När man tappar VV, hur stora flöden genom beredaren och tankens självcirkulation talar vi om? Hur snabbt sjunker det kalla vattnet från beredaren till förvämningsslingan dvs, hur snabbt går det att få nytt varmt vatten till beredaren och vilket TVV-flöde kan man få?
Finns det nå´n uträkning på minimum diameter på "blårören" , för att få circ., för att minska hastigheten/omrörningen
Finns det nå´n uträkning på minimum diameter på "blårören" , för att få circ., för att minska hastigheten/omrörningen
Hej!
Detta är den mest intressanta länken jag hittat på länge. Jag står i begrepp att byta ut mitt värmesystem (gammal kombipanna med inbyggd beredare och ständig cirkulation mot två 500 liters tankar). Pannorna jag tvekar mellan är på 40 respektive 60 kw och valet styrs av möjlighet att få in åbäket i huset samt draget i pipan.
Det som dock ger mig mest huvudbry är själva "värmeförvaringen". Jag har snurrat från att göra om min löjligt stora oljetank till acktank till att ställa pannan i garaget till att ha flera mindre tankar eftersom jag troligtvis bara får in 750 liters tankar genom källardörren (med kofot och bilmaskin kanske lite större).
Min tanke är att ha tre 750 liters slavtankar och en lika stor tekniktank med förvärmning, VV-slinga och solslinga (för framtida bruk). Bygga in dessa i ett "rum och fylla med lösull. Kompisen som är automatiseringsingenjör skissade lite på ett PLC system med ventiler för att kunna stänga och öppna tankarna var för sig vid användning av sol och ev. elvärme.Tanken är också att systemet skall kunna ta ut tappvatten enbart ur FV-slingan till att börja med för att sedan koppla om till bägge slingorna.
Redan nu har vi gått LÅÅNGT ifrån enkelt och allt det andra som skrevs i början av strängen.
Frågan är nu kommer jag att så att säga "skita mig i näven" med en sån har lösning och förlora en massa gott varmvatten p.g.a att jag rör om i tankarna för mycket.
Detta kan verka lite rörigt men efter att ha pratat med både rörmokare, pannförsäljare och diverse förståsigpåare i största allmänhet är jag mer förvirrad än innan.
/Toby_P
Detta är den mest intressanta länken jag hittat på länge. Jag står i begrepp att byta ut mitt värmesystem (gammal kombipanna med inbyggd beredare och ständig cirkulation mot två 500 liters tankar). Pannorna jag tvekar mellan är på 40 respektive 60 kw och valet styrs av möjlighet att få in åbäket i huset samt draget i pipan.
Det som dock ger mig mest huvudbry är själva "värmeförvaringen". Jag har snurrat från att göra om min löjligt stora oljetank till acktank till att ställa pannan i garaget till att ha flera mindre tankar eftersom jag troligtvis bara får in 750 liters tankar genom källardörren (med kofot och bilmaskin kanske lite större).
Min tanke är att ha tre 750 liters slavtankar och en lika stor tekniktank med förvärmning, VV-slinga och solslinga (för framtida bruk). Bygga in dessa i ett "rum och fylla med lösull. Kompisen som är automatiseringsingenjör skissade lite på ett PLC system med ventiler för att kunna stänga och öppna tankarna var för sig vid användning av sol och ev. elvärme.Tanken är också att systemet skall kunna ta ut tappvatten enbart ur FV-slingan till att börja med för att sedan koppla om till bägge slingorna.
Redan nu har vi gått LÅÅNGT ifrån enkelt och allt det andra som skrevs i början av strängen.
Frågan är nu kommer jag att så att säga "skita mig i näven" med en sån har lösning och förlora en massa gott varmvatten p.g.a att jag rör om i tankarna för mycket.
Detta kan verka lite rörigt men efter att ha pratat med både rörmokare, pannförsäljare och diverse förståsigpåare i största allmänhet är jag mer förvirrad än innan.
/Toby_P
Starta en egen tråd om detta och berätta om storlek på hus och dagens energiförbrukning.
Mitt råd är att bygga en bra och enkel anläggning direkt. Troligen ska du ju ha den i många år. Även vid en försäljning är något bra och enkelt ett plus.
Även vedhantering ingår i enkelheten. Att bygga i garaget är nog inte dumt.
Välj EN tank, att koppla ihop 4 tankar kostar flera tusenlappar bara i material. Och det blir sämre än en stor tank. Vi har flera gånger grävt upp vid grunden och tagit in tanken via ett hål i muren, hellre än att börja med småtanksvalsen
En bra sugfläktspanna klarar väldigt dåligt drag.
Mitt råd är att bygga en bra och enkel anläggning direkt. Troligen ska du ju ha den i många år. Även vid en försäljning är något bra och enkelt ett plus.
Även vedhantering ingår i enkelheten. Att bygga i garaget är nog inte dumt.
Välj EN tank, att koppla ihop 4 tankar kostar flera tusenlappar bara i material. Och det blir sämre än en stor tank. Vi har flera gånger grävt upp vid grunden och tagit in tanken via ett hål i muren, hellre än att börja med småtanksvalsen
En bra sugfläktspanna klarar väldigt dåligt drag.
Hej och välkommen!Wahligula skrev:
Jag vet inte, men det går ju att räkna ut allt möjligt, så det borde ju också gå att räkna ut vilka tvvflöden man kan få ut från en beredare som är tänkt att laddas med självcirkulation.
Jag vet inte hur man gör det, men jag tror att väldigt många parametrar spelar in.
Vilken typ av beredare? Hur stor ”mantel”?, hur stort vvförråd?, vilken höjdskillnad? Vilka temperaturskillnader?
Det absolut viktigaste är nog att först bestämma vilket varmvattenbehov som behövs innan man bygger sin beredning.
Jag menar, det är himmelsvid skillnad på tex ett tvåpersonershushåll som använder små mängder varmvatten utspritt på dygnet. Då är det lätt att få till en yttre beredning som fungerar med självcirkulation.
Om man däremot börjar blanda in långduschande tonåringar som står på kö till badrummet samtidigt som mamman i familjen tappar upp bubbelbadkaret samtidigt som pappa tvättar bilen ute på garageuppfarten… osv..
Vid sådana förhållanden kan man lika gärna tända pannan, kontinuerligt lassa in ved, och bereda direkt i tanken.
Jag vet däremot att om beredaren placeras över tanken så pressar hetvattnet från tanken på med en betydande kraft in i beredaren. Kraften i självcirkulationen kan ju kanske förstås om man tänker på att gamla stora värmesystem med en jäkla massa radiatorer och rör i stora flervåningshus fick sitt vatten ”runtpumpat” bara med hjälp av självcirkulation.
Då kan man börja snacka om pumpkapacitet!
”Pumpkraften” i dessa gamla självcirkulationssystem fick man av en stigarledning som löpte upp genom hela husets höjd. Man skapade alltså ”en pump” bara för att man var smart nog att ta vara på det faktum att varmt vatten vill uppåt.
Det är faktiskt ganska svårt att tänka sig in i att självcirkulationen fungerar. Jag var själv skeptisk när jag provade bygga en yttre beredare hemma.
Jag blev mycket överraskad och jag trodde knappt det var sant när jag kände på röret upp till beredaren från tanktoppen.
När pannan började leverera vid första proveldningen så fullkomligt rusade det första hetvattnet uppåt i röret till beredaren. Utan pump!
Från att röret var iskallt blev det brännhett med en förvånande hastighet.
Det tog inte lång tid innan hela beredaren var genomvarm.
När man väl har fått övre delen av tanken het så har man en betydande laddningsresurs mot beredaren.
Jag antar att om tanken är genomvarm ända ner till botten så ökar laddkraften uppåt mot beredaren ännu mera.
Men det är klart, jag tror det är viktigt att veta begränsningarna.
Att bereda varmvatten snabbt och kontinuerligt är väldigt effektkrävande (DET går ju att räkna på i alla fall)
Men ett hyfsat rör från tanktoppen till beredaren förmår leverera en hel del 90 gradigt vatten till beredaren.
Och får man till en bra kylning på returvattnet så hjälper ju det också till att få mera snurr.
Jag tror hemligheten med att lyckas ligger i att få till en smart utformad beredning som är anpassad för behovet.
Behöver man väldigt stora mängder varmvatten under kort tid så kanske man ska satsa på yttre förrådsberedare av tillräcklig volym. En 500liters ”ackumulatortank” med slinga i botten och förrådsberedare i toppen borde kunna tillgodose varmvattenbehovet även hos de värsta storförbrukarna?
Kopplar man en sådan beredartank mot en stor huvudtank så borde det finnas tillräckligt med ackumulerat tappvarmvatten och tillräcklig volym i ”beredarmanteln” för att självcirkulationen ska förmå att hinna ladda beredaren mellan störttappningarna.
Nåja.
Om någon är intresserad så har jag ikväll genomfört några prov på hur mycket varmvatten jag får ur min beredning.
Kanske någon som är bra på att räkna kan ha nytta av resultaten.
Förutsättningar: 1000liters tank, rund, 2meter hög 80cm i diameter.
Beredare= plattvärmeväxlare (52cm hög, 24cm bred, 20cm lång, vikt tom 38kg, värmelast 40kW, värmeväxlaryta 8,7 m2, 70 plattor. 6,4liter på ena sidan, 6,6liter på andra sidan)
Växlaren är placerad ca 1meter ovanför tanken (på golvet våningen ovanför)
Växlaren är kopplad till tanktoppen med dim40 stålrör. Från växlaren ner till tankbotten är det dim 50 rör med ett 22 cu i mitten, (hemgjord motströms tubväxlare i fallröret)
Längst ner innan fallröret går in i tankbotten så sitter det en cirkulationspump på röret innan det går in i tankbotten.
Det är en laddpump som startar om tappvarmvattentemperaturen direkt ut ur beredaren sjunker (inställd på 50°)
Självcirkulationsflödet går alltså igenom denna pump.
Termisk blandningsventil efter beredaren blandar in kallvatten innan tappvarmvattnet går ut till varmvattenkranarna. blandningsventilen håller 65° ut till kranarna.
Första testet:
Bara överkanten av ackumulatorn är varm, pannan har laddat ett tag till tanken.
87° i tanktopp, resten i tanken är 27°.
Börja spola varmvatten ur köksblandaren i pannrummet.
Spola 25liter varmvatten i kranen, det tog ganska precis 3 minuter. (Sen sluta jag spola för nu blir det blir 50° ut från beredaren och då vill laddpumpen starta, men det vill inte jag att den ska göra nu när jag ska testa laddning bara med självcirkulation)
Efter 25 litersspolningen som tog tre minuter så väntade jag i 2 minuter, sen öppnade jag kranen igen och då kunde jag få ut 30liter på ca 3 min och 45 sekunder innan det blev 50° ut från beredaren igen.
Andra testet gjordes när ackumulatortanken är nästan halvfullt laddad.
Då fick jag ut 60liter på 7minuter och 30 sekunder innan temp ut från beredaren sjunkit till 50°.
Jag antar att jag får ur ännu mera om tanken är fulladdad ända ner till botten.
Dessa enkla tester säger kanske inte mycket, men de säger i alla fall att självcirkulationen är en förträfflig laddpump.
Jag menar, jag störttappar 60liter 65° vatten ur en beredare som bara har 13liter volym (primär+sekundär)
Jag bereder varmvatten av iskallt brunnsvatten (5-6° ?)
Det är väl inte så dåligt?
Redigerat:
Takk for mange nyttige tips på dette forum.
Jeg drevet med planleggingen av et vedfyrt varmeanlegg i noen år og denne sommeren ser det ut til at vi kan legge siste hånd på verket. Jeg har benyttet meg av en eksisterende oljetank som nå er godt isolert og bygget inn i eget fyrrom i garasjen som akkumulatortank. En gammel Egor 25 kjele (panne) får settes inn inntil videre. 2 x 30mm PEX er lagt i styrofoam-kasser i kulvert mellom huset og garasjen. Så langt er vi i dag.
-Slynger for vannbåren varme i gulvene bli lagt til sommeren i hele 1. etasje.
-En rørvarmeveksler (overdimensjonert 75 kW) ligger klar som veksler til v.v beredning.
-Eksisterende v.v. bereder får gjøre nytten som elektrisk backup og vil sikre +65 C (legionella).
Etter å ha lest alt om den optimala vedinstallasjonen har jeg laget et utkast til en tegning og kunne tenke meg å få noen synspunkter for evt. å avdekke feil før jeg får rørleggeren på plass.
Forklaring til skisse:
- Standard Egon 25 panne fyres og reguleres med Laddomat eller pumpe+shunt
- Pumpe styres med røykgasstermostat +100 C
- Shunt/Laddomat pumper over til akkumulatortank ved 95 C
- Kaldt akk. vann forvarmes i røykgass veksler på røykrør før skorstein.
- Trykkløs akk. tank med eksp. kar tilkoblet bunn av akk. tank
- Utlufting fra kjele og akk. tank tilkoblet eksp kar/utlufting
- Blandeventil/shunt mikser varmt pannevann med kaldt bunvann/retur til ca 80 C (ønsker ikke å sende varmere vann enn nødvendig gjennom plastrørene i kulvert pga sikkerhet og ikke minst varmetap)
- Sirkulasjonspumpe til tappevann starter ved termostat på kaldt tappevann (< 30 C) Pumpen vil derfor kun gå når det tappes varmt vann.
- Blandeventil/shunt mikser etter tur-temp ut fra veksler = 70 C
- El varmekolbe i eksisterende bereder settes på 65 C (vil i utgangspunktet ikke gjøre annet en vedlikeholdsvarme i perioder uten bruk av v.v.)
- Sirkulasjonspunmpe for gulvvarme går kontinuerlig.
- Blandeventil/shunt blander temp etter uteføler / evt. romtermostater.
NB: Det er ingen høydeforskjell mellom huset og garasjen selv om skissen kan tyde på dette.
Jeg har ikke tegnet inn noen backventiler da min kunnskap om selvsirkulasjon ikke er god nok.
Setter stor pris på all kunnskap og erfaring samlet her.
Vennlig hilsen Karl Fredrik Hansen
Jeg drevet med planleggingen av et vedfyrt varmeanlegg i noen år og denne sommeren ser det ut til at vi kan legge siste hånd på verket. Jeg har benyttet meg av en eksisterende oljetank som nå er godt isolert og bygget inn i eget fyrrom i garasjen som akkumulatortank. En gammel Egor 25 kjele (panne) får settes inn inntil videre. 2 x 30mm PEX er lagt i styrofoam-kasser i kulvert mellom huset og garasjen. Så langt er vi i dag.
-Slynger for vannbåren varme i gulvene bli lagt til sommeren i hele 1. etasje.
-En rørvarmeveksler (overdimensjonert 75 kW) ligger klar som veksler til v.v beredning.
-Eksisterende v.v. bereder får gjøre nytten som elektrisk backup og vil sikre +65 C (legionella).
Etter å ha lest alt om den optimala vedinstallasjonen har jeg laget et utkast til en tegning og kunne tenke meg å få noen synspunkter for evt. å avdekke feil før jeg får rørleggeren på plass.
Forklaring til skisse:
- Standard Egon 25 panne fyres og reguleres med Laddomat eller pumpe+shunt
- Pumpe styres med røykgasstermostat +100 C
- Shunt/Laddomat pumper over til akkumulatortank ved 95 C
- Kaldt akk. vann forvarmes i røykgass veksler på røykrør før skorstein.
- Trykkløs akk. tank med eksp. kar tilkoblet bunn av akk. tank
- Utlufting fra kjele og akk. tank tilkoblet eksp kar/utlufting
- Blandeventil/shunt mikser varmt pannevann med kaldt bunvann/retur til ca 80 C (ønsker ikke å sende varmere vann enn nødvendig gjennom plastrørene i kulvert pga sikkerhet og ikke minst varmetap)
- Sirkulasjonspumpe til tappevann starter ved termostat på kaldt tappevann (< 30 C) Pumpen vil derfor kun gå når det tappes varmt vann.
- Blandeventil/shunt mikser etter tur-temp ut fra veksler = 70 C
- El varmekolbe i eksisterende bereder settes på 65 C (vil i utgangspunktet ikke gjøre annet en vedlikeholdsvarme i perioder uten bruk av v.v.)
- Sirkulasjonspunmpe for gulvvarme går kontinuerlig.
- Blandeventil/shunt blander temp etter uteføler / evt. romtermostater.
NB: Det er ingen høydeforskjell mellom huset og garasjen selv om skissen kan tyde på dette.
Jeg har ikke tegnet inn noen backventiler da min kunnskap om selvsirkulasjon ikke er god nok.
Setter stor pris på all kunnskap og erfaring samlet her.
Vennlig hilsen Karl Fredrik Hansen
Snyggt skissat!! så ska det se ut. Varmt välkommen till forumet!!!
Jag är lite tveksam till - Kaldt akk. vann forvarmes i røykgass veksler på røykrør før skorstein. det kan skapa problem med för låg rökgas -dåligt drag kondens i skorsten.
Det kan avhjälpas med ett syrafast rör och rökgas fläkt i toppen på skorsten.
Sommartid när temperatur skillnaden är mindre mellan Rg och uteluft kan draget bli dåligt man får inte Rg att stiga tillräckligt den lägger sig som en dimma runt huset samma vid vinter då uteluften är kallare och kyler RG snabbare.
Det är enda invändningen jag har annars tror jag det kommer att fungera .
MVH pr95
Jag är lite tveksam till - Kaldt akk. vann forvarmes i røykgass veksler på røykrør før skorstein. det kan skapa problem med för låg rökgas -dåligt drag kondens i skorsten.
Det kan avhjälpas med ett syrafast rör och rökgas fläkt i toppen på skorsten.
Sommartid när temperatur skillnaden är mindre mellan Rg och uteluft kan draget bli dåligt man får inte Rg att stiga tillräckligt den lägger sig som en dimma runt huset samma vid vinter då uteluften är kallare och kyler RG snabbare.
Det är enda invändningen jag har annars tror jag det kommer att fungera .
MVH pr95
Hej och välkommen!Karl Fredrik Hansen skrev:
Enligt mig så har du långt till en optimal installation.
Jag ska försöka förklara varför jag tycker det.
Med en optimal installation så menar jag en så enkel anläggning som möjligt.
När en anläggning är så enkel som möjligt så menar jag att den ska ha så få komponenter som möjligt
Anläggningen ska ändå vara den absolut bästa på att uppfylla syftet.
Syftet i det här fallet är ett varmt hus med varmvatten i kranen med så få onödiga förluster som möjligt.
Den optimala installationen ska ha den bästa systemverkningsgraden man kan få.
Den optimala installationen ska vara lätt att förstå och den ska vara enkel att handha.
Nu kan man ju inte alltid få till en optimal installation därför att man nästan alltid är styrd av omständigheter som direkt förstör.
Dessa omständigheter råder man inte alltid över och man kan ju inte vända upp och ner på hela världen bara för att få en enkel och bra installation.
Men jag tycker att man hela tiden måste sträva efter att göra så enkelt och bra man kan, även om omständigheterna förstör.
Nu är det på det viset att det är så OTROLIGT mycket lättare att få till en enkel och bra installation om man slipper kulvert. Punkt slut.
Nu sitter du ändå där med en kulvertlösning och då måste du ta hänsyn till det och göra det bästa av situationen.
Vad är då ”det bästa” vid kulvertlösningar??
Ja du, om vi ska grotta ner oss i detta delikata ämne så kan en tråd lätt bli minst 28 sidor lång, så prata gärna kulvertlösningar, men gör det i andra trådar.
(I den optimala vedinstallationen finns inga kulvertar, enligt mig.)
Men jag ska ändå här, en enda gång, i denna tråd, ge min syn på saken när det gäller hur man bör TÄNKA när man planerar kulvertlösningar.
Jag vill åter igen påpeka att jag inte är någon skolad allvetare och allt jag säger kan säkert motbevisas.
Mitt synsätt kommer sig av att jag TYCKER att jag har rätt.
Det betyder alltså att jag INTE påstår mig VETA att jag har rätt, men som sagt, ta det i andra trådar.
Alltså, enligt MIG:
När det gäller kulvertlösningar så finns det BARA TVÅ vettiga tankesätt. Dessa två tankesätt måste man helt enkelt ta ställning till och sedan måste man bestämma sig, och sedan måste man köra efter det tankesättet som man har bestämt.
ANTINGEN så kör man kulverten KONTINUERLIGT med SÅ LÅGA temperaturer det bara går. (Allt för att minska förlusterna)
ELLER så kör man kulverten stötvis med SÅ HÖGA temperaturer det bara går (alltså typ 100°).
Mellan stötarna ska det då vara så långa uppehåll som möjligt. (Allt för att minska förlusterna)
Man måste alltså välja vilken strategi man ska köra.
Nu vet jag att det finns färdiga kulvertstyrningar att köpa, och i dessa färdiga ”proffslösningar” pumpas typ 70° vatten mellan huvudtankar och slavar.
Detta mellanting mellan mina två olika strategier tycker jag alltså är helt åt he****te. Om jag uttrycker mig milt.
Nu vet jag också att plaströrskulvertar inte pallar med 100° vatten.
Och om man nu sitter fast med sådana rör så blir det ju naturligtvis mycket enklare att bestämma sig för vilket synsätt man ska köra med.
Eller hur?
Sitter man med plaströr som inte pallar 100° så finns det, enligt mig, bara ett alternativ att välja på och det är naturligtvis det kontinuerliga lågtemperaturalternativet.
Jag ska här redovisa för hur jag tycker man skulle kunna göra, beroende på vilket synsätt man har (varit tvingad?) att valt.
Lågtemperaturalternativet:
Panna och tank tillsammans på ena sidan kulverten.
Kulverten ska bara transportera färdigshuntat vatten med så låga temperaturer som det bara går.
Varmvattnet förstör.
Har man bara två rör i kulverten är det kört och då tycker jag att man lika bra kan bereda sitt varmvatten direkt i en elberedare inne i huset. Utan hjälp av pannvattnet.
Detta kan tyckas drastiskt, men det ska ställas mot det mycket tråkiga faktum att man annars hela tiden, mer eller mindre, måste pumpa beredarvänligt vatten i kulverten fram och tillbaka till någon liten slav/beredartank som hela tiden snabbt blir obrukbart sval eftersom det är så låga laddtemperaturer.
Är man storförbrukare av varmvatten så kanske man får ta den smällen och helt enkelt leva med dessa oändliga kuverteringar av mellanvarmt vatten som genererar maximala kulvertförluster.
Har man en trerörskulvert så kan man ju bereda sitt varmvatten ute vid pannan och köra det igenom kulverten (och vänta länge på varmvatten i kranen)
Eller köra in det i en elektrisk beredare och därmed inte behöva vänta så länge på varmvatten i kranen, men då bjuder man istället elberedaren på det första kallvattnet, men det kan man kanske leva med?
Har man en 4 rörskulvert så kan man bereda varmvattnet ute vid pannan och köra vvc med timer under de tider man förbrukar vv.
Högtemperaturalternativet:
Här krävs det för det första en kulvert som pallar typ 100°.
Enligt mig behöver man vid högtemperaturlösningen bara två rör.
Vid högtemperaturalternativet tror jag det enklaste och bästa är en ensam panna på ena sidan kulverten och jättetanken inne på andra sidan (säkerheten med pannan måste naturligtvis lösas med säkventiler och liknande eftersom det då inte finns kylvatten bredvid pannan.)
Då skulle man använda kulverten bara när man eldar i pannan.
Eller så har man en jättetank bredvid pannan och en jättetank inne. Och när man har laddat jättetanken vid pannan så tokladdar man tanken inne för att sedan helt fimpa kulverteringen till nästa gång man ska elda.
Vid högtemperaturlösningen så har man naturligtvis varmvattenberedning och shunt inne i huset.
Det finns alltså hur många olika sätt som helst att göra på vid de olika driftsförhållanden, och det är bara att bestämma sig. Alla sätt är mer eller mindre dåliga.
I din skiss har du en mängd olika komponenter. Men det går säkert ändå att få ihop en lösning som fungerar.
Men som jag ser på det, så sitter du med dåliga förutsättningar (du hade bara tvårörs plastkulvert som inte tål höga temperaturer?)
Enligt mitt sätt att se på saken har du skissat fram en dålig lösning när du kör fram 80° vatten i kuverten för att försörja lågtemperaturgolvvärme och en växlare som ska göra varmvatten bara vid behov?
Du kommer alltså ALLTID att ha 80° vatten i kulverten?
Timme efter timme? Dag som natt? Vecka efter vecka? Året runt?
Är det bra?
Vore jag dig så skulle jag enbart, med minimala förluster, köra färdigshuntat vatten till golvvärmen i din kulvert (30-35° ?)
Varmvattnet skulle jag bereda inne i huset bara med en elberedare.
eventuellt skulle man kunna förvärma inkommande kallvatten till elberedaren med returen från golvvärmen för att sänka returetmperaturen maximalt från golvvärmen och därmed minska kulvertförlusterna ännu mer. Du kanske kan använda din rörväxlare till det?
Då kan du kvitta den köpta elströmmen till varmvattnet med vinsten av att du slipper kulvertförluster och du sparar även in på massvis av pumpar ventiler och rör. Du får då även nöjet att njuta av ett system som går att förstå sig på.
Du kommer garanterat att spara ved och eldningstillfällen också.
Nu vill inte jag på något sätt påstå att jag själv sitter på det optimala systemet hemma hos mig.
Jag har också en kulvertlösning.
Men jag tycker att jag, med mina förutsättningar, har det minst dåliga kulvertalternativet.
Jag har valt lågtemperaturlösningen.
Jag kuverterar färdigblandat tappvarmvatten med vvc. Pump styrd av timer.
Jag har en fyrarörs plastkulvert.
Jag är övertygad om att många inte håller med mig, men som sagt var, starta en ny tråd om detta istället.
MVH roke
Redigerat:
Om man ska montera ett vedsystem i sitt pannrum så brukar det alltid bli en massa funderande på hur och var alla utrustningar ska anslutas och hur allting ska kopplas ihop osv.
Fråga mig, min tank är fullproppad med muffar och anslutningar för alla möjliga tänkbara motiv. Jag funderade oerhört mycket på hur allt skulle sitta för att bli bra.
Hade jag vetat vad jag vet idag så hade det sett annorlunda ut i mitt pannrum. Det är ett som är säkert.
Nåja.
Egentligen är det ganska enkelt att få till en snygg och ren anläggning.
Man behöver inte ansluta någonting på själva tanken.
Bygger man sin anläggning med ett övre och ett undre ”samlingsrör” så kan man ansluta allting på dessa samlingsrör.
Och det spelar ju ingen roll var på samlingsrören man gör sina anslutningar.
Det är bara att välja ut var det passar bäst för att få snygga korta och okomplicerade rördragningar.
Om tillexempel pannan står i ena änden av rummet så behöver ju nödvändigtvis inte tanken stå precis bredvid pannan.
Tanken kan man tex. ställa i andra ändan av rummet eller bakom en vägg eller nåt.
Vattnet har inte ont i ryggen så det kommer fram i samlingsrören även om det är några böjar på vägen.
Viktigt är ju dock att hålla det övre röret högt och det undre röret lågt.
Man kan ju naturligtvis inte använda klena smårör till samlingsrör men bygger man samlingsrören av tex dim 50 järnrör så borde de lätt klara att mata ut och ta emot vatten till de olika delarna med hjälp av självcirkulationen. Ju större rör desto bättre tror jag, men det går ju att räkna ut hur klena rören kan bli, (men det kan inte jag.)
Se skiss på hur det skulle kunna se ut.
Grejjorna skulle kunna byta plats med varandra hur som helst på samlingsrören utan att det gjorde något. Det fungerar ändå.
Nu ritade jag bara dit de som det passade på skissen.
Enkelt va?
Fråga mig, min tank är fullproppad med muffar och anslutningar för alla möjliga tänkbara motiv. Jag funderade oerhört mycket på hur allt skulle sitta för att bli bra.
Hade jag vetat vad jag vet idag så hade det sett annorlunda ut i mitt pannrum. Det är ett som är säkert.
Nåja.
Egentligen är det ganska enkelt att få till en snygg och ren anläggning.
Man behöver inte ansluta någonting på själva tanken.
Bygger man sin anläggning med ett övre och ett undre ”samlingsrör” så kan man ansluta allting på dessa samlingsrör.
Och det spelar ju ingen roll var på samlingsrören man gör sina anslutningar.
Det är bara att välja ut var det passar bäst för att få snygga korta och okomplicerade rördragningar.
Om tillexempel pannan står i ena änden av rummet så behöver ju nödvändigtvis inte tanken stå precis bredvid pannan.
Tanken kan man tex. ställa i andra ändan av rummet eller bakom en vägg eller nåt.
Vattnet har inte ont i ryggen så det kommer fram i samlingsrören även om det är några böjar på vägen.
Viktigt är ju dock att hålla det övre röret högt och det undre röret lågt.
Man kan ju naturligtvis inte använda klena smårör till samlingsrör men bygger man samlingsrören av tex dim 50 järnrör så borde de lätt klara att mata ut och ta emot vatten till de olika delarna med hjälp av självcirkulationen. Ju större rör desto bättre tror jag, men det går ju att räkna ut hur klena rören kan bli, (men det kan inte jag.)
Se skiss på hur det skulle kunna se ut.
Grejjorna skulle kunna byta plats med varandra hur som helst på samlingsrören utan att det gjorde något. Det fungerar ändå.
Nu ritade jag bara dit de som det passade på skissen.
Enkelt va?
Redigerat:
Som det är skissat så värmer solen först vv, men sedan värms naturligtvis resten också.Wahligula skrev:
Detta är ju klart mycket bättre än att ha slingan i tanken.
Men man kan ju göra på olika sätt.
Jag visade bara ett.
Redigerat:
Måste bara berätta om herr X ,vedeldare i panna andra generationen, bygger nytt satsar sina surt förvärvade slantar i en ny panna och acctank, så en dag kommer en ny medarbetare in på företaget. Alla är förstås nyfikna det blir många frågor att svara på till sist kommer man in på det här med fritid och intressen, det visar sig att den nya killen herr Y har också har skog och eldar med ved i panna.
Herr X vill nu dra på lite och skryta om sin nya panna och acctank ,berättar att han eldar varje dag sommar som vinter, två gånger om dagen hinner han elda vintertid,både morgon och kväll.
Herr Y tittar förvånat på Herr X och frågar men har du inte acctank.? jovisst svarar X den laddar jag varje dag.
Jaha du laddar varje dag -jag brukar ladda en gång i veckan sommartid två gånger på vintern.
Nu tänder x till och blir förbannad! Jaha du är en såndär skrytare komma hit åtro att det skulle kunna gå, jag ska minsann
säga dej att jag har en ny panna med acctank å sånt där snack går jag inte på.
Herr Y känner nu på sig att det är dags för en förklaring, berättar om sin gamla gjut järnspanna med 4000l acctank dubbla vv slingor golvvärme shuntning av vv m.m. frågar sen av X vad för panna o.tank han har.
Nu kommer x verkligen igång dubbelpanna 750l toppslinga för vv nya radiatorer utomhusgivare.Vad mera än skaka på huvudet kan Y göra ( Så kan det gå till i verkligheten var själv med vid detta tillfälle)
god natt mvhPR95
Herr X vill nu dra på lite och skryta om sin nya panna och acctank ,berättar att han eldar varje dag sommar som vinter, två gånger om dagen hinner han elda vintertid,både morgon och kväll.
Herr Y tittar förvånat på Herr X och frågar men har du inte acctank.? jovisst svarar X den laddar jag varje dag.
Jaha du laddar varje dag -jag brukar ladda en gång i veckan sommartid två gånger på vintern.
Nu tänder x till och blir förbannad! Jaha du är en såndär skrytare komma hit åtro att det skulle kunna gå, jag ska minsann
säga dej att jag har en ny panna med acctank å sånt där snack går jag inte på.
Herr Y känner nu på sig att det är dags för en förklaring, berättar om sin gamla gjut järnspanna med 4000l acctank dubbla vv slingor golvvärme shuntning av vv m.m. frågar sen av X vad för panna o.tank han har.
Nu kommer x verkligen igång dubbelpanna 750l toppslinga för vv nya radiatorer utomhusgivare.Vad mera än skaka på huvudet kan Y göra ( Så kan det gå till i verkligheten var själv med vid detta tillfälle)
god natt mvhPR95