Claes Sörmland
Om trekammarbrunnen är i OK skick, d v s inte är sprucken och har rätt volym så är det sannolikt att du kan behålla den även framöver. Saknas t ex ett T-rör vid utloppet så går det vanligen att komplettera den. Vid nyinstallation så finns egentligen krav på att det är en certifierad slamavskiljare som installeras men ofta accepterar kommuner att man använder en äldre slamavskiljare om den fortfarande fungerar.

Bädd av sten och grus låter lite oklart och denna bädd är nog inget som kommunen kommer att acceptera som enda reningssteg efter slamavskiljaren. Grus och sten renar vatten dåligt eftersom att uppehållstiden är för kort i en sten- och grushög. I en sandbädd med strid sand (typ mursand) hålls vattnet kvar längre och där renas det på smittoämnen, syreförbrukande ämnen och kväve ombildas till nitrat. Fosforreduktionen är ganska låg. Detta är en markbädd. Standard för ett hushåll är 20 kvm markbädd där sandlagret har en mäktighet på 80 cm. Det krävs luftningsrör som tillför syre till bädden underifrån.

Enklast för dig är kanske att behålla slamavskiljaren om det är möjligt och fixa reningssteg efter den, t ex en ny markbädd, en Markbädd på burk - Biorock eller något annat biofilter (Fann har ett). (Jag antar att du inte har sandjord på tomten och kan infiltrera vatten vilket är enklast och billigast).

För att åtgärda fosforreningen så kan du fälla fosforn genom att dosera kemi (järn/aluminiumsalter) i slamavskiljaren (automatik köps). Fosfaten fäller då som olösligt järn- eller aluminiumfosfat. Det andra alternativet är att utloppet från reningssteget leds till en burk med polonit i. Men en utredning av polonitfiltren ger vid handen att de ofta fungerar dåligt ute hos användarna (slammar igen, sköts inte osv). För alternativen till fosforrening som finns på marknaden se sid 41-54:
http://vaguiden.se/marknadsoversikt-2016/

Sen finns ju minireningsverk också.

Avvaktar du och bor långt ifrån känsliga sjöar, vatten och hav så hinner den nya lagstiftningen kicka in kring 2019. Då räcker det med en slamavskiljare och en markbädd och du slipper fosforreningen. Sparar pengar. Bor du istället i ett område där det är högskyddsnivå för fosfor så måste den i alla fall renas.
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Tack för informationen Claes!

Jag har lerig jord runt huset och marken runtomkring. Jag ska kolla upp slamavskiljaren jag har nu och vilken volym den har. Bädden efter trekammarbrunnen blev en gång i tiden gjord lite godtyckligt och amatörmässigt. Man använde sten och grus av den kvalitet man fick tag på. Så jag är i princip övertygad att bädden blir underkänd vid en kontroll. Det är därför jag börjat sätta mig in i situationen och försöker få till en bättre långsiktig lösning för mitt avloppsvatten. För kommunalt avlopp kommer aldrig installeras på vischan där jag bor .
 
Claes, har du någon länk till den nya lagstiftningen du syftar på?
 
Undra om det även kommer ställas krav att kunna ta representativa prover på vattnet som slutligen lämnar anläggningen? Den på kommunen jag haft kontakt med trodde det och tyckte jag borde ha det i åtanke vid en eventuell ombyggnad.

Ska kolla närmare på detta med "markbädd på burk" och se om det funkar med en sådan efter slamavskiljaren. Ska besöka en mässa om någon vecka och Biorock ska vara där med sina prylar.
 
Krilleman
J JanneS69a skrev:
Jag har en trekammarbrunn av betongringar. Efter det rinner vattnet ner i en bädd av sten och grus. Slutligen sipprar det sista vattnet ut i ett öppet dike på en åker.

Jag har inte fått något underkännande av kommunen men jag tror jag kommer att få det den dagen någon kommer och kontrollerar.
Jag har också trekammabrunn med betongringar. Efter det rakt ut i bondens dike i angränsade åkermark. Slamtömning en gång per år. Ca 1000:-

Miljökontoret har varit här i byn och inventerat alla enskilda avlopp.

Svaret blev chockerande nog att alla som inte blev godkända får dispens för det kommunala V/A-nätet ska vara utbyggt åt oss inom åtta år. (y)

Gud hör bön! :cool:
 
Krilleman krilleman_215 skrev:
Jag har också trekammabrunn med betongringar. Efter det rakt ut i bondens dike i angränsade åkermark. Slamtömning en gång per år. Ca 1000:-

Miljökontoret har varit här i byn och inventerat alla enskilda avlopp.

Svaret blev chockerande nog att alla som inte blev godkända får dispens för det kommunala V/A-nätet ska vara utbyggt åt oss inom åtta år. (y)

Gud hör bön! :cool:
Det finns ingen gud i Norrland.. :D
 
Kollat upp min brunn nu efter slamtömning och den verkar vara i relativt bra skick. Betongringar 120 cm i diameter, tre kammare, och den totala effektiva volymen är ca 2 kubikmeter.

Läst lite att gamla normalvolymen på 2 kubikm slamavskiljare numera upplevs i minsta laget då dusch, tvätt, disk i regel belastar anläggningen ännu mera idag jämfört 20-30 år sedan. Slamflykt verkar ju också vara huvudfelet i anläggningar som fått problem med markbädd/infiltration. Jag har dock inget stort badkar eller bubbelpool som kan ställa till det om stora mängder töms i brunnen under en kort tid.
 
Claes Sörmland
Den vanliga dimensioneringen för ett eget avlopp är fem personer för ett hushåll (5 personekvivalenter, 5 PE) och 2 kubikmeter slamavskiljare ska då räcka. Är ni färre i hushållet så har du således marginal med en två kubikmeter slamavskiljare. Badkar är som du skriver ett problem vid eget avlopp.

Den svenska standarden för en trekammarbrunn såg ut på detta sätt, och modellen säljs fortfarande (se t ex Tranåsbrunnen):

Ritning av en trekammarbrunn för avlopp med måttangivelser, passande för ett fem personers hushåll.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder



https://www.google.se/url?sa=t&rct=...-2.pdf&usg=AFQjCNEqu4bbJYnh2NkmTi0_fuYtarvTNg
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Så här ser brunnen ut efter noggran rengöring/tvätt invändigt. Blev ca metern volym i bilden efter att allt lossnat efter väggarna.
Rengjord brunn med synlig vattennivå och rörledningar, synlig volym efter rengöring.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Claes Sörmland
Trekammarbrunnen ser ju ut att vara i mycket gott skick och relativt modern.

Vad är det för vattenkran på bild?

Jag antar att du har tömt den på en massa vatten eftersom att vattenståndet är så lågt. Fyll den bakifrån (vatten i sista kammaren) så slipper du slamflykt. Flytslammet i sista och näst sista kammaren håvar du med fördel upp och lägger i första kammaren.
 
  • Gilla
kulle och 1 till
  • Laddar…
Tack för all hjälp!

Vattenkranen är en dränering för en sommarvatten-ledning. Detta för att inte kvarvarande vatten ska bli stående och frysa under vintern. Annars är ventilen alltid stängd.

Ja brunnen är tömd på bilden. Men slambilen sög inte helt tomt märkte jag... :mad: Lämnade en del slam och sedan har jag spolat och tvättat invändigt med rent vatten för att få en uppfattning om skicket. Är därför nivån är ca 1 m i bilden.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Vi har en relativt likartad situation som TS.
Därför var jag i kontakt med Alnarp Cleanwater förra sommaren. Var och hälsade på dem på HK i Alnarp och inspekterade den första versionen som de har alldeles utanför.
Det luktar absolut ingenting vid brunnen med växter.
Växterna är för övrigt bara dekoration. Det fungerar lika bra utan dem.
Det är mikroorganismer, bakterier och likn som står för nedbrytningen, och de ansamlas på särskilda tredimensionella galler med porig och strukturerad yta för att maximera ytan = mängden nedbrytande levande saker. (Samma princip som lungorna med sina alveoler som har en utbredd/syreupptagande yta av en fotbollsplan).
Jag vet att de har en anläggning i Uppsalatrakten som de tagit prover från, så så långt upp i landet fungerar det i vart fall. Sedan tror jag att de tänkte testa betydligt längre norrut också.

Problemet med fosforfällorna är som Claes nämner att de slammar igen. I synnerhet om de är placerade innan ev bädd/infiltration, vilket enl uppgift inte är helt ovanligt. Min gissning är att man oftast har försökt att lägga markbädden så långt bort som möjligt och därför av div praktiska skäl inte kunnat eller velat lägga fosforfällan efter, utan istället snabbt och enkelt installerat den mellan trekammarbrunnen och bädden.

Nu ska jag förkovra mig i länken till det nya lagförslaget som Claes bifogat. Det låter himla intressant om ändringar är förestående inom ett par år, då kommunen ännu inte varit här och inspekterat. Men precis som TS utgår jag ifrån att de inte kommer att acceptera den lösning som vi har idag.
 
  • Gilla
JanneS69a och 1 till
  • Laddar…
Ja det blir intressant detta med förslaget om lagändringar som berör oss med enskilda avlopp. Personligen hoppas jag bo i ett område där höga krav på fosforrening inte är akuellt.. :rolleyes: Norrländska landsbygden är oftast ointressant och bortglömd i övrigt, så hoppas det gäller i detta fall också. :geek:
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.