Men vem vet? Om vi antar att vi har en bostadsbubbla är det inte så lätt att veta vad som kan få den att spricka. I den länkade artikeln talar Stefan Ingves om amorteringskrav, men han tycker att vi bör avvakta effekterna av de nya reglerna på bottenlån innan vi gör nåt mer. Jag tolkar det som att han är osäker på stor effekt den regeländringen kommer att få, och det är ju ändå en ganska liten ändring.Nyfniken skrev:
Bland folk som sitter med stora bostadslån finns det ju både såna som har försäkrat sig om att de har marginaler i sin ekonomi och klarar räntehöjningar (det gäller säkert alla som skrivit i den här tråden
) och andra som skulle kunna medverka i Lyxfällan. Det intressanta är ju mellangruppen som iofs klarar högre räntor men där kalkylen är baserad på stigande priser och fortsatt låga räntor, och om detta slutar att gälla kommer deras köp att framstå som riktigt dåligt. Hur stor är den här gruppen, och hur kommer de att reagera om villkoren för bostadslån ändras?Håller med om det mesta du säger. Men: Före avregleringarna på 80- och 90-talet hade alla länder amorteringskrav. Jag är säker på att det inte fanns ett enda land som tillät amorteringsfria bostadslån.klaskarlsson skrev:
50 års amortering motsvarar 2% per år. Med ränteavdrag svarar det mot en räntehöjning på 2,9%. Enligt formeln som nämns i protokollet skulle det ge en prissänkning om 4,3%. Vet inte om det är meningsfullt att räkna så.klaskarlsson skrev:
Ja. Riksbanken vill ju avvakta effekterna av taket på bottenlån, och det är ju ändå en ganska liten sak i sammanhanget.klaskarlsson skrev:
Nej, amorteringskrav känns ju lite förmyndaraktigt. Sen finns det ju många sätt att komma runt. Alternativet skulle vara en ytterligare sänkning av bottenlånetaket, eller en minskning av ränteavdraget. Vi har ju redan i dag ett tak på 100 000 för att få dra av 30%. Varför inte sänka det till 50 000? Pengarna som sparas kunde användas till att sänka inkomstskatten eller momsen.klaskarlsson skrev:
Ett bottenlånstak blir ju i princip ett amorteringskrav, iom att topplånen skall amorteras - och med ett totallånetak på 85% så har man ju redan inför ganska hårda amorteringskrav på de övriga 15% (iom att det då blir blancolån i förekommande fall - eller kontantinsats)lurk12345 skrev:
Om man tex sänker ränteavdragstaket så tycker jag personligen att dessa pengar skall växlas mot arbetskraft (dvs produktion) snarare än konsumtion - dvs rör inte momsen, men tex arbetsgivaravgifter, inkomstskatter eller liknande...
Eller varför inte investera i statlig infrastruktur eller lättnader till dom som bygger infrastruktur samt energitillförsel (en ny Gen IV reaktor tex)
/K
Fördelen med sänkt bottenlån är att det är svårare att komma runt. Om man inför amorteriingskrav går det ju att rulla amorteringarna framför sig genom att ta nya lån. Om man sänker ränteavdraget bör det nog växlas mot sänkta skatter, så att vi inte höjer skattetrycket ytterligare.klaskarlsson skrev:
Infrastruktursatsningar är jag lite tveksam till. Jag har en känsla av att det ofta mynnar ut i projekt där pengarna inte används särskilt väl. Men om man hittar vettiga projekt kan det vara en tanke.
Jo, man kan ju dock införa skattelättnader, typ ROT, som gör att det blr mer fart på investeringar...kanske ngt specifikt för kommuner så dom kan satsa på saker som behövs - centralstyrda projekt kan jag hålla med om är svåra att satsa rätt...lurk12345 skrev:
/K
Nyfniken skrev:
Kanske uttryckte mig lite oklart Med att räntan är ett ineffektivt läkemedel med många biverkningar menade jag inte att 4% reporänta skulle få förödande konsekvenser framför allt för bostadsägare och fastighetspriser, utan för nationalekonomin i stort. Dock skulle den få klart ökade konsekvenser nu pga ökad utlåning och större andel rörliga lån, vilket gör att riksbanken sannolikt inte behöver ta till lika stora höjningar för att hålla inflationen inom målet.lurk12345 skrev:
Visst hade vi under en kort period med den höga räntan precis innan finanskrisen, men det var en annan situation med hög inflation och höga inflationsförväntningar på toppen av en högkonjunktur (man fortsatte också höja ända tills finanskrisen var ett faktum, delvis pga att de egna räntehöjningarna fick KPI att stiga, dvs en självunderhållande spiral). Idag är situationen en annan med hög arbetslöshet och fortsatt ganska lågt resursutnyttjande. Kanske Ingves och resten av hökarna vet något som resten av världens ekonomer inte vet? Men med den information som vi nu har gör marknaden en helt annan bedömning och alltför raska räntehöjningar skulle kunna hota den snabba återhämtning vi fått efter finanskrisen. En stark krona vore t ex inte bra för exportindustrin när övriga länder tävlar om att sänka sina valutor. Hög ränta gör att företagen inte kan expandera och anställa fler osv. Fler argument finns i protokollet, orkar inte rada upp dem!
Bättre i mitt tycke med en lägre räntebana för att underlätta återhämtningen i svensk ekonomi och om man tror på en bostadsbubbla vidta andra mer träffsäkra åtgärder. Absolut skadar det riksbanken när alla insatta i princip ignorerar deras räntebana. Det kan säkert ha effekt på en och annan konsument, vilken jag misstänker är tanken, men det kan knappast vara bra inför framtiden att ropa vargen kommer för länge.
Jag tror det är politiskt omöjligt att ta bort eller kännbart minska ränteavdraget.Nyfniken skrev:
Personligen tycker jag att det är ruttet att skattepengar ska gå till att betala andra människors lån. Men nu är det så systemet är uppbyggt och då får man ju anpassa sig. Utan ränteavdraget skulle jag kunna tänka mig att amortera av huslånet helt. Med? Inte ens chans.
Så länge det är skatt på sparräntan(eller andra kapitalinkomster) så ska det vara ränteavdrag. Men självklart bör ju båda avskaffas.Pongu skrev:
Jag tror att Ingves &co är medvetna om de här argumenten. Det viktigaste skälet till att man höjer är nog att skapa handlingsfrihet. Om det skulle dyka upp nån ny kris vill man kunna svara genom att sänka räntan. Jag vet, resonemanget låter aningen ansträngt. Varför skulle det vara bättre att först höja och sen sänka än att låta räntan vara låg hela tiden? Men nationalekonomer verkar tro på detta.Pongu skrev:
Det andra skälet till att höja räntan är nog att kyla av bostadsmarknaden. Vissa i RBs styrelse anser att vi är på väg mot en bubbla, andra menar att vi redan är där.
Du har rätt. Men min poäng är att principen om att ha samma procentsats för alla ränteinkomster och -utgifter har redan fallit.Nyfniken skrev:
När man genomförde skattereformen var tanken att kapitalskatten och avdraget för kapitalkostnader senare skulle sänkas till 25%. Men det har inte genomförts. Jag antar att problemet är att en så stor skillnad mellan skatt på kapital och på inkomst inbjuder till skatteplanering.