månaders dottern i Skåne som man just nämnde i rapport så medger den tilltalade de faktiskt omständigheterna. Så försvarsadvokaten försvarar inte alls någon som är "skyldig men säger att de inte är det". Däremot så håller inte försvaret med om brottsrubriceringen. Åklagaren hävdar mord, försvaret hävdar dråp. Det är upp till domstolen att väga det som framförs och döma.

Och det är precis som det skall vara.
 
Det här är ju OT, men eftersom det kom upp. Gemene man har ju en massa fördomar om just mord i Sverige. Här är en polisforskares listning av flera av dem: http://www.svenskpolis.se/Skane/Artikelarkiv/Artiklar-2013/Februari-2013/9-myter-om-mord/

Rekommenderas.

Appropå hemska försvarsadvokater som får skyldiga klienter frikända så är uppklaringsprocenten för dödligt våld i Sverige ca 90%. Och trots att färre dör till följd av våld, så döms fler till längre straff än förut.
 
Oj, vad allvarligt det blev, mord och annat.

En viktig skillnad mellan svensk och amerikansk rättsskipning är ju jurysystemet i USA.
Då är det nog väldigt lätt att känsloargument får sådan inverkan att enkla fakta skjuts i bakgrunden.

För att lätta upp det hela vill jag referera till det gamla talesättet Kyss Karlsson :)
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Alfredo skrev:
Undrar om din åsikt består om du en dag skulle dömas för mord fast du var oskyldig?
Självklart skulle jag inte gilla det. Jag skulle inte heller gilla att dödas i en trafikolycka. Den risken är mångdubbelt större och kan jag leva med den risken så har jag inget problem med att leva med risken att bli oskyldigt dömd för mord. Av någon anledning verkar vissa överdrivet oroliga just över risken att bli oskyldigt dömd för mord.
 
lars_stefan_axelsson skrev:
Appropå hemska försvarsadvokater som får skyldiga klienter frikända så är uppklaringsprocenten för dödligt våld i Sverige ca 90%.
Fast om man tar andra allvarliga brott som våldtäkter så är inte rättsväsendet lika imponerande när det gäller uppklarandeprocent. Anledningen är väl att mord oftast är relativt lättlösta då det ofta är familjetragedier och förövarna är rätt amatörmässiga, så polisen behöver inte leta långt bort. När det gäller svårare mord med lite mer professionella gärningsmän imponerar väl inte polisen, se bara hur det är i Göteborg.
 
lbgu skrev:
Problemet med jurister (främst brottmålsadvokater) är att de för att vara 'bra' jurister bör vara i total avsaknad av etik och moral. Att de har egna etiska regler är en helt annan sak.

Jag förstår faktiskt inte att en person med någorlunda självkänsla kan göra allt för att få en person, som de i många fall själva vet är skyldig till ett allvarligt brott, frisläppt. Att veta om att man låter en mördare/våldtäktsman gå fri bara för att man hittat någon juridisk teknikalitet som gör att de inte går att dömas. Hur är man funtad då?

Givetvis finns det jurister som vägrar ta mål där de vet att deras klient är skyldig, men de är nog i kraftig minoritet.
Det här är en missuppfattning. En advokat bör inte ta ett mål där man vet att klienten är skyldig, men som envist hävdar sin oskyldighet. Eftersom en advokat inte får "främja orätt", som det heter, kommer advokaten inte kunna göra ett bra jobb med att försvara klienten (eftersom advokaten heller inte får göra något som skadar klientens sak) och bör därför avsäga sig uppdraget. En advokat får exempelvis inte ställa en fråga till sin klient om advokaten vet att klienten kommer att ljuga när frågan besvaras.

Att advokaten sedan, inom ramen för advokatetiken, ska försvara sin klients intressen på alla tänkbara sätt ligger ju i rollen som försvarare. Det är lagstiftaren som har bestämt att det ska vara på det sättet. Sedan har rättens ordförande en viktig roll att spela genom att inte tillåta vilka frågor som helst, vare sig de kommer från försvararsidan eller åklagarsidan.
 
lbgu skrev:
Om priset för att undgå en oskyldigt dömd för mord är att 99 mördare frikänns p.g.a brist på bevis så tycker jag faktiskt det vore värt att fälla en oskyldig för att även ta de 99 skyldiga som annars frikänns. Samhället accepterar ju utan problem att hundratals oskyldiga dör i trafiken (annars hade ju biltrafik förbjudits eller begränsats till yrkestrafik). Så ett något lägre beviskrav i brottmål tror jag personligen skulle vara bra för samhället.
Lägre beviskrav än bortom rimligt tvivel?

För att en domstol ska kunna döma någon till straff idag krävs att den åtalade agerat i enlighet med ett gärningspåstående är styrkt "utom/bortom rimligt tvivel". Detta är uppfyllt om de enda tvivel som finns kvar kring om den åtalade agerat som åklagaren påstått är orimliga.

Att ha lägre beviskrav än så skulle ju innebära att de tvivel som finns kvar kring huruvida den åtalade agerat som åklagaren påstått är rimliga. "Det är visserligen fullt rimligt att den tilltalade inte begått brottet, men det bortser vi ifrån." Ett sånt land vill i vart fall inte jag bo i eftersom det inte skulle vara en rättsstat.
 
  • Gilla
Fairlane och 2 till
  • Laddar…
lbgu skrev:
Fast om man tar andra allvarliga brott som våldtäkter så är inte rättsväsendet lika imponerande när det gäller uppklarandeprocent. Anledningen är väl att mord oftast är relativt lättlösta då det ofta är familjetragedier och förövarna är rätt amatörmässiga, så polisen behöver inte leta långt bort. När det gäller svårare mord med lite mer professionella gärningsmän imponerar väl inte polisen, se bara hur det är i Göteborg.
Uppklarandeprocenten för våldtäkter är väldigt hög. Det är att fastställa om det var en våldtäkt eller inte som är det problematiska.
 
Plåthuset skrev:
Uppklarandeprocenten för våldtäkter är väldigt hög. Det är att fastställa om det var en våldtäkt eller inte som är det problematiska.
Eftersom i stort sett alla sker i någon form av relation. Överfallsvåldtäkter på stan är mycket ovanliga. Både i relativa och absoluta termer.
 
C
Plåthuset skrev:
Uppklarandeprocenten för våldtäkter är väldigt hög. Det är att fastställa om det var en våldtäkt eller inte som är det problematiska.
Dubbelkollade detta och det är den faktiskt inte. Beroende på att, om jag förstod det rätt när jag skummade dessa rapporter, om brott inte kan styrkas räknas det som ett ouppklarat brott i statistiken.
Våldtäkt torde väl annars i ännu högre grad vara ett brott där polisen oftast inte behöver ägna någon större ansträngning att finna en misstänkt gärningsman då denne i allmänhet kan pekas ut av brottsoffret. Vilket sällan är fallet vid mord ;)
 
cpalm skrev:
Dubbelkollade detta och det är den faktiskt inte. Beroende på att, om jag förstod det rätt när jag skummade dessa rapporter, om brott inte kan styrkas räknas det som ett ouppklarat brott i statistiken.
Våldtäkt torde väl annars i ännu högre grad vara ett brott där polisen oftast inte behöver ägna någon större ansträngning att finna en misstänkt gärningsman då denne i allmänhet kan pekas ut av brottsoffret. Vilket sällan är fallet vid mord ;)
Det var lite det jag menade.:) Det blir ju lite märkligt om ett påstått brott, där handlingen efter prövning inte ansågs vara brottslig, ska räknas som ett ouppklarat brott. Det fanns ju inget brott att klara upp. Det är ju inte så att polisen i ett sådant läge ger sig ut och letar efter en alternativ gärningsman.
 
H
Gräsklipparen puttar på, numera i lagträsket. :)
 
  • Gilla
Enolf
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.