15 249 läst · 105 svar
15k läst
105 svar
Isoleringsångest! Är vi helt ute och cyklar?
Om du i stället kör en bil uppvärmt till staxt över nollan när det är kallt så får du ett rimligare fall att jämföra med.
En bil som står utan blöt förare får inte kondens för att det regnar.
En bil som står utan blöt förare får inte kondens för att det regnar.
Ja det är ju svårt att åka ut o åka utan att vara i bilen.useless skrev:
Det är bara läsa lite fysik. Det enda torra rummet som finns är ett som är vacuum i förutsatt att det inte är is i det rummet och det är ju iof inte helt torrt det heller
Javisst. Men nu var påståendet att det bildas en massa fukt om man värmer huset några grader så det hamnar över nollan. I alla mina fysikböcker står det att den relativa fuktigheten minskar när man värmer luften.K kortis skrev:
Ok. Mitt praktiska försök el rättare sagt min fars försök utmynnade i ruttna fönster då fukten ram på glasen. Över nollan jo om huset är för kallt i förhållande till yttertemp så kokar inte fukten bort. Under ca 12 grad el däromkring så blir det för fuktigt, men men kör påuseless skrev:
Men är inte vintern den torraste perioden på året, luften orkar väl bära minst fukt då? Sommaren med varmluft bär mest fukt? Det säger ialf min gamla hygrometer på altanen ute på landet. Den kanske inte ska tas som referens men den visar onekligen låga siffror när det är kallt ute. Så kommer kall luft utifrån i kontakt med varm inneluft, borde väl luften inne vara ”fuktigare” eller stämmer den inte på vintern heller pga det är torr luft utifrån som värmts upp och då bär/drar till sig fukt (från nånstans, vet inte var och hur det skulle funka men)? Jag har ingen aning om hur detta går till, men vintern har torr luft, sommaren har fuktigare luft än vintern.
Värmer man sedan upp den redan torra luften några grader blir den relativa fuktigheten ändå lägre. Det är väl därför inneluften blir väldigt torr på vintern i ett hus man bor i året runt, eller?Norrtull skrev:Men är inte vintern den torraste perioden på året, luften orkar väl bära minst fukt då? Sommaren med varmluft bär mest fukt? Det säger ialf min gamla hygrometer på altanen ute på landet. Den kanske inte ska tas som referens men den visar onekligen låga siffror när det är kallt ute. Så kommer kall luft utifrån i kontakt med varm inneluft, borde väl luften inne vara ”fuktigare” eller stämmer den inte på vintern heller pga det är torr luft utifrån som värmts upp och då bär/drar till sig fukt (från nånstans, vet inte var och hur det skulle funka men)? Jag har ingen aning om hur detta går till, men vintern har torr luft, sommaren har fuktigare luft än vintern.
Jag vet inte hur detta fungerar, bara jämför med ett gammalt mätinstrument som säkert visar fel i procent, men felet borde vara lika stort vinter som sommar. Men om det tänket går att applicera på denna modell vet jag inte, detta är mer en fråga till dom som vet och kan.
Det beror på hur mycket man värmer och hur mycket fukt som transporteras bort och hur många man är och ex dusch o matlagning etcB Byggsnyggen skrev:
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 784 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 784 inlägg
Problemet är att även om luften är torr utomhus så lever du inomhus, den varma luften inne klarar bära mer fukt och du andas, duschar, lagar mat etc. inomhus. Sen när den varma fuktiga luften kommer i kontakt med kalla uteluften, inne i väggen, så fälls fukten ut. Då har man en plast för att hindra fukten nå bärande byggnadsdelar inne i väggen. Är plasten inte tät så ökar risken för mögel osv. inne i väggen. Då är plasten istället dålig för att den riskerar att stänga inne fukten i väggen.Norrtull skrev:
Man bör ha något som begränsar att fukt tar sig in i isolering och bärande konstruktion. Ju tätare det är deras bättre, en tät spärr. Om den inte är helt tät så förespråkas i många kretsar att man ska ta material som kan bära fukten och sen avge fukten när klimatet blir torrare. Detta för att minska riskerna som fukt kan orsaka, men plast behovs likväl. Även fast de döper om den till broms och ger den lite högre genomsläpplighet så är dess syfte att hindra fukten att ta sig in. Att skippa den helt finns det ingen logisk anledning till. Plasten ökar i sig även isoleringen i huset då förluster genom luftdrag försvinner.
Tror att den variabla går åt andra hållet, dvs den är mer fukt genomsläpplig när luftfuktigheten är hög. På så sätt släpper den ut fukt när ansamlingar sker, ex.vis genom kondens. Därför ska det inte användas i rum med hög fuktbelastnig så som poolrum (tror vanliga badrum är ok dock).useless skrev:Det finns variabel ångbroms med porer som täpps igen när en viss fukthalt överskrids. Men oavsett vilket så är den lika genomsläpplig åt båda hållen. Vad jag vet finns det inga (enkla) material eller strukturer som gör att fukt bara kan vandra i en viss riktning, utan riktningen styrs av ångtrycket på respektive sida av materialet.
Men grundprincipen är alltid att man inte ska släppa ut fuktig luft i isoleringen.
Sen är det lite generell förvirring i tråden om ordet "tät"! Dels måste man tänka på lufttäthet, dvs att hindra luft med högt fuktinnehåll att komma ut i isoleringen där den kyls av och kondens uppstår. Detta är den största faran, och både ångbroms och ångspärr är helt lufttäta. Det andra är diffusionsgenomslappligheten, dvs förmågan att släppa igenom vattenmolekyler genom diffusion snarare än konvektion. Här är skillnaden mellan ångbroms och ångspärr, ångsparren är menad att släppa igenom små mängder fukt medan ångbromsen ska vara "helt" tät.
Personligen tror jag att ångbroms oftast är det bättre valet, även i nybygge. Men är allt bra gjort ska det förhoppningsvis inte spela någon roll.
Dina gissningar är helt fel.A arkTecko skrev:Tror att den variabla går åt andra hållet, dvs den är mer fukt genomsläpplig när luftfuktigheten är hög. På så sätt släpper den ut fukt när ansamlingar sker, ex.vis genom kondens. Därför ska det inte användas i rum med hög fuktbelastnig så som poolrum (tror vanliga badrum är ok dock).
Sen är det lite generell förvirring i tråden om ordet "tät"! Dels måste man tänka på lufttäthet, dvs att hindra luft med högt fuktinnehåll att komma ut i isoleringen där den kyls av och kondens uppstår. Detta är den största faran, och både ångbroms och ångspärr är helt lufttäta. Det andra är diffusionsgenomslappligheten, dvs förmågan att släppa igenom vattenmolekyler genom diffusion snarare än konvektion. Här är skillnaden mellan ångbroms och ångspärr, ångsparren är menad att släppa igenom små mängder fukt medan ångbromsen ska vara "helt" tät.
Personligen tror jag att ångbroms oftast är det bättre valet, även i nybygge. Men är allt bra gjort ska det förhoppningsvis inte spela någon roll.
Klippt från isover
”Ånggenomsläppligheten varierar:
ca Sd = 0,3 m vid hög luftfuktighet och 25 m vid låg luftfuktighet.”
https://www.isover.se/products/isover-varior-xtra-variabel-angbroms
Det finns inga allmänt accepterade system för badrum utan fuktspärr.
Att du tror att ångbroms är bättre bygger knappast på kunskap. Det är ett resultat som bygger på dina gissningar. Som uppenbarligen i allmänhet är helt fel.
Sd 0.3 är 83 gånger mer ånggenomsläppligt än sd 25. Så jag har inte fel.D Daniel 109 skrev:Dina gissningar är helt fel.
Klippt från isover
”Ånggenomsläppligheten varierar:
ca Sd = 0,3 m vid hög luftfuktighet och 25 m vid låg luftfuktighet.”
[länk]
Det finns inga allmänt accepterade system för badrum utan fuktspärr.
Att du tror att ångbroms är bättre bygger knappast på kunskap. Det är ett resultat som bygger på dina gissningar. Som uppenbarligen i allmänhet är helt fel.
Sen förstår jag inte varifrån din fientlighet kommer? Vad vinner du på att vara otrevlig och tvärsäker?