Blir allt tuffare att klara utgifterna för boendet

[Alfons3301]

Fast jag som arbetar i grundskolan(den evigt bespottade) vill anmäla en avvikande uppfattning eller åtminstone påtala skillnad mellan att lära ut och lära in.
Redan på mellanstadiet börjar vi att arbeta med ekonomi. Både i samhällskunskap och i hem och konsumentkunskap. Vi pratar om budget, lån, räntor och olika val man gör när man konsumerar. Detta utökas i senare stadier där innehållet fördjupas och utökas. Sedan är det ju en annan fråga vad eleverna sedan tar med sig från undervisningen(ständig fråga). Om du googlar centralt innehåll hkk eller samhällskunskap för förslagsvis åk 9 så framgår det vad som avhandlas(eller iaf ska avhandlas).
Men här är det läge att ta en gammal klyscha: ” Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka”.
När du är 13 eller 16 år är inte privatekonomi prio 1 i ens liv. Jag antar att även gymnasiet har privatekonomi i sina kursplaner i de flesta program men där har jag inga kunskaper.

mvh LOB

Jag minns att jag läste massa matte på gymnasiet, men inte någon ekonomi alls. Dvs inte nån praktisk inriktning eller hjälp/stöd hur man skulle tänka lite streetsmart om sin framtida ekonomi. Det hade väl varit där i gymnasiet det kanske hade gjort bättre nytta än i högstadiet.
Nu har ju mor varit ekonom hela sitt liv så jag inget att skylla på, förmodligen bara min egen envishet och ett allt-eller-inget tänk i det mesta

 

[lob]

Jag minns att jag läste massa matte på gymnasiet, men inte någon ekonomi alls. Dvs inte nån praktisk inriktning eller hjälp/stöd hur man skulle tänka lite streetsmart om sin framtida ekonomi. Det hade väl varit där i gymnasiet det kanske hade gjort bättre nytta än i högstadiet.
Nu har ju mor varit ekonom hela sitt liv så jag inget att skylla på, förmodligen bara min egen envishet och ett allt-eller-inget tänk i det mesta

Jag tror också att det är på gymnasiet det får bäst effekt. Jag gick en teoretisk linje på 80-talet och nog läste vi privatekonomi inom ramen för samhällskunskap. Det har inget gått så bra för mig ändå men överbelånad är jag då inte….

/LOB

 

[Dilato]

Nej staten ger inga rabatter på dessa lån.

Det är väl vedertaget att ränteavdraget är en rabatt i betydelsen prisavdrag.

Svensk Fastighetsförmedling säger så här:
Ränteavdrag är den rabatt staten ger dig på räntan du betalar för dina lån.
https://www.svenskfast.se/guider/ranteavdrag/

Nordea:
Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån.
https://www.nordea.se/privat/liv/bostad/ranteavdrag.html

 

[Huddingebo]

Ja, avdrag för räntekostnader är ju en självklarhet så länge man tvingas betala skatt på ränteintäkter.

Vill man ta bort det ena måste man ta bort det andra också.

Håller helt med, det finns en mycket logik i det.
Samtidigt skippar jag gärna detta före skatt på hus. Skatt på egendom köpt för skattade pengar i ett land med ett av världens högsta skatter.

 

[Huddingebo]

Det är väl vedertaget att ränteavdraget är en rabatt i betydelsen prisavdrag.

Svensk Fastighetsförmedling säger så här:
Ränteavdrag är den rabatt staten ger dig på räntan du betalar för dina lån.
[länk]

Nordea:
Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån.
[länk]

Privata företag har försökt att förklara på dagisnivå så att lågbegåvade ska "förstå" bättre.
Betyder inte att det är helt korrekt.

 

[Markarbetaren]

Fast jag som arbetar i grundskolan(den evigt bespottade) vill anmäla en avvikande uppfattning eller åtminstone påtala skillnad mellan att lära ut och lära in.
Redan på mellanstadiet börjar vi att arbeta med ekonomi. Både i samhällskunskap och i hem och konsumentkunskap. Vi pratar om budget, lån, räntor och olika val man gör när man konsumerar. Detta utökas i senare stadier där innehållet fördjupas och utökas. Sedan är det ju en annan fråga vad eleverna sedan tar med sig från undervisningen(ständig fråga). Om du googlar centralt innehåll hkk eller samhällskunskap för förslagsvis åk 9 så framgår det vad som avhandlas(eller iaf ska avhandlas).
Men här är det läge att ta en gammal klyscha: ” Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka”.
När du är 13 eller 16 år är inte privatekonomi prio 1 i ens liv. Jag antar att även gymnasiet har privatekonomi i sina kursplaner i de flesta program men där har jag inga kunskaper.

mvh LOB

Jag ska inte säga emot dig, du har säkert rätt om att ta till sig kunskapen. Min 18-åring som går andra året på gymnasiet tittar dock på mig som om jag vore en idiot när jag frågar om han hört om ränta på ränta.

Själv läste jag in mattematik A till F på komvux och då vill jag minnas att vi snuddade lite vid olika formler hur man räknar på det. Men ingen av mina kurskamrater (eller läraren) gjorde sken av att förstå storheten i det som Einstein beskrev som världens 8'e underverk.

 

[Markarbetaren]

Alla har det nog inte så bra att de kan klara sig utan statens ränterabatt. Däremot så är det egentligen rätt underligt att staten stöder bankerna genom ränteavdrag. Det innebär ju att bankerna kan sälja sin produkt dyrare än vad de kanske annars kunde göra. Så ränteavdraget är ju i verkligheten ett enda stort bidrag till bankerna. Behöver bankerna verkligen detta?

Är det inte snarare så att bostadspriserna helt o hållet är anpassade efter kostnaden. Skulle man i ett svep ta bort avdraget så skulle prisbilden förändras helt relaterat ny bolånekostnad.

Personligen så tycker jag att man haft dom senaste 15 åren på sig att succesivt plocka bort det. Då hade vi fått en mjuk övergång till en bostadsmarknad utan ränteavdrag. Jag tycker även att räntepolitiken varit helt uppåt väggarna sista åren. Räntan skulle börjat höjas långt innan covid. Nu ska det panikhöjas med flera 100% och många får en ekonomi som dom inte hade kunnat föreställa sig för 2-3 år sedan.

 

[mnils]

Precis.
Problemet är att folk indoktrinerats att ta lån. För +50 år sedan var det i princip ingen som ville låna och lån skulle betalas tillbaka så fort som möjligt. Går vi ännu längre tillbaks så ansågs det direkt omoraliskt att låna ut pengar mot ränta.
Idag hamras det istället in att det bara är att låna ifall man vill köpa något.

För 50-60år sedan så fick inte vanligt folk låna, det var kapitalmarknadsregleringar från staten som bestämde vad det skulle investeras i. Industrin fick inte själv disponera sina vinster, de låstes i investeringsfonder och fick bara användas om man byggde en ny fabrik på ett ställe där staten ansåg att det behövdes nya jobb.

Finns en väldigt intressant serie reportage av Jan Jörnmark hos Timbro om gångna tiders ekonomiska historia. https://timbro.se/person/jan-jornmark/

Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia och har bland annat skrivit om digitalisering, stadsplanering och bostadspolitik. Han är också upphovsman till fotoprojektet Övergivna platser som skildrar ekonomiska och samhälleliga förändringar genom industrier, folkparker och miljonprogram som lämnats åt sina öden.

Mycket av det han beskriver tycker vi är helt vansinnigt idag, men då var det normalt. Man kan bara undra hur framtiden kommer se på vår tid...

 

[Dilato]

Jag ser inga problem med att avskaffa ränteavdraget (-30%) om man också avskaffar kapitalskatten (+30%).

 

[Markarbetaren]

Jag ser inga problem med att avskaffa ränteavdraget (-30%) om man också avskaffar kapitalskatten (+30%).

Problematiken är väl att kapitalskatten på 30% för privatpersoner idag är ganska liten då dom allra flesta har sitt kapital i kf eller isk med schablonbeskattning och då är kapitalskatten väldigt liten i förhållande till ränteavdragen. Det var ju stor skillnad innan isk när man fick betala 30% skatt på all utdelning och vinst på försäljning av noterade innehav i vanlig depå.

 

[Dilato]

Behovet av kf och isk blir ju noll när kapitalskatten försvinner..

 

[Markarbetaren]

Behovet av kf och isk blir ju noll när kapitalskatten försvinner..

Jo men förr så var inte differensen lika stor som idag, mellan ränteavdrag och 30% skatt på kapitalinkomster. Tar man bort ränteavdraget och slopar skatten på kapitalinkomster så blir effekten åt ena hållet mestadels. Hade vi haft 30% skatt på alla kapitalinkomster så är jag helt med på ditt tänk.

 

[Rkarlsson]

Jo långtidsarbetslösa utan utökad a-kassa ihop med stora lån blir ju lätt ett problem.
Men pensionärer? Med stora lån? Är det så vanligt?

Men det behöver inte ens vara stora lån eller ens ett lån.

Har du inte hög pension så äts ju allting upp för det första på elen, äldre behöver ofta lite varmare. Du kanske tycker att de ska behöva frysa?

Maten är grotesk just nu, det går inte handla längre i vår by iallafall insåg jag efter ett fikainköp idag, bröd är exempelvis en lyxvara idag.

Som jag skrev innan, min farmor har inga lån, pension på 8-9 tusen och elräkning på 6-8 tusen kronor. Handlar en gång i månaden och har nog inte mer än 17 grader.
Nej det är inte lönt att flytta på en runt 90 år då det kommer garanterat bli dyrare att bo.

Eller du tänkte att de inte har utgifter och så ?

 

[Rkarlsson]

Fast jag som arbetar i grundskolan(den evigt bespottade) vill anmäla en avvikande uppfattning eller åtminstone påtala skillnad mellan att lära ut och lära in.
Redan på mellanstadiet börjar vi att arbeta med ekonomi. Både i samhällskunskap och i hem och konsumentkunskap. Vi pratar om budget, lån, räntor och olika val man gör när man konsumerar. Detta utökas i senare stadier där innehållet fördjupas och utökas. Sedan är det ju en annan fråga vad eleverna sedan tar med sig från undervisningen(ständig fråga). Om du googlar centralt innehåll hkk eller samhällskunskap för förslagsvis åk 9 så framgår det vad som avhandlas(eller iaf ska avhandlas).
Men här är det läge att ta en gammal klyscha: ” Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka”.
När du är 13 eller 16 år är inte privatekonomi prio 1 i ens liv. Jag antar att även gymnasiet har privatekonomi i sina kursplaner i de flesta program men där har jag inga kunskaper.

mvh LOB

Vilket år började skolan med ekonomi? Möjligtvis fanns där en halvtimme om pengar i hemkunskapen när man gick i högstadiet eller mellsnstadiet. Men absolut ingen ekonomi i närheten i 9an eller i gymnasiet.
Vi hade dock en fordonslärare som gillade att berätta knep om hur man gjorde affärer. Men det ingick inte i någon skolplan alls.
Tog själv studenten 2004.

 

[Huddingebo]

Men det behöver inte ens vara stora lån eller ens ett lån.

Har du inte hög pension så äts ju allting upp för det första på elen, äldre behöver ofta lite varmare. Du kanske tycker att de ska behöva frysa?

Maten är grotesk just nu, det går inte handla längre i vår by iallafall insåg jag efter ett fikainköp idag, bröd är exempelvis en lyxvara idag.

Som jag skrev innan, min farmor har inga lån, pension på 8-9 tusen och elräkning på 6-8 tusen kronor. Handlar en gång i månaden och har nog inte mer än 17 grader.
Nej det är inte lönt att flytta på en runt 90 år då det kommer garanterat bli dyrare att bo.

Eller du tänkte att de inte har utgifter och så ?

Min farmor eldade varje dag i kaminen då huset värms med direktel. Förr stängde man ner stora delar av husen under den kalla delen av året.
Värm bara upp 1-2 rum om ni är 1-2 i hushållet.

Fika och mat. Man får ju anpassa sig. Hembakat matbröd och fikabröd kostar en bråkdel av färdigbakat i dyra butiken. Själv bakade jag fyra råglimpor i Torsdags.
Citygross hade 15kg bagerimjöl för 115kr.
Det går också att laga god nyttig mat om man lagar efter säsong och vad som är billigt för dagen. Folk har lagt sig till med väldigt dyra matvanor de senaste decennierna.
Tittar man i en genomsnittlig kundvagnen i en butik är det mesta helt onödiga saker. En massa "gott snaffs".

Man lärde sig mycket under hundåren som student. Det går att leva bra på lite pengar.