Tack för uppdatering och att du delar med dig av all information!
Funderar på putsningen av huset. När ska den utföras? Hur fungerar det med torktider på stommen? Hur påverkas stommen av regn innan putsning? Osv...
Tusen frågor. Men det är bara ditt fel, för tråden inspirerar
Funderar på putsningen av huset. När ska den utföras? Hur fungerar det med torktider på stommen? Hur påverkas stommen av regn innan putsning? Osv...
Tusen frågor. Men det är bara ditt fel, för tråden inspirerar
Bra komplement, det är helt riktigt. Och där finns ett problem på boningshus eftersom täckskiktet ofta är litet pga att man vill ha slanka konstruktioner och betongen inte utsätts för skadliga ämnen , frysning o.s.v.falkn skrev:Väldigt kul att följa ditt detaljerade bygge
Det jag syftade på vid brand var att värmen leds mycket fortare genom armeringen än genom betongen p.g.a. större värmelagringsförmåga. D.v.s. armeringen blir varm innan betongen i angränsande delar till branden.
Tack själv! Det hade inte varit så spännande att skriva om ingen kommenteradetullemannen skrev:Tack för uppdatering och att du delar med dig av all information!
Funderar på putsningen av huset. När ska den utföras? Hur fungerar det med torktider på stommen? Hur påverkas stommen av regn innan putsning? Osv...
Tusen frågor. Men det är bara ditt fel, för tråden inspirerar
.Jag kommer utföra en traditionell treskiktsputs. Putsning sker i fem steg. Täckning, grundning, nätning, utstockning, ytputsning. Brukspecialisten som jag köpt materialet från har en bra bild på detta.
(1. Intäckning av takfot och annat som inte bör få bruk på sig. Den för resultatet kritiska täckningen kommer som punkt 3.)
2.Ganska snart kommer vi grunda hela fasaden. Det sker genom att man sprutar på ett mycket tunt lager cementbruk A på hela väggen (cirka 5kg/m2). Funktionen är dels att den vindtätar lättklinkerväggen och dels att den utjämnar sugförmågan i underlaget. Fogarna suger mer vatten ur putsbruket än vad stenen gör och därför kan stenarna skönjas om man inte grundar. Det som syns är helt enkelt att ytan blivit lite grövre i strukturen just vid fogen eftersom den mindre mängden kvarvarande vatten gör ytan hård tidigare. Detta kan också ses inomhus men problemet är mindre eftersom man putsar mindre ytor åt gången som inte utsetts för så mycket vind och solljus (skall skyddas mot detta utomhus men lite exponerat blir det alltid ändå.)
Därefter kommer jag montera alla fönster och dörrar och plåtslagaren monterar bleck, bandtäckta taket med ståndsplåt över verandan o.s.v. Här kommer vi också göra en mycket (!) noggrann intäckning av dörrar, fönster och plåt. Putsen kommer möta täckningen runt dessa delar och en snett tejpad täckning kommer därför lätt att bli synlig i putsen.
3. Hela fasaden kläs med ett putsnät (kvadratiska rutor, absolut inte hönsnät!). i hörn runt fönster, dörrar och liknande förstärks nätet med ett diagonalt monterat nät för att undvika sprickor i putsen från hörn. Nätet monteras med fästen som lyfter ut det från väggen ett par millimeter så att det hamnar i utstokningslagret.
4. Utstockning är ett tjockare lager puts, kanske 20-25kg/m2 i genomsnitt för att göra ytan helt rak och öka beständigheten på mur- och putsverket. En för tunn puts kommer snart förstöras.
6. Ytputs består normalt av spritputs, stänkputs, rivputs eller liknande. I vårt fall kommer vi göra en slätputs på kanske 20kg/m2 som vi troligtvis drar med en fin borste för att ge struktur i putsen. Det blir i så fall inte en kvastad yta utan mycket finare men ändå inte en traditionell slätputs.
Jag ska skriva mer om takmontaget någon dag men här kommer i alla fall en liten bild för att visa att någonting har hänt:
Okej. Vi har liknande putssystem i mitt projekt på jobbet nu, men där putsar vi på mineralull som sitter utanpå prefabelement i betong med utanpåliggande cellplast. I övrigt samma. Helt rätt att gå på ett putssystem av denna typ tycker jag.Jajada skrev:
Jag läser och hinner fundera en sekund; undra vad täckning är för något...? Jag läser vidare och det följer världens pedagogiska förklaring på hela momentet som till och med min fyraåriga dotter förstår. (nåja, nästan)Jajada skrev:
Visst är det Beijer som brukar ha såna där pedagogiska broschyrer? De borde anlita dig!
Eller du borde skriva en bok!!! 😀
Tackar ödmjukast! Då blev det ändå fel i inlägget eftersom jag först numrerade momenten och sen kom på att det hade varit bra med en bild och numrerade om momenten så att det bättre skulle passa med bilden och då missade att ändra en siffra. Men jag sparar idén med bok för den händelse att min arbetsgivare skulle kursa eller såGizmokvack skrev:
.
Redigerat:
Renoverare
· Västragötaland
· 863 inlägg
Mäktigt!
Jag tänkte nu svara på frågan som ni alla funderar på. Frågan som kan vara lite pinsam och som få vågar ställa.
Jag har tänkt mycket på detta och kommit fram till att det är rimligt att redovisa svaret.
Nämligen: Hur många vänder har familjen Jajada företagit till den lokala återvinningscentralen så här långt i bygget? Svaret är 11 vändor med släpkärra. Här är fotobevis i form av ett bildkollage (längst ner till höger syns dagens lass):
Idag har herr och fru Jajada varit uppe på taket och spikat läkt. Jag har upptäckt att det finns nästan lika många olika sätt att göra ett tak på som det finns utförare och detta är min lösning (stulen från andra så klart). Strö- och bärläkt ner till en kilbräda i dimension 63x200 monterad i nederkant av taket (under pappen). Finessen med detta är att sista raden tegelpannor ligger på den pappade kilbrädan, fotplåt samt hängrännor är infästa under pappen och därmed slipper men ett stort utrymme under tegelpannorna som gör att man från marken kan titta in på läkten under tegelpannorna.
Trevlig kväll!
Jag har tänkt mycket på detta och kommit fram till att det är rimligt att redovisa svaret.
Nämligen: Hur många vänder har familjen Jajada företagit till den lokala återvinningscentralen så här långt i bygget? Svaret är 11 vändor med släpkärra. Här är fotobevis i form av ett bildkollage (längst ner till höger syns dagens lass):
Idag har herr och fru Jajada varit uppe på taket och spikat läkt. Jag har upptäckt att det finns nästan lika många olika sätt att göra ett tak på som det finns utförare och detta är min lösning (stulen från andra så klart). Strö- och bärläkt ner till en kilbräda i dimension 63x200 monterad i nederkant av taket (under pappen). Finessen med detta är att sista raden tegelpannor ligger på den pappade kilbrädan, fotplåt samt hängrännor är infästa under pappen och därmed slipper men ett stort utrymme under tegelpannorna som gör att man från marken kan titta in på läkten under tegelpannorna.
Trevlig kväll!
Redigerat:
Härligt!
Har precis själv plöjt genom de senaste dagarna takläggning och takpannor. Det var dyrare än vad jag trodde om man vill ha glasyr på tegelpannor.
Du kanske skrivit det, men var det Exakt block du valde?
Jag tyckte att det såg ut från bilderna i början att ni använde L element vid gjutning av grunden. Jag vet inte om du sett, men vissa skriver om sättning pga krympning av plasten efter ett antal år, samt med tanke på hur tungt hus man bygger. Alternativet skulle vara att bygga betongsula först som ytterväggar vilar på, sen isolering inne med cellplast och gjuta plattan på det som vanligt. Var det något som du funderade på vid gjutning av plattan?
Har precis själv plöjt genom de senaste dagarna takläggning och takpannor. Det var dyrare än vad jag trodde om man vill ha glasyr på tegelpannor.
Du kanske skrivit det, men var det Exakt block du valde?
Jag tyckte att det såg ut från bilderna i början att ni använde L element vid gjutning av grunden. Jag vet inte om du sett, men vissa skriver om sättning pga krympning av plasten efter ett antal år, samt med tanke på hur tungt hus man bygger. Alternativet skulle vara att bygga betongsula först som ytterväggar vilar på, sen isolering inne med cellplast och gjuta plattan på det som vanligt. Var det något som du funderade på vid gjutning av plattan?
Han bygger iofs med S300 (tror jag det var?) styrofoam, som tål mycket last.denanu skrev:
Men långtidsegenskaperna hos cellplast är något som verkligen borde uppmärksammas, eftersom i stort sett alla småhus nuförtiden vilar på ganska svag cellplast, max S100. Var hade du sett skriverier om detta?
Man hoppas verkligen inte att det blir nytt enstegsfasad historia, fast med cellplast.
Mina egna tankar, ej beräknade eller prövade i labb är att även om sättningen skulle bli någon mm, blir utslaget påtaglig på en fasad på 3.5 m höjd vid takstolarna och jag skulle gissa att man ser sprickor på gavel sidorna som är då uppåt 5-6 m höga beroende på takvinkeln.
Sen ska man kanske inte överdriva det hela då vikten fördelas över hela plattan/sulan och isoleringen under, oavsett om det är S100 eller högre. Rimligt är det att isoleringen krymper lika mycket.
Dock har jag en annan fundering, vart blir större tryck och risk för sättning: gavelsida eller långsida?
Här är vad jag läst:
http://www.konstruktioner.se/pdf/L-element.pdf
http://www.kstr.lth.se/fileadmin/ks...derna_murade_smaahus_-_teknisk_utformning.pdf
Mina egna tankar, ej beräknade eller prövade i labb är att även om sättningen skulle bli någon mm, blir utslaget påtaglig på en fasad på 3.5 m höjd vid takstolarna och jag skulle gissa att man ser sprickor på gavel sidorna som är då uppåt 5-6 m höga beroende på takvinkeln.
Sen ska man kanske inte överdriva det hela då vikten fördelas över hela plattan/sulan och isoleringen under, oavsett om det är S100 eller högre. Rimligt är det att isoleringen krymper lika mycket.
Dock har jag en annan fundering, vart blir större tryck och risk för sättning: gavelsida eller långsida?
Här är vad jag läst:
http://www.konstruktioner.se/pdf/L-element.pdf
http://www.kstr.lth.se/fileadmin/ks...derna_murade_smaahus_-_teknisk_utformning.pdf