Ok det finns väl ingen mening med det när man använder fiberduk nu för tiden? Iallfall enligt anvisningarna...
Har gamla hemgjorda betongplattor som jag tänkte kasta i men det kanske är dumt allstå inte längst ner utan som fyllnadsmaterial en bit upp..
Har gamla hemgjorda betongplattor som jag tänkte kasta i men det kanske är dumt allstå inte längst ner utan som fyllnadsmaterial en bit upp..
jeppeknaster skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Nja singel är ju också ett bergmaterial liksom makadam. Tror f.ö. inte att det så stor fara skedd om man fyllt upp med singel eller makadam till ytan. Bara man täcker marken ovanför med tex plattor, eller ett tjockt lager med jord + filterduk, eller difftät skiva (tex markisolering) med lutning utåt. Den största negativa effekten är kanske i plånboken när man köper singlet/makadamet och ska betala för att forsla bort befintliga massor. Tvivlar på att man får valuta för de pengarna.
Jag har nu också provat med 125 vinkelslip på min gamla husdel från 40-talet där asfalten (tjära) var så tunn att den dammade bort av sig själv. Det gick bra. Det gick dock inte alls med en 125:a på den nyare husdelen med 2 mm tjock svart fortfarande klibbig asfalt från slutet på 70-talet. Samma sliptallrik på en 230 mm v-slip och mer tryck mot väggen funkade dock. Men det är tungt, långsamt jobb på stora ytor.
Den funkar säkert. Man vill ju ha uttagna svängar i krökarna. Jag hittade ett par fabrikat av mark T-rör (billigare) där jag inte kunde se stor skillnad på storleken i krökarna jämfört med tex Uponors dyra spolbrunn. Är spolbrunnen i änden av röret kan man ha 2 st 45
r för att minska krökningen.
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Om jag inte minns fel finns det ett samband mellan klassningen på duken och storleken på sten som får ligga intill duken. Klass 2 var max 100 mm storlek om jag minns rätt?? Sedan handlar det ju om vad riskakan tål. Isodrän säger 100 mm iaf.
Appropå betongpjäser i fyllmassorna. När jag grävde upp schaktet stötte jag på resterna av en bortbilad gammal källare från ett rivet hus som tidigare stått på platsen. Det var delar av gamla källarväggar i betong som låg i fyllmassorna bara nån halvmeter från källarväggen, de största betongpjäserna mätte 1,5 x 2 m!! :O
Ja jag har råkat ut för liknande grejer men då hittar jag en motorgräsklippare, pumpautomat en halv amazon i backen önskar jag hade fotat det...
Grävkillen sa att man kunde fylla in med plattorna om man krossar dom, de flesta är rätt trasiga och sköra men det kanske är för han ska slippa forsla bort dom. Jag tror man skadar mer än gör nytta får väl gräva ner dom någon annanstans
Grävkillen sa att man kunde fylla in med plattorna om man krossar dom, de flesta är rätt trasiga och sköra men det kanske är för han ska slippa forsla bort dom. Jag tror man skadar mer än gör nytta får väl gräva ner dom någon annanstans
Magnus Ladulås skrev:
Jag kommer köra på det här 8/16 som dom rekomenderar, svårare än så ska det väl inte vara. Man kanske bryr sig för mycket helt enkelt.
Jag har en kåk byggd -47 och vad jag har sett är det gammal tjära eller tunnt iallfall men det kanske är kletigare vid sulan. Slipa du bort allt eller gjorde stripar? Blir nog till att hyra en proffsmaskin och se hur det går, förhoppningsvis har jag en tunn dålig asfalt.
har du några länkar till dom produkterna? Får se vad vi hittar för brunn när vi gräver också...
Jag har en kåk byggd -47 och vad jag har sett är det gammal tjära eller tunnt iallfall men det kanske är kletigare vid sulan. Slipa du bort allt eller gjorde stripar? Blir nog till att hyra en proffsmaskin och se hur det går, förhoppningsvis har jag en tunn dålig asfalt
.har du några länkar till dom produkterna? Får se vad vi hittar för brunn när vi gräver också...
Magnus Ladulås skrev:Nja singel är ju också ett bergmaterial liksom makadam. Tror f.ö. inte att det så stor fara skedd om man fyllt upp med singel eller makadam till ytan. Bara man täcker marken ovanför med tex plattor, eller ett tjockt lager med jord + filterduk, eller difftät skiva (tex markisolering) med lutning utåt. Den största negativa effekten är kanske i plånboken när man köper singlet/makadamet och ska betala för att forsla bort befintliga massor. Tvivlar på att man får valuta för de pengarna.
Jag har nu också provat med 125 vinkelslip på min gamla husdel från 40-talet där asfalten (tjära) var så tunn att den dammade bort av sig själv. Det gick bra. Det gick dock inte alls med en 125:a på den nyare husdelen med 2 mm tjock svart fortfarande klibbig asfalt från slutet på 70-talet. Samma sliptallrik på en 230 mm v-slip och mer tryck mot väggen funkade dock. Men det är tungt, långsamt jobb på stora ytor.
Den funkar säkert. Man vill ju ha uttagna svängar i krökarna. Jag hittade ett par fabrikat av mark T-rör (billigare) där jag inte kunde se stor skillnad på storleken i krökarna jämfört med tex Uponors dyra spolbrunn. Är spolbrunnen i änden av röret kan man ha 2 st 45
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Dumpade själv en del sten och spräckt berg i schaktet men jag håller materialet under ca 100 mm, resten åker bort i container.
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Det är lika gammalt som min äldsta del. Där var så tunnt och torrt att det på vissa ställen gick lätt med en stålborste för hand. Jag upptäckte att de delar som varit utsatta för mkt fukt (tex under luftvärmepumpen, mot berget på ovansidan) hade mkt tunnare asfalt och desto lättare gick den bort som torrt pulver. Jag gissar att det faktum att puts och betong som utsatts för stor fukt under många år blir spröd (som pulver) i ytan vilket gör att asfalten också lättare åker av tillsammans med den i pulverform.
Jag följde Isodrän där. På de väggar och delar där jag hade fuktskador gick i princip 100 % bort upp till markytan. På de väggar som inte hade fuktskador samt låga fuktvärden vid golv på insidan gjorde jag 50% stripes också enligt instruktion. Väggarna fick också stå och torka under sommaren innan återfyllning.
Lade tyvärr aldrig det på minnet, det var vid mina många besök hos lokala företag som säljer markprodukter jag kände på och synade dessa. Själv valde jag svarta T-rör (kan vara Uponor?) men de ser ut ungefär som de röda mark T-rören til formen. För spolbrunnar som sitter i ändar har jag 2 x 45 graders markböjar.
Jag har 3 dränbrunnar. Pga ojämnt berg blev det en dränbrunn i varje bergsskreva (som är typ 2+ meter djupa) loaliserade kring huset. Dränkpumpar i två av dem som pumpar till dagvattenbrunn med stenkista på nedsidan huset. I det ena fallet Uponors gårdsbrunn med förlängning som står 2,25 meter djupt på botten i bergsskrevan. I det andra fallet en specialare med Uponors 400 mm förhöjningsrör fastgjutet på en pumpgrop gjord i berget.
Det hoppas jag på, tror hela grunden är dåligt dränerad så jag hoppas på att dom var slarviga då det gjordes hehed^_^b Tyvärr putsa jag om halva källaren för några års sen och det har släppt på många ställen så nog är det fuktigt hos mig.
Ska läsa igenom instruktionerna igen så får vi se hur det ser ut när det är uppgrävt. Så här års är det väl inte så mycket mycket som kan torka med tanke på regn men att lufta schaktet skadar väl inte? Eller?
Får väl se hur det ser ut, har inte riktigt fattat med 45 graders böjarna men kan fråga i butik.
Ska läsa igenom instruktionerna igen så får vi se hur det ser ut när det är uppgrävt. Så här års är det väl inte så mycket mycket som kan torka med tanke på regn men att lufta schaktet skadar väl inte? Eller?
Får väl se hur det ser ut, har inte riktigt fattat med 45 graders böjarna men kan fråga i butik.
Magnus Ladulås skrev:
Har varit bortrest ett tag och en del har hänt ser jag.renoverarn skrev:
Jag förstår vad ni menar med detta och det hade varit ett problem om jag inte hade sett till att ytvattnet kommer ut i de massor som ligger utanför makadamlagret. Plattorna ska alltså ligga på återfyllnad också, inte bara på makadamlagret. Jag kan se problematiken med att leda ner vatten på det sätt ni beskriver men har svårt att förstå det "jättefel" som hävdas.
Vattnet tar lättaste vägen och det är i makadambädden, so far so good. Om det nu skulle vara sådan belastning med vatten och återfyllt med befintliga massor så borde det rinna igenom den typ av återfyllnad jag har (grov sand och jord) och på sikt ställa till med samma problematik som beskrivs, eller tänker jag fel?
Problemet som jag ser det är att jag då har fuktig återfyllnad som står mot huset. Det var det jag absolut ville undvika och därför valde att fylla med makadam.
Jag har ju sett och grävt i det elände som låg mot sulan innan. Det får kosta lite i värme (såg din beskrivning om värmeledning Ladulås..d^_^b ) och pengar för makadamet, men jag lär aldrig få fukt mot huset.
Det är möjligt att isodränen kan hantera det, men varför chansa. 1975 var det ok att bygga på ett visst sätt. Vi har omvärderat det idag och gör på helt annat sätt när det gäller att hantera fukt.
Om det blir stopp i utloppet så är det nog värre problem än dräneringen på gång.
Jag har 3 dränbrunnar. Pga ojämnt berg blev det en dränbrunn i varje bergsskreva (som är typ 2+ meter djupa) loaliserade kring huset. Dränkpumpar i två av dem som pumpar till dagvattenbrunn med stenkista på nedsidan huset. I det ena fallet Uponors gårdsbrunn med förlängning som står 2,25 meter djupt på botten i bergsskrevan. I det andra fallet en specialare med Uponors 400 mm förhöjningsrör fastgjutet på en pumpgrop gjord i berget.
Magnus,
Vilken typ av dränkpump har du använt? Funderar på en likande lösning om jag inte får ner en dagvettenledning på rätt nivå runt garaget.
Magnus,
Vilken typ av dränkpump har du använt? Funderar på en likande lösning om jag inte får ner en dagvettenledning på rätt nivå runt garaget.
Jag har 3 dränbrunnar. Pga ojämnt berg blev det en dränbrunn i varje bergsskreva (som är typ 2+ meter djupa) loaliserade kring huset. Dränkpumpar i två av dem som pumpar till dagvattenbrunn med stenkista på nedsidan huset. I det ena fallet Uponors gårdsbrunn med förlängning som står 2,25 meter djupt på botten i bergsskrevan. I det andra fallet en specialare med Uponors 400 mm förhöjningsrör fastgjutet på en pumpgrop gjord i berget.
Magnus,
Vilken typ av dränkpump har du använt? Funderar på en likande lösning om jag inte får ner en dagvettenledning på rätt nivå runt garaget.
Magnus,
Vilken typ av dränkpump har du använt? Funderar på en likande lösning om jag inte får ner en dagvettenledning på rätt nivå runt garaget.
Vart är alla bilderna som skulle läggas ut?
Nu är jag igång och vi har grävt klart hoppas jag tyvärr blev det ösregn och ras på vissa ställen men det får man väl räkna med även ryggen . Någon som har någt bra tips på hur man får ut gegga och vatten på bästa sätt. Vatten hinkar jag men geggan fyf*n. Tänkte försöka gräva ur och fylla upp med singel snarast annars rasar väl schaktet ihop helt, börja regna precis nu igen.
1. Att slipa bort asfalten var piece of cake, hyrde en vinkelslip med en slags klinga som inte såg ut mycket världen men tog bort nästan all asfalt på ett par timmar den klara även av den tjocka asfalten vid klacken.
2. Har gjort rent och primat och putsat en avjämning, däremot föreslår grävkillen att jag värmer på en asfaltsmatta istället för kallasfalt. Verkar mer rejält att värma på men kanske tar tid i detta höstväder. Någon åsikt om detta? Vet att instruktionen säger att man ska använda dubbla skivor. Jag har en rätt bred klack c:a 25-30 cm.
3. Jag har inte fått i rören än är risken att jag kleggar igen singlet om jag fixar rören i detta läge och sen lägger på asfalt? Så att det blir massa lera allstå.
//Daniel
. Någon som har någt bra tips på hur man får ut gegga och vatten på bästa sätt. Vatten hinkar jag men geggan fyf*n. Tänkte försöka gräva ur och fylla upp med singel snarast annars rasar väl schaktet ihop helt, börja regna precis nu igen.1. Att slipa bort asfalten var piece of cake, hyrde en vinkelslip med en slags klinga som inte såg ut mycket världen men tog bort nästan all asfalt på ett par timmar den klara även av den tjocka asfalten vid klacken.
2. Har gjort rent och primat och putsat en avjämning, däremot föreslår grävkillen att jag värmer på en asfaltsmatta istället för kallasfalt. Verkar mer rejält att värma på men kanske tar tid i detta höstväder. Någon åsikt om detta? Vet att instruktionen säger att man ska använda dubbla skivor. Jag har en rätt bred klack c:a 25-30 cm.
3. Jag har inte fått i rören än är risken att jag kleggar igen singlet om jag fixar rören i detta läge och sen lägger på asfalt? Så att det blir massa lera allstå.
//Daniel
Redigerat:
OBS kommer inte att isolera klacken på yttersidan.... då hela sulan är fruktansvärd ojämn där...därför frågar jag annars står ju svaren i anvisningarna.
aramix skrev:Nu är jag igång och vi har grävt klart hoppas jag tyvärr blev det ösregn och ras på vissa ställen men det får man väl räkna med även ryggen
1. Att slipa bort asfalten var piece of cake, hyrde en vinkelslip med en slags klinga som inte såg ut mycket världen men tog bort nästan all asfalt på ett par timmar den klara även av den tjocka asfalten vid klacken.
2. Har gjort rent och primat och putsat en avjämning, däremot föreslår grävkillen att jag värmer på en asfaltsmatta istället för kallasfalt. Verkar mer rejält att värma på men kanske tar tid i detta höstväder. Någon åsikt om detta? Vet att instruktionen säger att man ska använda dubbla skivor. Jag har en rätt bred klack c:a 25-30 cm.
3. Jag har inte fått i rören än är risken att jag kleggar igen singlet om jag fixar rören i detta läge och sen lägger på asfalt? Så att det blir massa lera allstå.
//Daniel
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Står i Isodräns tekniska anvisningar hur göra med ojämn sula. Bara att läsa tekniska fakta på Isodräns ritning K-14 på sid 14 här http://www.isodran.se/produktparm/document.pdf
Ojämnheter i och mellan grundmur och skiva fylls med lös Leca 8/12