Tja, ett badrum borde vara lätt att räkna hem ekonomiskt. Gör dig av med badkaret, spar en massa energi per år i minskad värmekostnad. Gör dig av med duschen, sparar inte lika mycket, men en hel del. Behåll ett handfat och en toalett, och se till att de inte läcker och att handfatet inte är stort nog att inbjuda till badande.brabyggare skrev:Mitt badrum hade också fått jävligt dålig payoffEn sak som dock skiljer badrum och värmeanläggningar är att värmeanläggningen kostar pengar löpande på ett annat sätt än ett badrum. Beroende på val av anläggning får man antingen lägga ut mycket pengar i förväg och ha lägre årlig kostnad (t.ex. bergvärme) eller lägga ut en mindre summa vid starten och få en högre årskostnad (t.ex. direktel). Anledningen till att många gör payoffkalkyler på värmeanläggningar är kanske just för att det går. Ett badrum kan *aldrig* räknas hem men det kan ett byte av en värmeanläggning. Personligen tycker jag man kan göra en grov kalkyl för att se om man kan hitta en uppenbar vinnare som utklassar de andra alternativen. Gör man inte det utan det visar sig att flera av alternativen väger ungefär lika kan man lika gärna gå på andra saker som t.ex. bekvämlighet. Blir payofftiden för lång eller om det skiljer småsummor blir kalkylerna så osäkra att det nog blir tveksamt att fatta beslut som grundar sig på dem (vad som är lång payofftid resp småsummor får var och en bestämma sig för).
Saken är bara den att i "räkna hem" måste man värdera inte bara enkla kostnadstermer och vinsttermer, men alla termer man sätter ett värde på. Många sådana är mer subjektiva än objektiva. Till exempel skulle jag inte gärna avstå från ett badkar, och andra inte från en dusch. Så vårat badrum går med kostnadmässig förlust varje år, men totalt sett bedömer vi det som en vinst att behålla de saker som står för de största utgifterna i badrummet, det vill säga värdet på badkar och dusch överstiger den rent objektivt ekonomiska kostnadskalkylen.
--- Mats ---
pellefant, förmodligen
Jag kan slänga in en brasklapp där jag med stor säkerhet kan säga att man kan räkna hem en uppvärmning med direktverkande el som uppvärmning i nybyggda hus. Varför? Jo investering, underhåll och exakthet i uppvärmningen med elradiatorer är oslagbar. Varför sätter vi inte in dessa system, jo för att att storebror inte tillåter detta samt att andrahandsvärdet på huset och valfriheten (som om vi hade någon) i val av energikälla sätts ur spel. Jag vet att jag årligen förlorar stora mängder energi på mitt tröga vattenburna system och det enda som räddar mig undan ruinens brant är återvinningen av värme på sommaren via fråluften.
Jag kan slänga in en brasklapp där jag med stor säkerhet kan säga att man kan räkna hem en uppvärmning med direktverkande el som uppvärmning i nybyggda hus. Varför? Jo investering, underhåll och exakthet i uppvärmningen med elradiatorer är oslagbar. Varför sätter vi inte in dessa system, jo för att att storebror inte tillåter detta samt att andrahandsvärdet på huset och valfriheten (som om vi hade någon) i val av energikälla sätts ur spel. Jag vet att jag årligen förlorar stora mängder energi på mitt tröga vattenburna system och det enda som räddar mig undan ruinens brant är återvinningen av värme på sommaren via fråluften.
Så lätt är det nog inte för det beror på vad kalkylen har för mål man vill uppnå och vad som ska ingå i kalkylen. Med värmeanläggningar är målet kanske att man vill ha en viss värme till lägsta kostnad. Målet med badrummet är kanske att kunna bada eller duscha. Genom att slänga ut badkaret och duschen minskar du varmvattenkostnaden (om nu inte alla börjar bada/duscha i det andra badrummet i huset) men du tar samtidigt bort möjligheten att bada och duscha. Du räknar inte hem badrummet bara genom att ta bort badkaret och duschen för du tog ju samtidigt bort målet också (att kunna duscha eller bada). Ska man räkna på det sättet så räknar man väl snabbt hem en oljepanna genom att ha den avstängd, eller en bil genom att sälja den? Det finns många sätt att räkna på...Mats Bengtsson skrev:
Du säger i princip samma sak som jag försöker säga, att kalkylen innehåller många faktorer utöver ren kostnad.brabyggare skrev:
Skillnaden är att du säger att dessa andra faktorer ligger utanför kalkylen i form av mål, och jag säger de ligger innanför kalkylen i form av "uppnådda saker förutom ren ekonomi".
Visst kan man säga att vissa saker ligger utanför som mål, men det blir egentligen bara en hårfin skillnad, och troligen till lsut rörliga mål (i alla fall som jag handlar). I fallet badkar så är målet "att ha ett badkar", sedan att ha ett djupt badkar, sedan att ha ett djupt badkar med massagefunktion, sedan att ha ett djup emaljerat... och till slut att "ha det där stora fina men inte det där ännu större för det är lite väl påkostat"
Det är bara en smaksak att bestämma vad man anser är målen utanför kalkylen och ständigt justera dem, eller att säga att alla dessa andra faktorer faktiskt vägs in i kalkylen, och att slutvalet blir en avvägning mellan ekonomi och allt det andra man vill uppnå.
Åtminstone jag kommer att vilja ha ett häfigare badrum än jag har råd med, så min slutlösning kommer att bli en avvägning mellan allt jag vill ha och det jag har råd med. I mina ögon är det inte mitt mål som ändrar sig, utan när alla faktorer vägs in är jag fortfarande innanför målet (som i princip är: det bästa badrum jag finner ekonomiskt försvarbart inklusive dush och bad).
--- Mats ---
740:in är antagligen billigast i alla lägen eftersom den inte har någon värdeminskning och dessutom är billigare att serva och reparera än dom andra två.somelvis skrev:
Eftersom en gammal 740 kan ha lite tveksam driftsäkerhet (740 är väl ändå en av dom bättre gammelbilarna på den punkten) så borde man kanske komplettera med ytterligare 1-2 gammelbilar så har man alltid någon som funkar, men trots detta blir antagligen 740 alternativet billigast i längden.
Man borde väl få en 20-30st 740 för samma pris som en ny dieselbil
så det vore väl attan om inte någon funkade när man ska på jobbet Problemet är att kunna stå ut med att åka 740 :eek:
Hur många har man inte träffat som köpt en dyr diselbil för att kunna tanka billigt bränsle, utan en tanke på varken inköpspris eller skatt..
I Malmö läster man i tidningen om de som köpt en 20-30st 740SaabAero skrev:740:in är antagligen billigast i alla lägen eftersom den inte har någon värdeminskning och dessutom är billigare att serva och reparera än dom andra två.
Eftersom en gammal 740 kan ha lite tveksam driftsäkerhet (740 är väl ändå en av dom bättre gammelbilarna på den punkten) så borde man kanske komplettera med ytterligare 1-2 gammelbilar så har man alltid någon som funkar, men trots detta blir antagligen 740 alternativet billigast i längden.
Man borde väl få en 20-30st 740 för samma pris som en ny dieselbil
.
.
.
r utan en tanke på vare sig skatt eller försäkring --- Mats ---
Jag har en på jobbet som har köpt en MC för att bensinen har blivit för dyr.
Men han har bilen kvar.
Jag undrar hur den kakylen blir om man räknar in försäkring,skatt,inköpspris.
Billig bensin jojo
Men han har bilen kvar.
Jag undrar hur den kakylen blir om man räknar in försäkring,skatt,inköpspris.
Billig bensin jojo
jag gjorde en kalkyl för pelletsbrännare på befintlig panna när jag gick en kurs i småskalig bioenergiteknik. enligt den kalkylen (ca 1996) baserad på min dåvarande panna, albin (o)ekonom så skulle jag tjäna ca 700:- per år om jag bytte från vattenburen el till pelletsbrännare, baserat på ett lån på 20.000:-. med dagens energipriser så borde skillnaden bli större, men då så kändes inte som någon bra investering att tjäna 700:- jämfört med arbetsinsatsen....
en senare kalkyl, för ca 3-4 år sedan på en investering i bergvärme skulle hamnat på ca 150' + konvertering av radiatorsystemet (byte från 1 till 2 rörs samt byta alla rad, så det hade väl gått lös på ca 180'. sen med åtanke att vpn kanske måste bytas/repareras inom 10 år så avstog jag från den investeringen.
den investering jag nu håller på med, vedpanna + kulvert + tankar + byte radsystem + solpaneler blir iaf billigare och energin är åxå billigare, så den kanske "betalar" sej inom rimlig tid, iaf innan pannan gett upp. sen så föll mit val på det till viss del åxå på att det är ett "enkelt" ? system som jag förhoppningsvis själv klarar att underhålla och reparera. det jag köpt nytt är pannan och tryckkärlen + lite(mycket) rörkopplingar, 1 vv-slinga, 4 blandarventiler, 1 biv shunt. resten som rökrör,acktankar, rör, radiatorer, kulvert, cirkpumpar, solpaneler är beggade och ombyggda grejor vilket hållit nere kostnaden till viss del. och min egen arbetsinsats är "gratis". det börjar bli dags att elda igång systemet snart, får väl göra en kalkyl på vad det gick lös på och se om det bär sej eller om jag ska kasta ut allt och sätta in tex en vp i stället...
en senare kalkyl, för ca 3-4 år sedan på en investering i bergvärme skulle hamnat på ca 150' + konvertering av radiatorsystemet (byte från 1 till 2 rörs samt byta alla rad, så det hade väl gått lös på ca 180'. sen med åtanke att vpn kanske måste bytas/repareras inom 10 år så avstog jag från den investeringen.
den investering jag nu håller på med, vedpanna + kulvert + tankar + byte radsystem + solpaneler blir iaf billigare och energin är åxå billigare, så den kanske "betalar" sej inom rimlig tid, iaf innan pannan gett upp. sen så föll mit val på det till viss del åxå på att det är ett "enkelt" ? system som jag förhoppningsvis själv klarar att underhålla och reparera. det jag köpt nytt är pannan och tryckkärlen + lite(mycket) rörkopplingar, 1 vv-slinga, 4 blandarventiler, 1 biv shunt. resten som rökrör,acktankar, rör, radiatorer, kulvert, cirkpumpar, solpaneler är beggade och ombyggda grejor vilket hållit nere kostnaden till viss del. och min egen arbetsinsats är "gratis". det börjar bli dags att elda igång systemet snart, får väl göra en kalkyl på vad det gick lös på och se om det bär sej eller om jag ska kasta ut allt och sätta in tex en vp i stället...
Räkna hem ??? skall man göra det ???
Min åsikt är som CarMan. Jag vill på sikt ha så låg driftkostnad som möjligt. Rent ekonomiskt hade det mest "lönsamma" för mig varit att sätta in fjärrvärme. Men jag valde bergvärme av olika anledningar. Tog amorteringen på 10 år och under den tiden kostar det mer per år i amortering och drift än vad det gjorde innan när jag hade vatten buret el.
Och förutom det så har jag precis monterat in en braskamin. Det är olönsamt om något. Ca dubbla driftkostnaden jämfört med bergvärmen då jag måste köpa veden.
Men varför måste man alltid räkna hem allt. Värdet på huset har stigit. När det är smällkallt ute kan jag bränna på med värme utan att tänka på hur mycket det kostar i energi Bara det gör att det är värt det.
Min åsikt är som CarMan. Jag vill på sikt ha så låg driftkostnad som möjligt. Rent ekonomiskt hade det mest "lönsamma" för mig varit att sätta in fjärrvärme. Men jag valde bergvärme av olika anledningar. Tog amorteringen på 10 år och under den tiden kostar det mer per år i amortering och drift än vad det gjorde innan när jag hade vatten buret el.
Och förutom det så har jag precis monterat in en braskamin. Det är olönsamt om något. Ca dubbla driftkostnaden jämfört med bergvärmen då jag måste köpa veden.
Men varför måste man alltid räkna hem allt. Värdet på huset har stigit. När det är smällkallt ute kan jag bränna på med värme utan att tänka på hur mycket det kostar i energi
Bara det gör att det är värt det.Om man hårddrar det så för att på sikt få så låg driftskostnad som möjligt borde du installera vedpanna, köpa några hektar skog en traktor, motorsåg, vedmaskin och några vedförråd. Lånade pengar eller inte spelar ingen roll för när du betalat av det kommer du ha en låg driftskostnad som säkerligen slår bergvärmen. OBS Ironi, det jag vill säga är att om man bara tittar på driftskostnaden och inte på investeringskostnad och finansieringsalternativ så är det inte svårt att få låg driftskostnad.Linnex skrev:Räkna hem ??? skall man göra det ???
Min åsikt är som CarMan. Jag vill på sikt ha så låg driftkostnad som möjligt. Rent ekonomiskt hade det mest "lönsamma" för mig varit att sätta in fjärrvärme. Men jag valde bergvärme av olika anledningar. Tog amorteringen på 10 år och under den tiden kostar det mer per år i amortering och drift än vad det gjorde innan när jag hade vatten buret el.
Och förutom det så har jag precis monterat in en braskamin. Det är olönsamt om något. Ca dubbla driftkostnaden jämfört med bergvärmen då jag måste köpa veden.
Men varför måste man alltid räkna hem allt. Värdet på huset har stigit. När det är smällkallt ute kan jag bränna på med värme utan att tänka på hur mycket det kostar i energi
Är en värdehöjning av huset något man ska räkna med egentligen när värmesystemet uppgraderats och isfall till vilken nytta?Linnex skrev:
Nytt värmesystem brukar påverka taxeringsvärdet och därmed även skatten. Storleken på skatten varier med färgen på regeringen som i sin tur varierar med en massa andra faktorer... Har man dessutom sökt bidrag vet ju myndigheten om att man investerat. Nu kanske detta är småpengar i sammanhanget
Vad händer med värdeökningen när alla grannar monterat hypermoderna värmeanläggningar? Stiger då prisnivån på alla hus eller kommer en del av den förväntade värdeökningen att försvinna? Det kanske är huset med omodern anläggning som får ett lågt värde istället för att det moderna huset stiger i värde? Jag upplever att det är tillgång/efterfrågan/läge i kombination med räntorna som styr värdet på huset och inte värmesystemet
När fär man glädje av det ökade värdet ?
Det är väl inte många som byter till ett hypermodernt värmesystem med tanke på att huset ska säljas? Det måste väl vara fler än jag som tänker bo i huset i riktigt många år till. Jag använder hellre pengarna till något kul nu istället för att kunna sälja huset för en massa pengar den dag det är dags att flytta till en etta med jordvärme. Visst kan det vara trevligt för barnen att ärva, men ska det verkligen ingå i en kalkyl för värmesystem ?!?
Visst, om man planerar att sälja inom något år är värdeökningen klart intressant, men på längre sikt är det nog svårt att räkna med detta.
Ähh, nu ska jag sluta filosofera kring detta
Alla får tänka på sitt sätt
Var du bara ironisk om du vill. Ja om man anser att det är kul att hugga ved så hade jag nog gjort det.brabyggare skrev:
Klart att man tittar även på investeringskostnad. Men för mig så är payoff för bergvärmen 12-15 år (beroende på ränta och elpris under perioden) och för fjärrvärme hade det varit ca 5-6 år. Fjärrvärmen kostar i mina trakter idag 65,9 öre kwh. Med dagens elpris så ligger jag på ca 30 öre/kwh från värmepumpen och "sparar" ca 5000-6000 kr/år i driftkostnad.
Ligger kostnaderna jämförbara om 20-25 år när det förmodligen är dax att byta pump så har jag sparat ihop den nya pumpen med den lägre driftkostnaden. Förmodligen är det ny teknik och betydligt bättre COP som gäller då....
Som sagt på papper så är det ingen direkt lönsam investering jag gjort men jag valde det i alla fall.
Och just det... jag kyler huset sommartid med frikyla för några hundralappar om året istället för några tusenlappar med AC. Kanske inte var så dum investering i a f