Ja det fanns fördelar förr. Man kunde byta upp sig göra bostadskarriär men det berodde nog mer på skatterna än på något annat. Idag får du skatta bort vinsten (ändring från 2021 till viss del) eftersom avdragsrätten hhar ändrats radikalt. Du får skatta på förbättringar på huset som är äldre än 5 år eller som är av ren underhållskaraktär. Hade man inte gjort dessa förbättringar hade priset blivit annorlunda. Att priserna stigit mycket under senaste åren har en orsak i att det byggs väldigt lite villor mot förr. Runt mitte av 70 talet byggdes nästan 50000 villor per år idag cirka 7-10000 per år. Kommunerna planerar väldigt lite för villabyggnation. Efterfråg ställt mot tillgång ger högre pris speciellt när mer än 60 % vill bo i villa.Fairlane skrev:
En annan orsak till högre kostnad är alla nya bestämmelser i byggreglerna. Nu kommer dessutom nya regler för at beräkna energiförbrukningen där värmepumpar kommer att straffas ställt mot fjärrvärme. Detta kommer att betyda ökade kostnade för att bygga en villa på ca 400000 kr då du måste ha typ solpaneler och mer isolering eftersom värmepumpar får en omräkningsfaktor på 1,8 mot fjärrvärme som får 0,7. Men fjärrvärme är inte möjlig på många platser samt att det inte finns någon konkurrensmöjlighet
Amorteringsfria lån existerade inte "på min tid", Lånen var ofta en blandning av ett Annuitetslån och ett "vanligt" lån. Och återbetalningstiden var vanligen på 30 år.
Så många g:a uvar som mig har sedan ett antal år varit skuldfria och sitter på en liten förmögenhet samt bor mycket billigt. Skulle jag så önska kan vi frigöra några miljoner och sätta sprätt på dom.
Men nu är det väl så att med ökande ålder så minskar villha sjukan så dom flesta sitter lugnt i båten och låter sina efterkommande dela på kapitalet.
Så många g:a uvar som mig har sedan ett antal år varit skuldfria och sitter på en liten förmögenhet samt bor mycket billigt. Skulle jag så önska kan vi frigöra några miljoner och sätta sprätt på dom.
Men nu är det väl så att med ökande ålder så minskar villha sjukan så dom flesta sitter lugnt i båten och låter sina efterkommande dela på kapitalet.
Det finns seniorlån som kan hjälpa dig att äta kakan och ha den kvar...E elmont skrev:
Är helt medveten om lånet, men har man så låga boende utgifter som när man för många år sedan blivit skuldfri är det kanske inte så nödvändigt samtidig som villha har minskat avsevärt OCH ofta har man ju redan det mesta.Nissens skrev:
Jo, men du nämnde ju att kapitalet är bundet och att man inte kommer åt det så lätt.E elmont skrev:
Så kallade seniorlån löser ju den ekvationen. Det man egentligen gör är att man själv använder sitt bundna kapital samtidigt som man har kvar allt som tidigare. Kanske vill man göra något extra innan man blir för gammal.
Vad jag tror är att dom allra flesta som blev skuldfria för rätt många år sedan har det rätt bra ekonomiskt och kan "unna sig" lite utan att behöva ta utav kapitalet. Det blir ju rätt mycket billigare att bo den dag banken inte vill ha sin del av kakan varje månad
Jag hoppas att det är så, men en promenad i några villaområden runt Stockholm tycker jag tyder på att en del äldre ägare inte har råd att underhålla sina hus. Det kan ju också vara att det är viljan eller orken, inte pengarna, att ta in hantverkare som saknas, men en del hus förfaller ju långsamt. Anekdotiskt, så av begränsat värde, men jag har sett detta ske - man var så fokuserad på att betala av lånen att man inte riktigt tänkte på hur mycket sparmedel som skulle krävas när man inte längre kunde göra saker själv.
Medlem
· Korpilombolo
· 3 302 inlägg
Troligen tänker man att man inte kommer att ha någon glädje av pengar den dagen huset säljs. Så länge man har tak över huvudet kan man leva på sparlåga. Är läget bra så är det trots allt en bra summa som arvsfonden får.1 16386 skrev:
Menar du att alla mäklare som inte kräver lånelöfte för att lägga bud bryter mot lagen om penningtvätt?D Daaaaaniel skrev:
Vad har penningtvätt med budgivningen att göra? Det är väl aktuellt först om och när några pengar skall byta händer(?)
Absolut inte det jag säger.C cpalm skrev:
Som du säger är det först ett problem den dagen en affär ska göras.C cpalm skrev:
Men varför ska mäklaren vilja ha en budgivare som faktiskt inte "kan" bli köpare?
(Vi bortser nu från huruvida en mäklare vill ha budgivare som driver upp priset....)
Så nej. Vem som helst FÅR buda - med eller utan lånelöfte. Men den som köper, måste mäklaren kunna visa att den har försökt att stävja penningtvätt gentemot, varvid det enklaste sättet är just lånelöfte. Det är den finansierinsformen som kräver minst arbete för mäklaren. Därför vill mäklaren helst se ett lånelöfte.
Vet inte vad du menar med "SKULLE".HasseTeknik skrev:
Fanns ingen lag som tvingade fram skuldfrihet efter ett visst antal år.
Att annuitetslån hade en viss löptid har att göra med att det är nödvändigt för att kunna beräkna annuiteten.
Det var annuitetslån som gällde förr. Vet inte varför, men det är en ganska bra form av lån. I stort sett amorteringsfrihet från början.
Men det fanns inget som hindrade att man tog ett nytt lån och lånade upp senare. Eller bytte långivare och startade om. Gick alldeles utmärkt att vara hårt belånad förr för den som ville det.
Ett tungt skäl till att skuldbördan försvann ganska snabbt för låntagare förr var den höga nominella räntan. Den fungerade i praktiken som amortering.
Med en inflation på säg 8% (och antaget stillastående reallöneökningar) så minskade skuld/lön mod 8% varje år. Dock fick man betala dessa 8% i låneminskning som ränta. (Inga fria luncher).
Så varje år (med 8% inflation) minskade skulden med 8%. Plus den lilla amortering som fanns i annuitetslånet.
För bostadsägare var det således några väldigt tunga första år. Sedan hade skulden krymt.
Men efter några år hade man "amorterat ihop" en större kontantinsats och kunde byta upp sig.
Man kan säga att dagens amorteringskrav är ganska blygsamt mot det "de facto" amorteringskrav som den höga inflationen ledde till.
Visst är det så. Jag har äldre släktingar som gör så.1 16386 skrev:
Det är inte finanser som saknas. Det verkar vara viljan som tryter. Och förmågan till initiativ.
Dom orkar inte göra jobbet själva. Och svimmar när dom ser en offert från en hantverkarfirma.
Med tiden slutar dom klippa gräset också. Vill till att det finns några barn som kommer dit och klipper. Men det är inte alltid det sker.
Andra skäl till att de förfaller är att gamlingarna hamnat på äldreboende. Då kan någon tänka att ja men då är det bara att sälja huset då. Men så är det inte om gamlingen vill ha kvar det. Och har sparande. Och då förfaller husen.
Så kan det givetvis vara för dina släktingar men det är ingen regel i Sverige. Många gamla har dålig pension och värre blir det när den en går bort. Dom har inga skulder och bor billigt och självklart har dom många känslor förknippade med sitt hus. Men dom bor billigt fast det blir inget över till renoveringar och orken finns kanske inte heller.D daVinci skrev:
Vi ser idag många gamla som inte har råd med boende och mat och sover därför under bar himmel. Då kanske hemmet även med lite bristande underhåll är en trygghet