Hjälp! Behöver nytt, enskilt avlopp.
Men vad väljer man?
Känns som om alla husområden är en djungel av val, så jag hoppas på all kunskap här
.
Vi tänker bjuda på ett hus (runt 210 kvadrat) som senast renoverades på 1950-tal och som har ett icke godkänt avlopp. Men då även värmesystemet är till åren, kommer det behövas uppgradering där samt reparationer lite här och där, nya vitvaror ... så det gäller att hålla i penningarna när alla behov ska fyllas.
Tomten är ganska stor så det finns plats att gräva, men utöver traditionella trekammare finns det ju så mycket andra alternativ. Så snälla, ge av er samlade kunskap, för jag känner mig förvirrad.
Vad väljer man för avloppssystem?
Ta hand om er!
/Tess
Känns som om alla husområden är en djungel av val, så jag hoppas på all kunskap här
.Vi tänker bjuda på ett hus (runt 210 kvadrat) som senast renoverades på 1950-tal och som har ett icke godkänt avlopp. Men då även värmesystemet är till åren, kommer det behövas uppgradering där samt reparationer lite här och där, nya vitvaror ... så det gäller att hålla i penningarna när alla behov ska fyllas.
Tomten är ganska stor så det finns plats att gräva, men utöver traditionella trekammare finns det ju så mycket andra alternativ. Så snälla, ge av er samlade kunskap, för jag känner mig förvirrad.
Vad väljer man för avloppssystem?
Ta hand om er!
/Tess
Du kan inte välja avloppssytem fritt. Du måste ha det godkänt av kommunen.
Så börja med att ta kontakt med kommunen, det brukar vara någonting i stil med Miljö och Hälsa som sköter det där, och diskutera med dem vad som är tillåtet. Är det OK med en traditionell trekammarbrunn är det förmodligen det enklaste och billigaste alternativet.
Så börja med att ta kontakt med kommunen, det brukar vara någonting i stil med Miljö och Hälsa som sköter det där, och diskutera med dem vad som är tillåtet. Är det OK med en traditionell trekammarbrunn är det förmodligen det enklaste och billigaste alternativet.
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
En vanlig 3-kammare och därefter en infiltration är den absolut vanligaste lösningen i Sverige och det kan nog bero på att det också är den bästa
När du ringer kommunen och pratar om att eventuellt anlägga en infiltration så vill de förmodligen först se en provgrop för att kunna bedöma avstånd till grundvatten och hur markens genomsläpplighet är. De tittar troligen också på den befintliga 3-kammarbrunnen och bedömer om den går att använda eller om det behövs en ny som är i bättre skick.
Men om du har tur och har en 3-kammare i gott skick, lågt grundvatten och god genomsläpplighet i marken så har du optimala förutsättningar att få till en infiltration och då blir det heller inte så kostsamt.
När du ringer kommunen och pratar om att eventuellt anlägga en infiltration så vill de förmodligen först se en provgrop för att kunna bedöma avstånd till grundvatten och hur markens genomsläpplighet är. De tittar troligen också på den befintliga 3-kammarbrunnen och bedömer om den går att använda eller om det behövs en ny som är i bättre skick.
Men om du har tur och har en 3-kammare i gott skick, lågt grundvatten och god genomsläpplighet i marken så har du optimala förutsättningar att få till en infiltration och då blir det heller inte så kostsamt.
Minireningsverk i värsta fall. Kostnad ca 75000-120 000. I pricip alla andra lösningar är billigare så har du i alla fall en form av takprisidé.
Du får gärna berätta hur ni går vidare... Fosfor och nitrat fällor har jag hört något om.
Som det redan sagts är det kommunens handläggare som har sista ordet. Vissa kommuner har väldigt specifika krav där man exempelvis inte tillåter vissa typer av anläggningar, medans andra ser till vilken skyddsnivå som är aktuell för fastigheten och sedan godkänner alla anläggningar som klarar av att uppnå skyddsnivån.
Att kategoriskt säga att en typ av anläggningar är bättre än någon annan är lite vanskligt. Till exempel är det svårt att veta hur bra en infiltrationsbädd faktiskt fungerar eftersom det inte går att mäta vattnet efter rening.
Täta markbäddar brukar som regel alltid kompletteras med fosforfälla för att kunna reducera fosforn i enlighet med de krav som ställs. Tyvärr är det inte lika enkelt att reducera kväve och förmågan hos infiltrations-/markbäddar att reducera kväve vid krav på hög skyddsnivå är något som allt oftare ifrågasätts.
Vid normal skyddsnivå borde en ny infiltrationsbädd vara bland det billigare för er fastighet.
Minireningsverk ligger idag från knappa 40 000 - 50 000 och uppåt för ett hushåll. Det finns system som man placerar efter trekammarbrunnen och det är de som startar på under 40 000 för ett hushåll med normal skyddsnivå och strax under 50 000 för ett hushåll med hög skyddsnivå.
Det man kan tänka på är att det är i urinen som det mesta av närsalterna finns. Ungefär 80 % av avloppets kväve och 60 % av fosforn kommer från urinen.
Att kategoriskt säga att en typ av anläggningar är bättre än någon annan är lite vanskligt. Till exempel är det svårt att veta hur bra en infiltrationsbädd faktiskt fungerar eftersom det inte går att mäta vattnet efter rening.
Täta markbäddar brukar som regel alltid kompletteras med fosforfälla för att kunna reducera fosforn i enlighet med de krav som ställs. Tyvärr är det inte lika enkelt att reducera kväve och förmågan hos infiltrations-/markbäddar att reducera kväve vid krav på hög skyddsnivå är något som allt oftare ifrågasätts.
Vid normal skyddsnivå borde en ny infiltrationsbädd vara bland det billigare för er fastighet.
Minireningsverk ligger idag från knappa 40 000 - 50 000 och uppåt för ett hushåll. Det finns system som man placerar efter trekammarbrunnen och det är de som startar på under 40 000 för ett hushåll med normal skyddsnivå och strax under 50 000 för ett hushåll med hög skyddsnivå.
Det man kan tänka på är att det är i urinen som det mesta av närsalterna finns. Ungefär 80 % av avloppets kväve och 60 % av fosforn kommer från urinen.