Om det ändå vore så väl att det var byggbranchen som la beslag på nga ökade kostnader..lurk12345 skrev:Håller i stort med. Men även om man justerar för inflation var det betydligt billigare att bygga då än nu. När räntesubventionerna kom blev det nästan larvigt billigt att bygga. Det sas på 70-talet att det var ingen ekonomi i att renovera äldre hus, med tanke på hur billigt det blev att bygga nytt. Därför är också de flesta hus från den tiden rätt likformiga, reglerna för räntesubventionerna var strikta om maximal bostadsyta och annat. Bara tandläkare hade råd att bygga utan subventioner.
Har räntesubventionerna bidragit till att trycka upp byggkostnaderna och är det i så fall nåt vi fortfarande känner av? En delikat fråga. Om det är sant innebär det ju att a) byggbranchen lägger vantarna på pengar de inte borde ha och b) det finns en chans att byggkostnaderna faller i framtiden.
Byggde senast 2008 en mindre villa för permanentboende och totalkostnaden för den bestod av ca 25%!! påtvingade komunala/statliga kostnader, ytterligare lagstadgade fördyrande åtgärder blev närmare 20% till.
Så jag kan med säkerhet hävda att vi i vissa fall kunde bygga för ca halva kostnaden om det inte vore för all absurda och meningslösa krav som tex byggfelsförsäkringen! 25k för en ogiltlig försäkring? kvalitetsansvarig för 25k som inte heller tillför ngt i normalfallet? och förutom detta en hiskelig massa andra avgifter för bygglov, bygghandlingar mm.
Nu avser detta exemplet en privatbyggd villa uppförd av ägaren till ett byggföretag så siffrorna blir såklart annorlunda i många fall men det visar klart på orimligheten i dagens system då det omöjliggör för dom som vill bygga billigt för eget bruk och inte har 08-lands fantasilöner.
Förr i tiden var det möjligt även för en hårt arbetande lågavlönad mäniska att skapa sitt drömboende på landet med små medel om denne var villig att slita för det, idag är det otänkbart då alla grundkostnader innan man ens kan börja bygga ofta överstiger hela budgeten för bygget i sig!
Som sagt: Byggkostnaderna har drivits upp snabbare än lönen. Inte ens inflationen har hängt med, och detta har spillt över också på bostädernas begagnatpriser.
Både fråga a. och fråga b. anser jag man kan besvara med ja (med samma reservation för begreppet "byggbransch" som lurk 12345). Och subventioneringen pågår än idag, iochmed att vi har ett skattesystem som tillåter att man kvittar inkomst av kapital mot förvärvsinkomst.
Index för objektsbyggen visar för övrigt inte samma kurva som prisökningen för styckbyggda egnahemsbyggen.
Både fråga a. och fråga b. anser jag man kan besvara med ja (med samma reservation för begreppet "byggbransch" som lurk 12345). Och subventioneringen pågår än idag, iochmed att vi har ett skattesystem som tillåter att man kvittar inkomst av kapital mot förvärvsinkomst.
Index för objektsbyggen visar för övrigt inte samma kurva som prisökningen för styckbyggda egnahemsbyggen.
Redigerat:
Nu är det tidigt (för att vara lördag) så jag kanske inte tänker klart än..billy_baver skrev:
Men jag förstod inte riktigt vad du menade där?
Grundregeln är att inkomstslagen beskattas var för sig. Förvärvsinkomster minskas med inkomster för deras förvärvande. Kapitalkinkomster minskas med skuldräntor och reaförluster. Detta betyder exempelvis att om din lön skulle vara mindre än kostnaden för arbetsresor kan du inte kvitta nettoskillnaden mot dina stora kapitalinkomster.
MEN (och här kommer undantaget) om dina kapitalkostnader är större än dina kapitalintäkter får du dra av nettoförlusten från din beskattningsbara arbetsinkomst (inom vissa gränser).
Detta system kostade staten förrförra året 87.000 Mkr i minskad skatteintäkt. Och självfallet blir belopp i denna skala prisdrivande.
MEN (och här kommer undantaget) om dina kapitalkostnader är större än dina kapitalintäkter får du dra av nettoförlusten från din beskattningsbara arbetsinkomst (inom vissa gränser).
Detta system kostade staten förrförra året 87.000 Mkr i minskad skatteintäkt. Och självfallet blir belopp i denna skala prisdrivande.
Men du menar väl att man kvittar UNDERSKOTT av kapital mot övriga skatter genom skattereduktion?billy_baver skrev:
Hur som helst. Skulle detta ha så stor inverkan på byggkostnader alltså?
Du har rätt; jag skrev fel. Man kvittar underskott av kapital mot inkomst av tjänst (stället för att "utföra" inkomst av kapital med en nolla.
Och svar: Ja! Ett sådant system subventionerar den typ av investeringar, som skuldräntorna till större delen avser. Vilket i sin tur medför en efterfrågan som är både större än annorlunda än den skulle varit, subventionen förutan.
Och svar: Ja! Ett sådant system subventionerar den typ av investeringar, som skuldräntorna till större delen avser. Vilket i sin tur medför en efterfrågan som är både större än annorlunda än den skulle varit, subventionen förutan.
Då är jag med på vad du menar. Låter logiskt.billy_baver skrev:
Man kan inte titta isolerat på privata skuldräntor i detta fall.
Ta en ttt på hela penningpolitiken och tänk er in i tex scenariet att INTE räntor är beskattningsbara alt avdragsgilla......
Tänk både fysisk och juridisk person
Ta en ttt på hela penningpolitiken och tänk er in i tex scenariet att INTE räntor är beskattningsbara alt avdragsgilla......
Tänk både fysisk och juridisk person
Poängen är att inte heller en fastighetsförvaltare (juridisk person) är slutkonsument. Slutlig konsumtion bekostas av skattade pengar.
Företag deklarerar aldrig a-inkomst. De deklarerar bokfört resultat. Skuldsatta företag bokför räntekostnad som kostnad. Om kostnaderna överskrider intäkterna bokförs förlust, som i första hand täcks av balanserade vinster och annat eget kapital.
Företag deklarerar aldrig a-inkomst. De deklarerar bokfört resultat. Skuldsatta företag bokför räntekostnad som kostnad. Om kostnaderna överskrider intäkterna bokförs förlust, som i första hand täcks av balanserade vinster och annat eget kapital.
Och självklart ska det vara så, får man inte avdrag på skatten på skuldräntan så ska det inte heller vara skatt på kapitlinkomsten. Altt annat vore fullständigt absurt.billy_baver skrev:
Slopas skatten på kapitalinkomster vore det rimligt att slopa ränteavdragen.
Ränteavdrag och skatt på kapitalinkomster är en sak, men det var väl ränteavdrag som kvittas mot förvärvsinkomst som kritiserades?Ville_Vessla skrev:
Ville Vessla tyckte att "Slopas skatten på kapitalinkomster vore det rimligt att slopa ränteavdragen".
Den var rolig!
Den var rolig!
Vad som var roligt? Jo, om vi nu till allmän lag antager "logiken" att en intjänad krona får beskattas endast i den mån den inte blivit redan uppkonsumerad skulle inte särskilt många kronor bli beskattade. Och det tycker jag verkar både lustigt och lustfyllt.
Antag att ett hushåll har 100 Kkr inkomst av tjänst och 50 Kkr avdragsgilla kostnader för inkomstens förvärvande. Summan blir en beskattningsbar inkomst av tjänst på 50 Kkr. Om vi istället antar att hushållets inkomster av tjänst minskar till 50 Kkr och kostnaderna för dess förvärvande ökar till 100 Kkr; hur stort belopp blir då beskattningsbar inkomst av tjänst? Svar: NOLL. Få höjer på ögonobrynen inför denna nolla (möjligen därför att situationen sällan upstår, och isåfall inte särskilt länge). Däremot blir tydligen en och annan upprörd över motsvarande resonemang när man överför samma resonemang till beskattning av inkomst av kapital.
Antag att ett hushåll har 100 Kkr inkomst av tjänst och 50 Kkr avdragsgilla kostnader för inkomstens förvärvande. Summan blir en beskattningsbar inkomst av tjänst på 50 Kkr. Om vi istället antar att hushållets inkomster av tjänst minskar till 50 Kkr och kostnaderna för dess förvärvande ökar till 100 Kkr; hur stort belopp blir då beskattningsbar inkomst av tjänst? Svar: NOLL. Få höjer på ögonobrynen inför denna nolla (möjligen därför att situationen sällan upstår, och isåfall inte särskilt länge). Däremot blir tydligen en och annan upprörd över motsvarande resonemang när man överför samma resonemang till beskattning av inkomst av kapital.
Hej Billy_Baver.
Jag anser det inte intressant vad staten kallar skattetypen, det är den totalt inbetalda skatten som är intressant, sedan kan jag väl acceptera att vissa typer av avgifter inte får räknas med i denna när avdrag ska göras.
Kan mycket väl tänka mig att skatteverket annars skulle anse det rimligt att hitta på mer typer än inkomst av kapital och inkomst av tjänst och endast låta avdragen kvitta inom respektive typ på ett sätt som gör det svårt att få ihop dessa inom samma år.
Jag anser det inte intressant vad staten kallar skattetypen, det är den totalt inbetalda skatten som är intressant, sedan kan jag väl acceptera att vissa typer av avgifter inte får räknas med i denna när avdrag ska göras.
Kan mycket väl tänka mig att skatteverket annars skulle anse det rimligt att hitta på mer typer än inkomst av kapital och inkomst av tjänst och endast låta avdragen kvitta inom respektive typ på ett sätt som gör det svårt att få ihop dessa inom samma år.