"Se till att konsultationen dokumenteras, och att råden får bindande juridisk verkan, helst i samverkan med kvalitetsansvarig i samband med övrigt bygglov."
Låter som man redan i förväg kan säga att det kommer att gå åt helvete eller? Bara för att man kommer att bli uppbackad av försäkringsbolaget är det väl inte att rekommendera tvivelaktiga lösningar?
Låter som man redan i förväg kan säga att det kommer att gå åt helvete eller? Bara för att man kommer att bli uppbackad av försäkringsbolaget är det väl inte att rekommendera tvivelaktiga lösningar?
Billy_baver, kan man verkligen svara på den frågan i det här läget? Behöver man inte först ta reda på om det finns en trossbotten, vilket det borde finnas, och den kan man ju isolera med t.ex. ekofiber?
Plattgjutning låter både besvärligt, dyrt och trist, men förstås praktiskt om det visar sig att den faktiskt fungerar.
Plattgjutning låter både besvärligt, dyrt och trist, men förstås praktiskt om det visar sig att den faktiskt fungerar.
Mr Handyman: Jag läser bara fakta mellan raderna. Kanhända har jag dragit förhastade slutsatser, vilket väl fallet då borde utvisa.
Aof: Jag säger inte alls att allt med nödvändighet går åt helvete. Vet bara nyttan av att vara grundlig, och att förmedla samma inställning till anlitade sakkunniga.
Gjuten platta är en god och sund lösning om den genomförs korrekt anpassad efter byggnadens förutsättningar. Sannolikt är denna lösning betydligt bättre än att att ersätta befintlig trossbotten med en ny och bättre isolerad, grövre trossbotten över ventilerad men svåråtkomlig krypgrund.
Aof: Jag säger inte alls att allt med nödvändighet går åt helvete. Vet bara nyttan av att vara grundlig, och att förmedla samma inställning till anlitade sakkunniga.
Gjuten platta är en god och sund lösning om den genomförs korrekt anpassad efter byggnadens förutsättningar. Sannolikt är denna lösning betydligt bättre än att att ersätta befintlig trossbotten med en ny och bättre isolerad, grövre trossbotten över ventilerad men svåråtkomlig krypgrund.
Det är sant, det är ganska besvärligt med en trång krypgrund när man ska inspektera. Ju trängre det är desto längre tenderar det att gå mellan varven man inspekterar.
Är inte den gamla trossbotten dålig och man fortsätter på samma sätt och bara fyller på lite isolering och vindtätar ändrar man inte grundens förutsättningarna och man behöver kanske inte oroa sig så mycket för att det är lite trångt att inspektera?
Hur lätt är det att inspektera efter att man har fyllt igen allt med cement?
Första steget borde väl vara att ta reda på hur det verkligen ser ut innan man flyger iväg och börjar planera att gjuta plattor mm?
Hur lätt är det att inspektera efter att man har fyllt igen allt med cement?
Första steget borde väl vara att ta reda på hur det verkligen ser ut innan man flyger iväg och börjar planera att gjuta plattor mm?
Hej!
Intet nytt om grunden ännu... Jag lovar jag postar ett svar så snart vi vet.
Om vi blir tvugna att gjuta en platta i gamla grunden så undrar jag såklart hur man kan minska ev risker? Igentligen så undrar jag vilka risker som finns?
Intet nytt om grunden ännu... Jag lovar jag postar ett svar så snart vi vet.
Om vi blir tvugna att gjuta en platta i gamla grunden så undrar jag såklart hur man kan minska ev risker? Igentligen så undrar jag vilka risker som finns?
Hej igen, Lillfisken... Hoppa in på tråden "murstock, igenfylld spis? storkanal" igår, 19:41 och läs Scout... Lysande inlägg.
Till ämnet. Om ni tvingas? gjuta en platta så fundera en sväng på att minimera plattans storlek. i huset min familj bor i har förra ägaren låtit gjuta platta i badrummet. Det är inte direkt något man skyfflar ur... I övrigt har jag gjort som aof, till många bekantas huvudbry, dvs fyllt på lite isolering och vindtätat) där jag tagit upp golv för inspektion. Att ha gjuten platta i badrummet innebär att jag faktiskt har golvvärme i detta rum (går iofs att lösa på bjälklag med). Vilket jag måste erkänna är en lyx... Det som stör mig är dock att det ventilerade utrymmet blir mindre. antalet ventilationshål har minskat och kanske främst, den har bara varit där i 10 år så att jag inte säkert vet eller kan säga om konstruktionen är bra...
En stor risk som jag ser det (med traditionella plattor) är att man får fuktvandring upp till syllarna om plattan blir för hög (vilket den ofta visat sig bli).
Den största risken som jag ser det är dock det byggnadskulturella värdet som helt eller delvis måste omvärderas utifrån en så drastisk åtgärd. Beroende på husets ålder (mitt 1800) och skick så torde det finnas god chans att det finns kilsågade golv som är handhyvlade, var rädda om dem. Golvtjockleken torde vara +3cm och därför mindre kompatibla med golvvärme. Ni bör därför vara väldigt försiktiga och göra noggranna överväganden innan en sådan åtgärd genomförs.
En, enligt mig, falsk bild som målas upp av besiktningsmän är att krypgrunder, torpargrunder, mullbänkar etc. målas upp som riskkonstruktioner mot den allenarådande, hallelulja, bottenisolerade plattan på mark. Det man inte reflekterar något särskilt över är att dessa riskkonstruktioner till grund i timmerkåkar ofta klarat 100-200 år (om vätan som kommer uppifrån hållits i schakt). Detta beror (åter personlig åsikt) på att den moderna stadens bebyggelse (i något fall kan hända även den sena 1800-talets stad) inte differentierat sitt byggande utifrån rådande geografi. Man bygger fritt i svackor, där naturlig dränering inte förekommit och därför blir grundventilationen en större fråga... och torpargrunden/krypgrunden en riskkonstruktion (mullbänken byggs inte längre).
Men för tidig bebyggelse som man bör kunna placera Ert hus i finns inte samma risker. Så jag hoppas att tidigare ägare (nuvarande skick till trots) varit såpass rädda om huset att man med mindre åtgärder kan isolera bjälklaget och lägga tillbaka liknande eller samma golv...
Faktiskt lite spänd på att få höra om grunden... Hur som helst, hoppas du blir fast i denna moderna form av narkotikum som kallas byggnadsvård...
Till ämnet. Om ni tvingas? gjuta en platta så fundera en sväng på att minimera plattans storlek. i huset min familj bor i har förra ägaren låtit gjuta platta i badrummet. Det är inte direkt något man skyfflar ur... I övrigt har jag gjort som aof, till många bekantas huvudbry, dvs fyllt på lite isolering och vindtätat) där jag tagit upp golv för inspektion. Att ha gjuten platta i badrummet innebär att jag faktiskt har golvvärme i detta rum (går iofs att lösa på bjälklag med). Vilket jag måste erkänna är en lyx... Det som stör mig är dock att det ventilerade utrymmet blir mindre. antalet ventilationshål har minskat och kanske främst, den har bara varit där i 10 år så att jag inte säkert vet eller kan säga om konstruktionen är bra...
En stor risk som jag ser det (med traditionella plattor) är att man får fuktvandring upp till syllarna om plattan blir för hög (vilket den ofta visat sig bli).
Den största risken som jag ser det är dock det byggnadskulturella värdet som helt eller delvis måste omvärderas utifrån en så drastisk åtgärd. Beroende på husets ålder (mitt 1800) och skick så torde det finnas god chans att det finns kilsågade golv som är handhyvlade, var rädda om dem. Golvtjockleken torde vara +3cm och därför mindre kompatibla med golvvärme. Ni bör därför vara väldigt försiktiga och göra noggranna överväganden innan en sådan åtgärd genomförs.
En, enligt mig, falsk bild som målas upp av besiktningsmän är att krypgrunder, torpargrunder, mullbänkar etc. målas upp som riskkonstruktioner mot den allenarådande, hallelulja, bottenisolerade plattan på mark. Det man inte reflekterar något särskilt över är att dessa riskkonstruktioner till grund i timmerkåkar ofta klarat 100-200 år (om vätan som kommer uppifrån hållits i schakt). Detta beror (åter personlig åsikt) på att den moderna stadens bebyggelse (i något fall kan hända även den sena 1800-talets stad) inte differentierat sitt byggande utifrån rådande geografi. Man bygger fritt i svackor, där naturlig dränering inte förekommit och därför blir grundventilationen en större fråga... och torpargrunden/krypgrunden en riskkonstruktion (mullbänken byggs inte längre).
Men för tidig bebyggelse som man bör kunna placera Ert hus i finns inte samma risker. Så jag hoppas att tidigare ägare (nuvarande skick till trots) varit såpass rädda om huset att man med mindre åtgärder kan isolera bjälklaget och lägga tillbaka liknande eller samma golv...
Faktiskt lite spänd på att få höra om grunden... Hur som helst, hoppas du blir fast i denna moderna form av narkotikum som kallas byggnadsvård...
Det börjar bli en lång tråd det här. Kan någon kort sammanfatta varför frågeställaren alls tycker sig tvingad att bryta upp alla golv, byta ut golvreglarna och kanske t.o.m. gjuta platta? Det verkar ju inte vara några problem med ursprungskonstruktionen? Är det bara för att slippa radiatorer på väggarna?
Fattar ingenting.
Fattar ingenting.
Det handlar nog mest om att vänja om sig att tänka från initialplanerat nybygge till en kommande renovering... Verkar som om tankegångarna varit hårdfokuserade på nybygge.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Till Anders_Roslagens utmärkta inlägg kan ju tilläggas att mullbänk/torpargrund blir en riskkonstruktion när de är för täta och inte tillåter fukt- och värmevandring. Förr eldade man dagligen, vilket innebär att murstock värmde upp grunden. Grunden torkades också upp av inneluften.
Det kan också ha blivit problem när man började lacka golv och lägga linoleummattor (då blir konstruktionen för tät). Eller när man i en väldigt låg, ursprunglig mullbänk istället bygger en torpargrund med ett par få kattgluggar.
Jag måste också tillägga att inneluftsventilerade varmgrunder - som alltså fungerar på samma sätt som dessa gamla grunder som inte var så välisolerade - räknas som en av de bästa grundkonstruktionerna idag.
Det kan också ha blivit problem när man började lacka golv och lägga linoleummattor (då blir konstruktionen för tät). Eller när man i en väldigt låg, ursprunglig mullbänk istället bygger en torpargrund med ett par få kattgluggar.
Jag måste också tillägga att inneluftsventilerade varmgrunder - som alltså fungerar på samma sätt som dessa gamla grunder som inte var så välisolerade - räknas som en av de bästa grundkonstruktionerna idag.
Som konichiwa girl så korrekt anmärker förvandlas en ursprungligen sund konstruktion till en riskfaktor när man ändrar byggnadens material och användning. Sannolikt kommer murstocken i framtiden inte alls att hållas städse varm i dagligt bruk. Om man dessutom förbättrar trossbottens isolering kan summan bli att temperaturen i kryputrymmet plötsligt gynnar organisk tillväxt.
En ursprunglig mullbänk var en rationell konstruktion så länge vedeldningen var försumbart billig. Idag är energi dyrt. En nyprojekterad varmgrund drar betydligt mindre energi än en genomluftad mullbänk.
En ursprunglig mullbänk var en rationell konstruktion så länge vedeldningen var försumbart billig. Idag är energi dyrt. En nyprojekterad varmgrund drar betydligt mindre energi än en genomluftad mullbänk.
Jo tråden växer...
Anders_R har lite rätt i att vi hade planerat ett nybygge men fick sedan möjlighet att köpa otroligt fin fastighet som dock inte har varit bebodd på 20 år. Därav vill jag kontrollera grunden för att se att ingen påväxt finns. Murstocken har ju trots allt inte varit varm på 20 år. Det kan ju innebära en viss risk eller???
Huset är byggt på en bergig tomt och man kan se berg i grunden idag. (kikat in genom grundmuren)
Kom nu att tänka på att utrymmet jag såg bäst ligger under skafferiet... Därav ingen isolering kanske.... Det visar sig så småning om. Har nu lånat tre böcker om renovering av gamla hus. (Byggnadsvård i praktiken 2, 3 och 4)
Anders_R har lite rätt i att vi hade planerat ett nybygge men fick sedan möjlighet att köpa otroligt fin fastighet som dock inte har varit bebodd på 20 år. Därav vill jag kontrollera grunden för att se att ingen påväxt finns. Murstocken har ju trots allt inte varit varm på 20 år. Det kan ju innebära en viss risk eller???
Huset är byggt på en bergig tomt och man kan se berg i grunden idag. (kikat in genom grundmuren)
Kom nu att tänka på att utrymmet jag såg bäst ligger under skafferiet... Därav ingen isolering kanske.... Det visar sig så småning om. Har nu lånat tre böcker om renovering av gamla hus. (Byggnadsvård i praktiken 2, 3 och 4)
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Finns det inte någon inspektionslucka någonstans?
I vårt hus har ingen bott i på 30 år. Tillväxt av någonting har vi faktiskt fått först nu, när vi är och gräver i grunden - det har uppstått hussvamp på en stock som legat i jord som vi grävt fram. Huset har ju hela tiden varit kallställt, så att det skulle ha uppstått några problem för att det har stått tomt behöver ni nog inte oroa er för. Kan ni känna någon lukt?
Däremot kan det vara en idé att kolla om det finns några rötskador, och det kan ni göra utan att ta upp golven.
Vi valde att ta upp golven av ett par anledningar:
- Vi hade kondens och mögel i jordkällaren.
- Vi kände en tydlig mögellukt i kammaren. Där hade man konstruerat en torpargrund i en gammal mullbänk och det fanns inget rum för luften. Syllen och de gamla golvåsarna hade rötat, samt stocken som murstocken hade murats på...
- Vi hade mycket och tät växtlighet inpå huset och rötter som tydligt hade sökt sig in i grunden.
- Vi hade en fernissad linoleummatta ovanpå ett fernissat golv i storstugan. Golvet skulle alltså göras om hur som helst.
Vi har alltså en mullbänk och väljer att vindtäta runt väggarna samt isolera med leca, men låter den i övrigt vara. Visst, det är inte en energieffektiv lösning men som skogsägare och med vedpanna känns det försumbart jämte att ha en fungerande grundkonstruktion.
Jag skulle också låna Så renoveras torp och gårdar, bibeln för byggnadsvårdare! Göran Gudmundsson är bra men behöver kompletteras lite...
I vårt hus har ingen bott i på 30 år. Tillväxt av någonting har vi faktiskt fått först nu, när vi är och gräver i grunden - det har uppstått hussvamp på en stock som legat i jord som vi grävt fram. Huset har ju hela tiden varit kallställt, så att det skulle ha uppstått några problem för att det har stått tomt behöver ni nog inte oroa er för. Kan ni känna någon lukt?
Däremot kan det vara en idé att kolla om det finns några rötskador, och det kan ni göra utan att ta upp golven.
Vi valde att ta upp golven av ett par anledningar:
- Vi hade kondens och mögel i jordkällaren.
- Vi kände en tydlig mögellukt i kammaren. Där hade man konstruerat en torpargrund i en gammal mullbänk och det fanns inget rum för luften. Syllen och de gamla golvåsarna hade rötat, samt stocken som murstocken hade murats på...
- Vi hade mycket och tät växtlighet inpå huset och rötter som tydligt hade sökt sig in i grunden.
- Vi hade en fernissad linoleummatta ovanpå ett fernissat golv i storstugan. Golvet skulle alltså göras om hur som helst.
Vi har alltså en mullbänk och väljer att vindtäta runt väggarna samt isolera med leca, men låter den i övrigt vara. Visst, det är inte en energieffektiv lösning men som skogsägare och med vedpanna känns det försumbart jämte att ha en fungerande grundkonstruktion.
Jag skulle också låna Så renoveras torp och gårdar, bibeln för byggnadsvårdare! Göran Gudmundsson är bra men behöver kompletteras lite...
