Förvisso, men det är ändå skillnad på att förstå och att irritera sig på. Jag har ibland undvikit att svara på en del frågor/inlägg bara för att jag inte orkar med stilen på inlägget, kan vara bristen på kommatering eller att det skrivs i "talspråk". Småaktigt, jag vet...och ändå brukar jag bedöma mig själv som tolerantBigGitt skrev:
Säger kanske mer om mig själv än om andra :blushing:Det handlar, anser jag, om att få folk att läsa vad man skriver. Klar och redig svenska bidrar till förståelsen, och därmed till att fler läser och lyssnar. Man behöver inte vara helt perfekt i allt, de flesta märke till exempel inte om man använder ett komma där man skulle använt ett semikolon, men allt som ökar läsbarheten ökar läsarens förståelse och godvilja.
Språkregler är inte till för att försvåra, de är till för att skapa en struktur i språket så att det blir lättare att förstå. Utan dem reduceras språket till en samling godtyckliga läten.
Så, har man något värt att säga så bör man, för sin egen skull, säga det väl så att folk lyssnar.
Språkregler är inte till för att försvåra, de är till för att skapa en struktur i språket så att det blir lättare att förstå. Utan dem reduceras språket till en samling godtyckliga läten.
Så, har man något värt att säga så bör man, för sin egen skull, säga det väl så att folk lyssnar.
Jag håller med Troberg till fullo. Det är många som lägger sin tid på att läsa det man skriver. Då kan man själv lägga ner lite tid på att skriva begripligt. Sen kan via alla slarva/missa ibland och det får man väl också ha förståelse för.
+1 d^_^bMikael_L skrev:Ja att läsa texter skrivna av dem som konsekvent använder "de" i objektsformen "dem" irriterar mig jättemycket.
Dem texterna är ju så jobbiga att klara sig genom.
De och dem kan ersättas med Vi och oss, ifall man blir osäker på vad man ska använda.
Att skriva "När dem var färdiga med taket ..."
är precis lika tokfel som att skriva "När oss var färdiga med taket ..."
Medan däremot "När de var färdiga med taket ..." och "När vi var färdiga med taket ..." är utmärkt Svenska.
[länk]
Jag vet inte varför detta frekventa användande av "dem" har inträtt. Men jag vore glad ifall de som är språkligt osäkra istället använde formen "dom" konsekvent.
Själv så "dom-ar" jag halvfrekvent i forumet, jag har stor acceptans för talspråk i forum, för här samtalar vi, dock genom att skriva orden.
Jag försöker att inte agera språkpolis, jag rättar aldrig någon i en tråd, det vore väldigt onödigt och olämpligt, men nu provar jag att starta en tråd om just detta fenomen, så får vi se vad det leder till.
Jag skulle älska ifall forumet skulle kunna automatöversätta " dem " till " dom " för att ge lite mer flyt i läsningen för mig som hela tiden hackar till när "dem" kommer felaktigt i texten.
Kanske en liten kryssknapp i inställningarna.
X - byt dem -> dom automatiskt.
Ännu en länk.
[länk]
Det finns en aspekt till av det. Gör man det till en vana att skriva korrekt så skriver man korrekt även i viktigare sammanhang. Man tränar hjärnan att arbeta på ett visst sätt. Man ska inte tro att man kan skriva på slappt sätt i allt man skriver dagligen och sedan skriva strikt svenska när man behöver det. Om man exempelvis söker jobb, skriver brev till myndigheter eller hamnar i konflikt med ett företag så är det en enorm fördel att kunna formulera sig korrekt och skarpt.
Tro mig, får man in en ansökan till en anställning som är skriven på chatskadad svenska, utan skiljetecken, versaler eller annan meningsbyggnad, full av smileys och utan en följbar tanketråd, då åker den i papperskorgen direkt. Jag har suttit med i rekryteringar, och när man har 100 ansökningar så åker en sådan utan nåd. Språket är enormt viktigt för hur man uppfattas.
Jag hörde en bra anekdot som passar in här. Många som tränar med handeldvapen för strid har som vana att stoppa tomma magasin i fickan, därför att magasin kostar pengar och på skjutbanan är det ingen stress. Det är tydligen ganska vanligt (utifrån hur vanligt sådant nu är...) att de sedan hittas skjutna med ett tomt magasin i fickan och inte har hunnit ladda om. Man måste träna som man ska slåss, för man kommer att slåss som man tränar. Även om det innebär att man riskerar att repa sina dyra magasin när man bara dumpar dem på marken på skjutbanan.
Så, se inläggsskrivande som övning för att skriva viktigare texter, och ta dem på allvar.
Tro mig, får man in en ansökan till en anställning som är skriven på chatskadad svenska, utan skiljetecken, versaler eller annan meningsbyggnad, full av smileys och utan en följbar tanketråd, då åker den i papperskorgen direkt. Jag har suttit med i rekryteringar, och när man har 100 ansökningar så åker en sådan utan nåd. Språket är enormt viktigt för hur man uppfattas.
Jag hörde en bra anekdot som passar in här. Många som tränar med handeldvapen för strid har som vana att stoppa tomma magasin i fickan, därför att magasin kostar pengar och på skjutbanan är det ingen stress. Det är tydligen ganska vanligt (utifrån hur vanligt sådant nu är...) att de sedan hittas skjutna med ett tomt magasin i fickan och inte har hunnit ladda om. Man måste träna som man ska slåss, för man kommer att slåss som man tränar. Även om det innebär att man riskerar att repa sina dyra magasin när man bara dumpar dem på marken på skjutbanan.
Så, se inläggsskrivande som övning för att skriva viktigare texter, och ta dem på allvar.
Jag stör mig också på de/dem förvirringen och har funderat en del kring det där.
Detta fenomen uppstod i min mening relativt plötsligt för några år sedan.
Jag har två teorier; antingen beror det på att man gjorde någon oövertänkt förändring i skolans läroplan vilket gav ett antal årskullar utan vetskap om hur dessa ord skulle användas.
Eller - och detta tror jag mer på - så är problemet en följd av språklig influens från något dominerande språk bland invandrare. Det hade varit intressant att veta hur samma ordkonstruktion ter sig på exempelvis arabiska.
Detta fenomen uppstod i min mening relativt plötsligt för några år sedan.
Jag har två teorier; antingen beror det på att man gjorde någon oövertänkt förändring i skolans läroplan vilket gav ett antal årskullar utan vetskap om hur dessa ord skulle användas.
Eller - och detta tror jag mer på - så är problemet en följd av språklig influens från något dominerande språk bland invandrare. Det hade varit intressant att veta hur samma ordkonstruktion ter sig på exempelvis arabiska.
Det var väl så att man i skolan började säga att man inte fick skriva "dom" utan var tvungen att använda "de" och "dem".
Problemet som jag ser det är att folk för det mesta bara verkar kasta om orden. De skriver "de" där det ska vara "dem" och vice versa... Det vore en sak som man var osäker och bara gjorde fel på det ena eller blandade lite hur som helst. Men när folk gör konsekvent fel blir det frustrerande.
Och som flera har sagt, när man läser dåligt skrivna inlägg så känner man sig ju inte direkt motiverad av att lägga en massa tid på att förstå vad det egentligen står och sen skriva ett svar på det. Skriver man i forum är det väl för att man vill bli läst och få svar, och då måste man ju underlätta för de som man vill skall läsa inlägget och svara på det.
Problemet som jag ser det är att folk för det mesta bara verkar kasta om orden. De skriver "de" där det ska vara "dem" och vice versa... Det vore en sak som man var osäker och bara gjorde fel på det ena eller blandade lite hur som helst. Men när folk gör konsekvent fel blir det frustrerande.
Och som flera har sagt, när man läser dåligt skrivna inlägg så känner man sig ju inte direkt motiverad av att lägga en massa tid på att förstå vad det egentligen står och sen skriva ett svar på det. Skriver man i forum är det väl för att man vill bli läst och få svar, och då måste man ju underlätta för de som man vill skall läsa inlägget och svara på det.
Håller helt med! Tyvärr tycker jag att texter låter "dummare" när det står "dem" på ställen där "de" skulle varit rätt. Ytligt att döma så kanske, men likväl gör jag det. (f-n, känner att när man skriver ett sånt här inlägg är det till att använda sin bästa svenska! :wow
Och nej, att använda mej och dej tycker jag är helt ok. Mej och dej är ju ok enligt SAOL oxå! Men hur är det med att stava också som jag just gjorde? För det har blivit en olata hos mig har jag märkt.. :x
Och nej, att använda mej och dej tycker jag är helt ok. Mej och dej är ju ok enligt SAOL oxå! Men hur är det med att stava också som jag just gjorde? För det har blivit en olata hos mig har jag märkt.. :x
Jag tycker det beror på inläggets karaktär. I ett lite slarvigt "skämtinlägg" (typ "jag oxå") tycker jag det är helt OK. Jag skulle nog undvika det i mera seriösa inlägg då det drar ner intrycket av seriositet lite.PerJohan skrev:
Jag tror också att det delvis kan vara en miss från skolan snarare än påverkan utifrån. När jag gick i grundskolan (70-talet) vill jag minnas att det gick för sig att använda "dom" i talspråk. Men i skriftspråk skulle det vara "de". Nu kanske man har släppt kopplingen däremellan allt eftersom "dom" blivit än mer accepterat.
Det kan då vara så att folk som normalt använder "dom" i talspråket (och kanske dessutom är ovana vid att skriva) vill försöka uttrycka sig lite "finare" i skrift. Då är det kanske lätt hänt att man byter ut "dom" mot "dem" istället för "de".
Det kan då vara så att folk som normalt använder "dom" i talspråket (och kanske dessutom är ovana vid att skriva) vill försöka uttrycka sig lite "finare" i skrift. Då är det kanske lätt hänt att man byter ut "dom" mot "dem" istället för "de".
Säger du "han som du vill ska läsa det" eller "honom som du vill ska läsa det"?Hene skrev:
"Jag är längre än han" är ju korrekt (eftersom det är ett underförstått "är" på slutet), fast det är väl lika korrekt med "jag är längre än honom" idag. Men många idag skriver ju tyvärr "jag såg han" och liknande.