crazys skrev:
Många patetiska kommentarer blir det i denna tråd..

60-talet var sveriges guldålder och de tidigare bostadssubvenstionerna gjorde att det var rekordbilligt att köpa boståder även i attraktiva områden. På den tiden la folk ca 40 % av sin disponibla inkomst på bostaden, idag är det ca 60 %.

Min mor köpte en nybyggd BR 1977, 85 kvm i sthlm för 12 000 sek. Hon sålde den 1986 för 650 000 sek. Det säger ganska mycket om hur "svårt" snyft snyft det var förr vad gällande bostadsituationen. Så allt är relativt. 1920-talet var självklart tuffare.

Jag undrar ibland hur det skall gå för 90-talisterna i storstäderna. En miljon ungdomar skall nu ut på marknaden där det är stentuff konkurrens.
Retrospektivt har bostadssituationen (och det mesta annat som har med framtida planering och utveckling att göra) varit hur enkel som helst. Det kommer dagens situation vara också.
 
crazys skrev:
Många patetiska kommentarer blir det i denna tråd..

60-talet var sveriges guldålder och de tidigare bostadssubvenstionerna gjorde att det var rekordbilligt att köpa boståder även i attraktiva områden. På den tiden la folk ca 40 % av sin disponibla inkomst på bostaden, idag är det ca 60 %.

Min mor köpte en nybyggd BR 1977, 85 kvm i sthlm för 12 000 sek. Hon sålde den 1986 för 650 000 sek. Det säger ganska mycket om hur "svårt" snyft snyft det var förr vad gällande bostadsituationen. Så allt är relativt. 1920-talet var självklart tuffare.
.
Vad var patetiskt, att din mor köpte bostadsrätt istället för villan hon ville bygga? Förstår inte vart du vill komma?
 
billy_baver skrev:
Felet med dagens ungdom är att det finns för få välbetalda sommarjobb...
Felet med dagens ungdom är att de inte vill jobba hårt! Gäller ju inte alla men de allra flesta vet inte vad de ska göra med sina liv och har kanske inte hittat någon vettig mening med livet.
 
Felet med dagens ungdom är att de är för smarta för att jobba hårt utan lön.
Gäller ju inte alla, men de flesta vill undvika att bli diskriminerade.
 
Tror inte lönenivåer till ungdomar innefattas av diskrimineringsbegreppet.

Städare, skötare på kommunen, är det inget som finns på sommaren nuförtiden?

Kan man som ungdom få F-skattesedel, lättare trädgårdsskötsel borde kunna ordnas i så fall.
 
JLAINE skrev:
Felet med dagens ungdom är att de inte vill jobba hårt! Gäller ju inte alla men de allra flesta vet inte vad de ska göra med sina liv och har kanske inte hittat någon vettig mening med livet.
Felet med dagens ungdom hänger ihop med felet på dagen föräldrar.

Är det fel på ungdomarna så har föräldrar och andra vuxna i ungdomarnas närhet misslyckats.
 
När trådskaparen anser sig tillhöra en diskriminerad generation jämför han sig inte med 40- eller 60-talister utan med de som är några år äldre än honom och hann komma in på bostadsmarknaden innan priserna gick upp.
 
Mikael_L
lurk12345 skrev:
När trådskaparen anser sig tillhöra en diskriminerad generation jämför han sig inte med 40- eller 60-talister utan med de som är några år äldre än honom och hann komma in på bostadsmarknaden innan priserna gick upp.
Det är t.o.m så att han jämför sig med sina jämngamla, som istället för att studera lite och såsa på lite allmänt istället direkt gick in i bostadsmarknaden, så fort dom bara kunde. ;)
 
HusByggarTomten skrev:
Vad var patetiskt, att din mor köpte bostadsrätt istället för villan hon ville bygga? Förstår inte vart du vill komma?
Med tanke på din tidigare korkade kommentar är jag föga förvånad att du inte förstår.
 
crazys skrev:
Med tanke på din tidigare korkade kommentar är jag föga förvånad att du inte förstår.
Du kanske kan förklara för oss andra?
 
crazys skrev:
Med tanke på din tidigare korkade kommentar är jag föga förvånad att du inte förstår.
crazys, det är ingen annan som förstår heller så det är nog du som får ringa en kompis och inte jag..

Ett bostadsrättköp 1977 med en försäljningsvinst 10 år senare säger inte så mycket om att bygga ett nytt hus 2009.
 
Redigerat:
Det var en lång tråd... och nu kommer ett långt inlägg :)

Faktum är givetvis att TS befinner sig i ett underläge vid kontakt med banken och vill låna allt till nybygge med en mindre kontant insats. Då ska jag ge några bra tips över hur du kan lyckas i kontakten med banken:

1. Var förberedd:
Var utsövd, mätt och på glatt humör. Klä dig propert men inget överdrivet som du inte är bekväm i (tex kostym och slips). Gör en seriös budget över er ekonomi samt husbygget och hur ni planerar att genomföra detsamma. Gör en tidsplan över byggnationen och vad ni kan hinna spara ihop under byggtiden tex 100.000 kr till?

Om ni har möjlighet så lägg in att ni planerar att göra en del eget arbete på huset som tex, målning utvändigt, lägga golv, tapetsera eller vad som helst som ni kan göra själva och förbättra kalkylen.

Det skulle givetvis underlätta om du har en bra bankkontakt och varit en bra kund i samma bank i många år och skött dina affärer utan anmärkning.

2. Erbjud dig själv och din sambo att bli helkunder i banken och flytta alla era affärer till dem, bankkonton, försäkringar, bankkort, pensioner, sparande, övriga eventuella lån mm. Lova också att placera slutligt lån i samma bank som du får kreditiv hos, och säg att du vill dela det slutliga lånet i 3 eller 4 delar och binda dem på olika tider för att sprida riskerna (en del banktjänstemän har fått för sig att detta är positivt). Det kan ge dem en bild av att du är av den försiktiga typen som gärna har både hängslen och livrem :). Du bör då också ha en del rörligt och det ä den du planerar att amortera en rejäl slant på varje månad.

3. Se till att få bort ALLA former av krediter innan ni hälsar på banken. Då menar jag inte bara att betala dem, utan ring till kreditgivaren och be dem avlägsna er som kund hos dem! Ser banken att ni har X antal krediter hos Ellos, IKEA, SIBA, FINAX mfl mfl så är det mycket negativt. Särskilt kombinationen mycket krediter och inget sparande dödar alla banktjänstemäns entusiasm över att få en ny kund.

4. Om banken ändå inte kan tänka sig att ge er byggnadskreditiv så tacka så mycket och ring nästa bank.

Vad du än gör bli inte bitter och arg och tro att vi är en diskriminerad generation för det är inte det det handlar om.
Det handlar om bankens riskhantering och efter senaste tidens finanskris så är alla banker mycket försiktiga att låna ut stora belopp till husbyggen.

Du måste betänka att banken INTE har någon annan säkerhet i ett byggnadskreditiv förutom en "värdelös" tomt och DITT ord på att deras pengar kommer att användas till att färdigställa ett hus på den tomten som förhoppningsvis är värd lika mycket som de lånat ut till dig.

Har du detta i bakhuvudet så förstår du hur ENORMT viktigt det är att banken tror på dig som husbyggare. Av den anledningen är det också bra att prata med banken som har kontakt med husbyggar företaget.

Det finns banker som blivit "blåsta" på byggnadskreditiv, där resultatet av deras lån på 2-3 miljoner blivit ingenting eller ett halvfärdigt hus som någon inte orkat/kunnat färdigställa.

Var ödmjuk och seriös så ska du se att du kommer kunna bygga ditt hus. Kom noga ihåg att du måste lägga ner MYCKET tid och ork på detta under ca ett års tid så planering och uthållighet ä mycket viktigt!

Lycka till!
 
Stockman resonerar i stort sett korrekt. Men han underskattar kronans köpkraft för 45 år sedan. En villa för 200 Kkr skulle på den tiden ha betraktats som ganska kostbar redan i våra storstäder. I landsortens städer motsvarade samma summa en överdådig budget.

Hushållsinkomsten i det citerade exemplet var knappast någon arbetarlön. I början av 60-talet motsvarade 60.000 Skr en tämligen fet tandläkarlön. Skattesystemet missgynnade hushåll med två inkomster. De räknades samman och beskattades progressivt. Därför var det helt enkelt inte lönt för makan att ta ett jobb, och för övrigt var barnomsorgen anpassad till mycket marginell efterfrågan.

Stockman konstaterar att hushållens räntekostnader vid denna tid var kraftigt subventionerade genom skatteavdrag. Hade han tittat på villabyggare bara ett par år senare (från 1965 och tio år framåt) hade de (ovanpå skatterabatten) dessutom blivit subventionerade genom miljonprogrammets räntegarantier.

Allt detta drev svenska byggkostnader uppåt snabbare än lönerna. Vilket har fortgått ända in i våra år, och vilket givetvis bara kan fortsätta på en i grunden ganska osund marknad.
 
billy_baver skrev:
Stockman resonerar i stort sett korrekt. Men han underskattar kronans köpkraft för 45 år sedan. En villa för 200 Kkr skulle på den tiden ha betraktats som ganska kostbar redan i våra storstäder. I landsortens städer motsvarade samma summa en överdådig budget.

Hushållsinkomsten i det citerade exemplet var knappast någon arbetarlön. I början av 60-talet motsvarade 60.000 Skr en tämligen fet tandläkarlön. Skattesystemet missgynnade hushåll med två inkomster. De räknades samman och beskattades progressivt. Därför var det helt enkelt inte lönt för makan att ta ett jobb, och för övrigt var barnomsorgen anpassad till mycket marginell efterfrågan.

Stockman konstaterar att hushållens räntekostnader vid denna tid var kraftigt subventionerade genom skatteavdrag. Hade han tittat på villabyggare bara ett par år senare (från 1965 och tio år framåt) hade de (ovanpå skatterabatten) dessutom blivit subventionerade genom miljonprogrammets räntegarantier.

Allt detta drev svenska byggkostnader uppåt snabbare än lönerna. Vilket har fortgått ända in i våra år, och vilket givetvis bara kan fortsätta på en i grunden ganska osund marknad.
Håller i stort med. Men även om man justerar för inflation var det betydligt billigare att bygga då än nu. När räntesubventionerna kom blev det nästan larvigt billigt att bygga. Det sas på 70-talet att det var ingen ekonomi i att renovera äldre hus, med tanke på hur billigt det blev att bygga nytt. Därför är också de flesta hus från den tiden rätt likformiga, reglerna för räntesubventionerna var strikta om maximal bostadsyta och annat. Bara tandläkare hade råd att bygga utan subventioner. :)

Har räntesubventionerna bidragit till att trycka upp byggkostnaderna och är det i så fall nåt vi fortfarande känner av? En delikat fråga. Om det är sant innebär det ju att a) byggbranchen lägger vantarna på pengar de inte borde ha och b) det finns en chans att byggkostnaderna faller i framtiden.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.