Dhcp-funktionen är ju inte alltid en integrerad funktion. Det är flera här som kör detta separat på någon liten virtuel maskin.
Jag som kör routerns inbyggda dhcp-server har dock aldrig varit med om att bara dhcp slutat fungera så det känns som en given lösning att använda permanenta dhcp-lease istället för fast ip i klienten.
...och visst går det att blanda. Man får bara se till att den sågasta ipadressen ligger utanför dhcp serverns pool av adresser, inget konstigt med det.
Jag som kör routerns inbyggda dhcp-server har dock aldrig varit med om att bara dhcp slutat fungera så det känns som en given lösning att använda permanenta dhcp-lease istället för fast ip i klienten.
...och visst går det att blanda. Man får bara se till att den sågasta ipadressen ligger utanför dhcp serverns pool av adresser, inget konstigt med det.
@Frankesson, jag kör en blandning mellan statiska, MAC-låsta & dynamiska ip-adresser på mitt LAN.
DHCP-server kan jag aktivera på minst tre olika enheter (router, NAS, switch).
NASen & switchen har statiska adresser, skrivaren, UPSen, två TCP/IP-RS232-konverter kör MAC-låst tilldelad ip-adress, resterande burkar kör dynamiska ip-adresser.
Två av datorerna kör dynamisk IP som primär IP, sedan kör jag fast IP som alternativ IP.
Genom att köra statisk IP på NAS & switch samt statisk alternativ IP på datorn så kommer jag alltid åt NASen oberoende på om routern (DHCP-serven) ligger nere.
DHCP-server kan jag aktivera på minst tre olika enheter (router, NAS, switch).
NASen & switchen har statiska adresser, skrivaren, UPSen, två TCP/IP-RS232-konverter kör MAC-låst tilldelad ip-adress, resterande burkar kör dynamiska ip-adresser.
Två av datorerna kör dynamisk IP som primär IP, sedan kör jag fast IP som alternativ IP.
Genom att köra statisk IP på NAS & switch samt statisk alternativ IP på datorn så kommer jag alltid åt NASen oberoende på om routern (DHCP-serven) ligger nere.
Jag brukar sätta riktig statisk IP-adress på de delar som ingår i "infrastrukturen" (d.v.s. accespunkter, basstation för DECT etc). Om routern får problem är risken annars att de delarna inte får nån IP-adress och då blir nätverket extremt handikappat.
Att sätta "statisk DHCP-adress" (knutet till MAC) använder jag för saker som inte är lika kritiska att nå vid nätverksproblem.
Jag har såklart delat upp IP-adresserna i grupper. Minns inte exakt hur jag har men i princip:
1-15 Helt statiska
16-63 Helt dynamiska
64-127 Dynamisk DHCP (knutet till MAC)
128-255 statiska slask-adresser för tillfälliga grejer
Att sätta "statisk DHCP-adress" (knutet till MAC) använder jag för saker som inte är lika kritiska att nå vid nätverksproblem.
Jag har såklart delat upp IP-adresserna i grupper. Minns inte exakt hur jag har men i princip:
1-15 Helt statiska
16-63 Helt dynamiska
64-127 Dynamisk DHCP (knutet till MAC)
128-255 statiska slask-adresser för tillfälliga grejer
Min första mening var enkelhet. Om man är nätverstekniker är såklart allt möjligt, men för normalanvändaren, en grupp som jag uppfattar att TS tillhör, är dhcp det absolut bästa. Separerat gästnät på en gammal router och enheterna på en annan. Enkelt och logiskt.
Jag förstår tänket men tycker det delvis saknar konsekvensanalys.Nerre skrev:
Om routern får "problem", hur mycket annat fungerar då egentligen.....
Klienter med statisk dhcp-adress kommer sannolikt att fortsätta att ha den om dom inte startas om.
Om inte DHCP fungerar, då finns det ej heller några klienter som kan ansluta till några infrastrukturtjänster (NAS etc).
=> Man ska förstås göra som man vill, men jag tror det ä väldigt ovanligt med problem som är isolerade till DHCP i hemmiljö. Jag tycker det är oerhört praktiskt att ha en lista i routern med alla mina statiska adresser, och den centrala hanteringen av dessa.
Det bygger delvis på erfarenhet, t.ex. att router inte startat upp som den ska efter strömavbrott.MathiasS skrev:
Det är skönt att bara behöva ändra datorn till statisk IP-adress och sen kunna köra ssh eller webläsare direkt mot routern (via trådlös accesspunkt).
Eller om routern dör så är det skönt att kunna slänga dit en reservrouter men fortfarande veta vilka IP-adresser de "statiska" burkarna har (så man t.ex. snabbt kan konfigurera rätt port forwarding för DECT-basen utan att behöva konfigurera den nya routern för de "statiska dynamiska IP-adresserna").
NAS räknar jag inte som infrastruktur här, det är främst accesspunkter jag syftar på.
Jag har ju lista på de statiska adresserna i den vanliga routern. De som är helt statiska ligger som kommentarer i konfigurationsfilen. Och det är som sagt var inte ens 10 stycken.
Routern (.1)
DECT-basen (.2)
Accesspunkt 1 (.5 tror jag, jag använder ju oftast symboliska namnet wlan1)
Accesspunkt 2 (.6, wlan2)
Burken som kör Nagios har statisk IP-adress också (.15)
Redigerat:
Återigen: om man är på den nivån att man ledigt kan laborera med ssh och vlan så befinner man sig på en helt annan nivå än normalanvändaren.
En aspekt som isåfall är intressantare är att bygga för gbit internt i huset. Om man har nas för bildbackup streaming av film mm så gör det skillnad. Om man dessutom är många i hushållet så finns det kapacitet.
Tycker också att man bör hålla nere användningen av trådlöst då man tappar kapacitet. Nätelementen bör absolut vara på kabel mellan varandra.
När det gäller havererade routrar så är det ju så att ju mindre special man har ställt in, desto enklare är det att byta.
Vem orkar hålla på med dect basar, alla kör väll ändå mobilt nu förtiden? Och hemma är man ju alltid i molnet ändå.
En aspekt som isåfall är intressantare är att bygga för gbit internt i huset. Om man har nas för bildbackup streaming av film mm så gör det skillnad. Om man dessutom är många i hushållet så finns det kapacitet.
Tycker också att man bör hålla nere användningen av trådlöst då man tappar kapacitet. Nätelementen bör absolut vara på kabel mellan varandra.
När det gäller havererade routrar så är det ju så att ju mindre special man har ställt in, desto enklare är det att byta.
Vem orkar hålla på med dect basar, alla kör väll ändå mobilt nu förtiden? Och hemma är man ju alltid i molnet ändå.
Notera att jag skrev inte "Jag tycker du ska göra så här", jag skrev "Jag brukar göra så här". Och förklarade varför.
Sen är det ju upp till var och en att avgöra om man vill göra som jag gör eller om man vill göra som nån annan gör.
Sen är det ju upp till var och en att avgöra om man vill göra som jag gör eller om man vill göra som nån annan gör.
Jag förstår inte vad du pratar om. Visst kan man ha vissa enheter med statiskt tilldelat ipnummer och andra med dynamiskt. Det är bara att se till att dhcp-servern inte delar ut nummer ur dem delen av (sub)nätet som de statiska ligger på. Detta får väl annars vara rätt normalt på många ställen. Infrastruktur har fasta, statiska ip och övrigt dynamiska. De fasta kan givetvis delas ut med dhcp om man så önskar men det är inte nödvändigt.
Undvik företa dhcp-servrar på samma nät om du inte kan konfigurera dem så de kan samverka, eller i alla fall inte motverka varandra. Det går, men är oftast mer besvär än det är värt i hemmamiljö.
Att dela en inkommande förbindelse kräver idag oftast en router med NAT då man sällan får mer än en ip-adress från sin leverantör. Notera att en sådan router verkligen jobbar på lager 3, inte lager två som någon felaktigt påstod. En switch räcker inte.
Undvik företa dhcp-servrar på samma nät om du inte kan konfigurera dem så de kan samverka, eller i alla fall inte motverka varandra. Det går, men är oftast mer besvär än det är värt i hemmamiljö.
Att dela en inkommande förbindelse kräver idag oftast en router med NAT då man sällan får mer än en ip-adress från sin leverantör. Notera att en sådan router verkligen jobbar på lager 3, inte lager två som någon felaktigt påstod. En switch räcker inte.
Enkelhet var ordet, som sagt. Visa gärna en konsument router som jobbar i lager 3. Skall bli mycket intressant att se vilken modell du syftar på.
Alla?Frankesson skrev:
https://en.wikipedia.org/wiki/OSI_model
NAT fungerar primärt i L3 eftersom IP-headers skrivs om. Sådana existerar inte i L2......
NAT måste också känna till L4 (TCP) eftersom den potentiellt även modifierar TCP-headers...
http://www.ietf.org/rfc/rfc1631.txt?number=1631
Redigerat:
Ok. En konsumentrouter har en wan port. Den jobbar i layer 3. En riktig router har till uppgift att hålla reda på olika nät och fördela trafiken på dessa. För det behövs fler portar i L3 än 1. En konsumentmaskin kan förvisso fördela trafik och man kan koppla flera switchar efter den, men då har man lämnat L3 och gått över till swichad trafik. Du kan inte få ut L3 paket på switch uttagen i en konsumentrouter. Där är skillnaden.
Så man kan säga att det är en hybrid: L3 på wan, L2 på switchsidan. Man kan lite snällt kalla det en router som bara kan kontrollera ett nät.
Vad har detta för betydelse? För de allra flesta: Ingen alls.
Så man kan säga att det är en hybrid: L3 på wan, L2 på switchsidan. Man kan lite snällt kalla det en router som bara kan kontrollera ett nät.
Vad har detta för betydelse? För de allra flesta: Ingen alls.
Ja en router kan ju inte fungera i lager 2, då IP inte hanteras förrän lager 3 ... eller hur ...
edit:
(Eftersom Frankesson hann in med ett inlägg).
Ja en konsumentrouter routrar ju inte mellan olika nät.
Såpass har du ju rätt. Det är en router som är mellanhand endast mellan två olika nät, styr inte och fördelar inte trafik mellan flera nät.
Sen sitter det en switch bakom routern, i samma låda.
edit:
(Eftersom Frankesson hann in med ett inlägg).
Ja en konsumentrouter routrar ju inte mellan olika nät.
Såpass har du ju rätt. Det är en router som är mellanhand endast mellan två olika nät, styr inte och fördelar inte trafik mellan flera nät.
Sen sitter det en switch bakom routern, i samma låda.
Redigerat:
Nej.Frankesson skrev:
En router förmedlar paket mellan nätverk. Det räcker med två portar (eller en, faktiskt, om man kör VLAN i speciella applikationer). En konsumentrouter är fortfarande en router. Sen har den också en switchkomponent, som mycket riktigt mest fungerar i L2. Paketen innehåller dock fortfarande L3-information (och alla överliggande lager), annars skulle det vara väldigt svårt för applikationerna på datorerna att hålla reda på vilka paket som är vad.
Vad har detta för betydelse?
Om man uttalar sig tvärsäkert bör man ha rätt
Det är riktigt att detta har liten betydelse för de flesta användare, men nu diskuterade vi just tekniska detaljer.
Sen håller jag inte alls med dig om diverse saker du påstår i dina inlägg, t.ex. att en enhet med statisk IP inte kan fungera med dynamiskt allokerade. Det fungerar utmärkt, som andra har påpekat. DHCP är som namnet antyder ett protokoll för att automatiskt konfigurera nätverksenheter, det utesluter inte alls andra konfigurationsmöjligheter. Dina inlägg ang detta i #73 och #75 är direkt felaktiga.
Redigerat:
Alla konsumentroutrar jobbar på lager 3. De förbinder olika ip-nät, alltså lager 3. Många (alla jag har stött på) stödjer dessutom flera olika ip-nät. De kallas saker som "wan", "lan", "guest", "dmz" mm. Det är helt enekelt olika ip-nät som routas på just lager 3 (och företaget har byggt sådana, så jag vet precis vad som sitter på insidan). Näten kan har mer eller mindre begränsad åtkomst mellan näten, men det är en filtrering som läggs ovanpå den vanliga lager-3 routingen.
Titta på insidan någon gång. De är förvånadsvärt kapabla numera.
Rent tekniskt så är många (inte alla) routers för hemmamarknaden byggda med en SOC med färre Ethernet-portar än fysiska portar. Då används en vlan-kapabel switch som port-expander. Från SOC:en syns de fysiska portarna på olika vlan. SOCen sköter routing mellan olika Vlan och därmed mellan olika portar. Vissa routers har en SOC med en enda 1Gbit port till switchen, så att wan och lan går på samma port (men olika vlan och olika ip-nät) mellan SOC och switch.
Titta på insidan någon gång. De är förvånadsvärt kapabla numera.
Rent tekniskt så är många (inte alla) routers för hemmamarknaden byggda med en SOC med färre Ethernet-portar än fysiska portar. Då används en vlan-kapabel switch som port-expander. Från SOC:en syns de fysiska portarna på olika vlan. SOCen sköter routing mellan olika Vlan och därmed mellan olika portar. Vissa routers har en SOC med en enda 1Gbit port till switchen, så att wan och lan går på samma port (men olika vlan och olika ip-nät) mellan SOC och switch.