Men om jag nu mot förmodan måste rena beträffande fosforn och väljer en lösning som pytsar in kemikalier i den utgående stammen från huset. Så att fosforn fälls ut i slamavskiljaren. Då är kanske 2 kbm slamavskiljare i minsta laget?
 
En annan sak angående kväve och fosfor som jag funderat över är detta med jordbruket och de enorma mängder som körs ut med tunna flera gånger om året? Måste väl vara en hel del fosfor i den sörjan som bönderna duschar ut på åkrarna?
 
Claes Sörmland
Vad gäller de kommande reglerna för fosforutsläpp så är väl en rimlig gissning att om kommunen accepterar normal skyddsnivå idag så lär det lägre kravet på fosforrening träda in. Krävs idag högre skyddsnivå så lär det högre kravet (90%) på fosforrening gälla. Kravet på fosforrening baseras ju idag på om det finns vatten som måste skyddas och samma kartmaterial lär ju användas för att utforma de nya områdena som bestämmer graden av fosforrening.

Så ring kommunen och fråga om det gäller normal eller förhöjd skyddsnivå för fosfor för din fastighet.

J JanneS69a skrev:
Men om jag nu mot förmodan måste rena beträffande fosforn och väljer en lösning som pytsar in kemikalier i den utgående stammen från huset. Så att fosforn fälls ut i slamavskiljaren. Då är kanske 2 kbm slamavskiljare i minsta laget?
Jag förstår det just så att tillverkarna av fosforfällningsautomatik önskar en större slamavskiljare på 3 eller 4 kubikmeter p g a den större slammängden som bildas vid fällning. Så kanske inte helt optimalt i ditt fall där du redan har en tvåkubikmeters slamavskiljare och kanske är det förklaringen till att polonitfällor är så populära?

En möjlighet är ju att lägga till en tank på 1-2 kubikmeter framför slamavskiljaren för att få upp volymen och låta huvuddelen fälla där och sen ha kvar den gamla slamavskiljaren för att säkra att slam inte tar sig igenom systemet. Jag vet inte om det är ekonomiskt och praktiskt vettigt jämfört med att investera i en ny 4 kubikmeters slamavskiljare.
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Av det jag hittat att läsa så är det som du beskrivit en hel del problem med polonitfosforfällorna. Och blir det problem i efterreningen av vattnet verkar det vara slamflykt som är boven 9 ggr av 10.

Om jag skulle öka volymen på min slamavskiljare vore det enklast och mest praktiska för mig att placera en extra tank direkt efter den befintliga. Mitt läge, mark och tomt skulle vara mest lämplig för det.

Ja tur man har börjat fundera på detta i tid för det är minsann mycket att lära sig och sätta sig in i :surprised:
 
Claes Sörmland
Jag det är en del att lära sig men dina valmöjligheter begränsas rätt kraftigt av vilken grad av rening som krävs för din fastighet, vad som är rimligt på fastigheten och ekonomi. Nästa fråga är hur intresserad man är. Avloppsreningsanläggningar med teknik utöver en slamavskiljare och infiltration/markbädd kräver tillsyn och därmed ett visst intresse. Eller ett riktigt dyrt serviceavtal. Gräv ned och glöm fungerar inte när det är mekanik, elektronik, slamtömning och påfyllning/byte av kemi som krävs.

Problemen med polonitfällorna som rapporterats var ju nästan uteslutande orsakade av installationsfel, att byte av polonit inte hade skett eller ens köpts in från början eller att man bara lämnat filtren utan tillsyn. Effekterna av att inte fylla på eller feldosera fällningskemi blir ju inte lika synliga. Fyller man inte på kemi eller underdoserar så renas inte fosfor och det problemet varken syns eller luktar.

Det ser nog rätt illa ut på minireningsverksfronten också men problemen uppdagas väl vanligen först när det svämmar över eller stinker. I fallet minireningsverk verkar ju ett problem som återkommer här på forumet vara att man installerat en markbädd/infiltration för hygiensiering av vattnet efter ett minireningsverk och att denna sätter igen. Det säger ju att antingen lämnar en massa slam minireningsverket eller så renar det så pass dåligt att man får bakteriell slamtillväxt i markbädden/infiltrationen. Oavsett så är det bevis på att minireningsverket inte håller vad som utlovas i det specifika fallet.
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Man får skaffa sig en "kiss å bajs" hobby :rofl:
 
Om man får bakteriell slamväxt i markbädden. Alltså inte slamflykt från slamavskiljaren. Vad är orsaken till det? Syrebrist i markbädden?
 
Claes Sörmland
J JanneS69a skrev:
Om man får bakteriell slamväxt i markbädden. Alltså inte slamflykt från slamavskiljaren. Vad är orsaken till det? Syrebrist i markbädden?
Mängden slam som bildas på bäddens yta är en fråga om en balans mellan bakteriell tillväxt (slambildning) och slamnedbrytning. Brist på syre minskar nedbrytningen och då kan infiltrationsytan slamma igen. Bädden kan också slamma igen om vattnet är för rikt på syreförbrukande ämnen som göder den bakteriella tillväxten för mycket. D v s om vattnet inte har förprocessats ordentligt, t ex i en slamavskiljare eller i ett minireningsverk. När vattnet sedan stiger över infiltrationsytan så blir det permanent syrebrist och slammet bryts inte ned.

D v s men ska tänka på infiltration också som en biologiskt styrd process och inte bara som en fysikalisk process.
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Lyfter på hatten Claes! (y)
 
Jag har en 3-kammarbrunn som är rejält stor , tror pappa sa 6kubik.
Den betjänar 2st fritidshus, ca 8personer kanske 20 dygn per år.
Den sugs torr varje år av kommunen.
Vi har talat endel om detta och vi tycker att det borde räcka att bara suga ytan och bottenslam.
Tömningen blir onödigt dyr och sist åkte de 2 vändor.
Jag tvivlar på att infiltrationen hinner få något vatten mellan tömningarna.
Annläggningen funkar mer eller mindre som en tank bara.
Jag skulle ju tro att det skulle räcka att suga ur var 5-10e år ungeffär.
Synpunkter på det?
Jag har inte tittat på anläggningen på flera år men enl far så funkar den utmärkt. Dock har vi fått några anmärkningar , bla att brunnen ruttnat!
Kommunen har begärt in anmälan på anläggningen och det känns väldigt diffust vad som är i görningen.
En brunn i betong och glasfiber ruttnar inte. Tömgubben har sett en rutten träsarg runt brunnen och nu är vi oroliga att tvingas byta eller uppdatera en för våra behov fullt duglig anläggning för stora summor helt i onödan.
Någon som har erfarenhet av kommuners syn på anläggningar som används väldigt lite? Kan det bli bråk?
 
Bjober, vad är det för brunn ni har? Någon träbrunn? Är brunnen gjord av trä eller att den riskerar läckage så tror jag kommunen kommer att kräva att ni åtgärdar detta.

Överlag så har kommunerna i hela landet börjat rota och kolla upp allt fler enskilda avlopp.
 
Brunnen är en konformad glasfiberbehållare, byggd av en fd kommunal avloppspumpbrunn, så det är en riktigt rejäl pjäs. Botten och mellanväggar är betong. Byggd av far efter konstens alla regler.
När då en sugbilschaufför anmäler till oss och kommunen att brunnen är rutten så undrar man ju hur det är ställt med kompetensen och om vi kommer att få lida för hanses bristfälliga kompetens.
Runt brunnslocket är det fodrat med trä och isolerat med frigolit.
Det ska vi naturligtvis ställa i sådant skick att hanteringen blir bra men vi vill inte byta ut en fungerande 3-kammarbrunn för att den är hemgjord och saknar tillverkningsintyg eller vad nu kommunen är ute efter.
 
Ja då kan man tycka att det är en fullt duglig slamavskiljare ni har! (y) Vet fler som råkat ut för att slamgubben rapporterat brister till kommunen. I de flesta fall går det åtgärda relativt enkelt. Jag vet de som anmält slamtömmaren också, då han vid ett par tillfällen inte tömt brunnen enligt föreskrifterna... Utan lämnat brunnen i princip otömd :rolleyes: Inte hela världen men är ju inget man som fastighetsägare vill betala fullt ut för.

Annars är nog en stor brunn på hela 6 kbm väldigt bra tror jag och en ny i samma storlek kostar skjortan.
 
Claes Sörmland
Jag håller med om att en så stor slamavskiljare med så låg belastning i princip inte behöver tömmas och att det är rentav skadligt att göra det. Men kommunen är myndigheten med tolkningsföreträde här och de kommer nog kräva periodisk tömning för annars skulle många chansa och försöka slippa kostnaden för tömning. I vissa kommuner sker tömning vart tredje år för fritidshus som används mindre än t ex tre månader om året. Ring kommunen och fråga!

Vad är det för anmälan kommunen har begärt in? Ni borde ha ett avloppstillstånd som ni fick när ni byggde anläggningen en gång i tiden (om det inte är ett av de talrika olagliga avloppen i landet). Anmälan till kommunen ska göras vid minsta lilla ändring av anläggningen. Har kommunen uppmanat er att åtgärda något i anläggningen och därför inkomma med anmälan om detta? Finns inget tillstånd för anläggningen så kommer kommunen förr eller senare att uppmana er att inkomma med en ansökan om ett avloppstillstånd för att anlägga ett avlopp. Då kan det blir problem med hemmabyggda slamavskiljare eftersom det inte finns dokumenterat med formella tester att den avskiljer slam som den ska och är tät. Inkommer ingen ansökan så slutar processen med ett förbud mot vite att släppa ut avloppsvatten. Bryter man mot det och fortsätter att använda avloppet så driver kommunen en hänsynslöst mot den ekonomiska ruinens brant med löpande viten.

[Borde detta inte vara en egen tråd? Vi har drivit en del från trådstart.]
 
Tack för bra svar.
Det var inte min mening att kapa tråden , mer att spinna vidare på resonemang som kom upp redan i inlägg 2 ,3 i tråden.
Jag ämnar nu bilda mig en egen uppfattning om vårat avlopp , har bara varit där vintertid så har ej haft möjlighet, och sen tar jag ett snack med kommunen.
Tack.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.